Gynekologen: Därför behöver vi tänka om när vi pratar om mens

Mens kan kännas svårt att prata om, men genom öppna samtal kan vi bryta tabun och öka förståelsen. Många missuppfattningar lever fortfarande kvar, men idag har vi mer kunskap och fler behandlingsmöjligheter än för bara en generation sedan. Tillsammans kan vi skapa ett mer öppet klimat, förbättra livet för våra döttrar och ifrågasätta gamla sanningar som ingen mår bra av.

– Vi behöver släppa bilden av att mens är något man ska lida sig igenom. Kroppen är fantastisk, men den ska inte begränsa dig, säger Helena Lagercrantz.

Mens ska inte vara ett hinder

En vanlig missuppfattning Helena möter är att mens alltid är något positivt, oavsett hur mycket man blöder eller hur ont det gör. Men så behöver det inte vara, förklarar hon.

– Om mensen begränsar dig i vardagen, om du har så ont att du inte kan gå till skolan, jobba eller träna – då är det inte en hälsosam mens. Då ska man söka hjälp.

Trots att det finns behandlingar är det fortfarande vanligt att “bita ihop”. Smärta, trötthet och rikliga blödningar ses ofta som något man bara får stå ut med. En rapport från Folkhälsomyndigheten visar att nästan var fjärde tjej i gymnasiet är hemma från skolan varje gång hon har mens – ett tydligt tecken på att många lider i onödan.

– Jag brukar säga till mina patienter: fråga din dotter om hon också har besvär vid mens. Om hon har det, sök hjälp. Det är viktigt att uppmärksamma eftersom det kan finnas en genetisk koppling, säger Helena.

Rikliga blödningar – vanligare än man tror

Att blöda mycket är ett vanligt problem. Få vet hur mycket andra faktiskt blöder, eftersom det sällan pratas om det – och många har svårt att bedöma sin egen blödning, eftersom mängden kan vara svår att uppskatta. Vissa vänjer sig vid sitt blödningsmönster, och det blir normalt för dem.

– Det är inte farligt att blöda mycket, men det är inte heller hälsosamt. Ungefär 38 procent av gymnasietjejer har järnbrist, ofta på grund av rikliga menstruationer, berättar Helena.

Rätt behandling kan göra stor skillnad – blodvärdet stiger, järnbristen försvinner och tröttheten minskar. Behandlingen kan till exempel bestå av tranexamsyra, som tillfälligt minskar blödningen, eller hormonell behandling som påverkar livmoderslemhinnan så att den inte byggs upp lika mycket. Det kan handla om p-piller, spiral eller annan hormonell metod – samma typ av behandling som ofta används mot mensvärk.

Du behöver inte blöda varje månad

Att det går att minska eller till och med ta bort mensen med hormonbehandling, till exempel med p-piller eller hormonspiral, är något som fortfarande är ganska okänt.

– Många blir förvånade när man säger “ska vi inte bara ta bort din mens?”. De vet inte att det faktiskt går, säger Helena.

För vissa känns mensen trygg och naturlig och då är det självklart något man kan behålla. Men för den som upplever stora besvär kan det vara värdefullt att veta att det går att slippa blöda och att det inte är något negativt med det.

– Att inte blöda varje månad är helt ofarligt och kan vara en stor lättnad för den som påverkas mycket, säger Helena.

Om mensen uteblir utan hormonell behandling kan det däremot bero på annat – som näringsbrist, överträning, PCOS eller tidigt klimakterium. Då är det viktigt att ta reda på orsaken.

Viktigt att upptäcka endometrios tidigt

Ungefär en av tio kvinnor har endometrios – en kronisk sjukdom där vävnad som liknar livmoderslemhinnan finns utanför livmodern och orsakar inflammation och smärta.

– Flickor som kräks eller inte kan röra sig på grund av mensvärk ska utredas tidigt. Hormonell behandling är oftast den mest effektiva, säger Helena Lagercrantz.

Endometrios är fortfarande en relativt okänd sjukdom, trots att det är vanligt. Tillståndet är ofta kopplat till svår mensvärk och kan orsaka smärta i samband med samlag och toalettbesök. Utan behandling kan den långvariga inflammationen i buken leda till sammanväxningar mellan organ, vilket gör det viktigt att upptäcka och behandla sjukdomen i tid. För en del börjar det med menssmärtor, men utan behandling kan smärtan bli kronisk.

– Många tänker: “Jag vill inte att min dotter ska ta p-piller, hon är ju bara 13.” Men om p-piller gör att hon kan gå till skolan, träna och vara med sina vänner trots sin mens, då är det något positivt. Det handlar inte om att hon ska bli sexuellt aktiv – utan om livskvalitet.

Så pratar du med din dotter om mens – 6 konkreta råd

1. Börja i vardagen: Ha mensskydd hemma och prata om mens som något naturligt – inte pinsamt.
2. Lyssna mer än du berättar: Utgå inte från dina egna erfarenheter – vården och kunskapen har gått framåt.
3. Fråga om funktionspåverkan: Hindrar mensen skola, fritid eller sömn? Då behövs hjälp.
4. Var fakta­baserad: Ont som stoppar dig är inte “normalt” – och det finns behandling att få.
5. Avlasta skuld: Det handlar inte om “låg smärttröskel” utan om medicinska tillstånd som går att behandla.
6. Gör vård enkelt: Erbjud att följa med till ungdomsmottagning eller vårdcentral alternativt hjälp att boka digitalt besök.

Rätt ord och rätt kunskap gör skillnad. Genom att våga prata om mens – utan myter, med fokus på funktion och välmående – ger vi våra döttrar verktygen att må bra hela månaden. Och när mensen begränsar? Då är det vård, inte viljestyrka, som behövs.