Berätta om ditt jobb med Före/Efter om Anna Lindh – varför ville du göra den?

– Jag jobbade på SVT Rapport när Anna blev mördad, och bevakade rättegången. Jag var där varje gång och jobbade mycket med rättsfallet. Dels har jag massor av erfarenhet och detaljer, dels är det ett rättsfall som har stannar kvar hos mig. Det var något med mordet på Anna Lindh som kröp in under huden. Å ena sidan var hon en politiker som kunde ha blivit vår första kvinnliga statsminister, å andra sidan blev de under rättegången också så tydligt att det var en mamma och en familjemedlem som var borta. Hon var mamma hela tiden, även när hon hade ena foten inne på kabinettet eller var på väg in i ett möte med andra utrikesministrar. Det gick att vara mamma och ändå följa sitt hjärta i karriären, och i den kombinationen blev hon en förebild för många kvinnor.

Vad hoppas du att lyssnarna ska få ut av avsnittet?

– Jag tycker det är så tyst om Anna Lindh som politisk röst. Hon hann inte vara på den politiska scenen lika länge som Palme, men hon hade hunnit få ett större genomslag utomlands än vad vi hade förstått i Sverige. Hon förde sig ganska lätt och gjorde sig ett namn. Min son är 18 nu, han föddes ungefär samtidigt som rättegången om mordet på Anna Lindh, och många unga idag vet inte vad hon stod för politiskt. För den yngre generationen, som kan nås av den här typen av serier, så tror jag det här blir ett nytt sätt att lära känna Anna Lindh.

Hur har arbetet med Helena Bergström, som regisserar, sett ut?

– Helena kände Anna, de lärde känna varandra när Anna var kulturborgarråd. Jag har ingången från mordrättegången medan Helena har en annan bild av henne som hon kompletterar med. Annars hade det kanske blivit bara jakten på mördaren. Jag gillar när kultur kan vara både spännande och folkbildande, och min förhoppning är att fler får lära känna Anna Lindh i efterhand.

Vad är skillnaden att jobba med ljuddrama mot att skriva böcker?

– Jag har skrivit originalidén och sedan har en manusförfattare arbetat vidare utifrån detta.

Vad har du alltid i handväskan?

– Migräntabletter, jag har kronisk migrän sedan många år tillbaka.

Vilka appar kollar du först på morgonen?

– DN, Sveriges Radio och Instagram.

Vad är det olagligaste du har gjort?

– Oj, jag har betalat böter för fortkörning. Jag blev tagen av kamerorna, och fick hem en bild ”här är du i din bil”. Man kan till och med se att jag sjunger med i någon låt, det var fruktansvärt. Men det var bara att betala, jag var skyldig.

När ljög du senast?

– Småljuger gör jag nog ganska ofta. Som för tio minuter sedan sa jag att jag mår bra fast jag har huvudvärk. Jag orkar inte alltid berätta att jag har ont i huvudet.

Berätta om ditt största felköp!

– Min hund. Jag älskar min hund, en bedårande söt Pomeranian som heter Enzo. Han är hur söt som helst, men det var ett ganska överilat beslut. Jag kan inte förstå varför jag köpte honom, men jag blev väl övertalad av barnen och nu är det för sent eftersom han är vår älskling.

Vilket är det bästa rådet du fått av en kändis?

– För jättemånga år sedan var jag nominerad till Augustpriset för Flickan och skulden. Jag fick det inte, utan priset gick till en äldre man. Men då lade Maj Gull Axelsson, en stor förebild, sin hand på min arm och sa ”det är inte bara bra att vinna priser”. Jag kan förstå vad hon menar, för det kommer en press att leva upp till. Det där var ju min debutbok, så i efterhand var det på sitt sätt bra. Det var coolt att bli nominerad även om jag var sur den kvällen.

Vilken är din viktigaste skönhetsprodukt?

– Clarins läppglans ”Natural lip perfector”, jag har tre eller fyra olika nyanser här i handväskan.

Vilket råd skulle du ge ditt 17-åriga jag?

– Jag hade behövt en hel dag, men det jag vill säga är: du är inte vad de kallar dig för. Jag blev utsatt för ganska mycket slutshaming och ryktesspridning som tonåring.

Katarina Wennstam – alla videoklipp

Författaren Katarina Wennstams outfit på bokmässan – 130 år på nacken