Gynekologen: Klimakteriet kommer i tusen olika skepnader

För vissa kommer tecknen smygande: oregelbunden eller rikligare mens, hjärndimma, svettningar eller oro. För andra börjar det med dålig sömn, nedstämdhet eller en diffus känsla av att kroppen “inte beter sig som vanligt”. Klimakteriet sker inte över en natt, det inleds ofta med perimenopausen, en övergångsfas som kan pågå i flera år innan mensen upphör helt. Och just den fasen är oftast den mest förvirrande.

– För många är blödningsproblematik första tecknet. Mensen blir längre, jobbigare, rikligare och oregelbunden. Samtidigt ökar ofta PMS-besvär, säger Helena Lagercrantz.

Ofta förändras cyklerna tydligt: kortare intervall, mer PMS och en känsla av att hormonerna inte beter sig som tidigare. Även sömnen påverkas ofta. Många kvinnor beskriver uppvaknanden vid fyratiden utan att kunna somna om. Andra känner av ledvärk, irritabilitet, oro eller en emotionell överkänslighet. För många blir vallningar den tydligaste signalen och först då kopplar man att de tidigare problemen också är klimakteriesymtom.

– Att få vallningar och svettningar kan vara det bästa, för då förstår man oftast direkt vad det handlar om. Det svåra är att klimakteriet kommer i tusen olika skepnader.

När ska man söka hjälp?

Att veta vad som är ”normala” hormonförändringar och vad som behöver utredas kan vara svårt.

– Om humöret påverkas mycket – du blir arg, ledsen, irriterad – och sömnen dessutom sviktar, sök vård, säger Helena.

Symtom som hjärndimma, minnespåverkan och självkritik är vanliga och kan misstas för utmattning eller depression.

– Om det enda tydliga symtomet är dålig sömn tänker många att de är “på väg in i väggen”. Tyvärr gör vårdcentralen ibland samma tolkning. Det leder till feldiagnoser – det ser vi fortfarande alltför ofta. Vi kvinnor är värda bättre än det här, säger Helena.

Behandling – hormonell eller inte

Den mest effektiva behandlingen för klimakteriebesvär är östrogen.

– Det behandlar symtomen väldigt effektivt, sömn, vallningar, svettningar, ledsmärta, humör, hjärndimma och slemhinnor. Det förebygger dessutom hjärt-kärlsjukdom, benskörhet, tjocktarmscancer och diabetes typ 2.

Riskerna med östrogenbehandling har länge diskuterats, men mycket bygger på äldre forskning som idag visat sig vara feltolkad.

– Vi har en förlorad generation kvinnor som inte fått östrogen, och en förlorad generation vårdcentralsläkare som tror att det är farligt.

För de som inte kan eller vill ta hormoner finns alternativ:

– Det finns icke-hormonella behandlingar i form av receptbelagda läkemedel, KBT, akupunktur samt livsstilsförändringar kopplat till till exempel fysisk aktivitet, kost och sömnrutiner.

För Helena Lagercrantz är det väldigt viktigt att poängtera att det finns behandlingar som fungerar, livet ska inte behöva vara så här nu.

– Det är vanligt att man känner sig som en sämre version av sig själv. Men det stämmer inte. Det är bara en upplevelse för att man går igenom klimakteriet. Det tycker jag är så viktigt. Många kvinnor säger att det kanske är så här det ska vara nu. Men vi ska inte stänga ner livet för att överleva klimakteriet, utan fortsätta leva det.

Checklista: Din guide genom perimenopaus och klimakteriet

Helena Lagercrantz guidar oss genom checklistan som hon tycker att varje kvinna ska ha med som stöd under perimenopaus och klimakteriet.

● Var uppmärksam på mensen: Det är jättevanligt med blodbrist i perimenopaus, så var uppmärksam på hur mensen förändras och om den har blivit riklig. Be om blodstatus/ferritin vid trötthet.

● Ta hjärndimman på allvar: Tappar du ord och fokus eller känns det som om du håller på att bli dement? Hjärndimma är ett vanligt symtom. Börjar du känna så – sök vård.

● Prioritera träningsvanor: Att vara fysiskt aktiv är jätteviktigt. Och det är inte promenad med hunden som gäller. Satsa på pulshöjande pass och styrketräning minst 2–3 gånger/vecka. Det gynnar sömn, humör och benhälsa.

● Ta hand om slemhinnorna: Torra slemhinnor är ett mycket vanligt besvär under klimakteriet och de flesta upplever det i någon grad. Det kan leda till irritation, sveda och att sex känns obekvämt eller till och med smärtsamt, vilket gör att många slutar vara aktiva när de inte behöver det. Det finns enkla och effektiva behandlingar, såsom krämer, tabletter och lokal hormonbehandling. Med rätt stöd kan slemhinnorna återfå sin elasticitet och funktion, och du kan fortsätta leva ditt liv som vanligt.

● Sovstrategi: Om din sömn påverkas negativt så går det ut över alla andra delar av livet. Var då noga med att skapa så bra förutsättningar som möjligt. Håll regelbundna läggtider, svalt sovrum, koffeinrestriktion under eftermiddagarna och undvik skärm timmarna före läggdags. Sök vård hos gynekolog om nattsvettningar väcker dig.

● Vård när livet begränsas: Om symtomen gör att du inte fungerar i vardagen – boka tid hos vårdcentral eller gynekologisk mottagning. Rätt hjälp finns och den ska göra skillnad.

● Livet ligger framför dig: Det är vanligt att känna att de bästa åren är över, särskilt när kroppen förändras och du inte känner dig som vanligt. Kanske upplever du att du inte längre är lika produktiv, snabb eller kreativ. Men den känslan stämmer inte med verkligheten. Du har inte gjort dina bästa år. Faktum är att cirka 40 procent av livet levs efter klimakteriet. De här tankarna bottnar ofta i hormonella förändringar, inte i din förmåga, din erfarenhet eller ditt värde.

Klimakteriet ser olika ut för alla – och det är helt normalt. Med rätt kunskap, en nyfiken blick på din kropp och individualiserad behandling kan den här fasen bli en starkare, inte smalare, version av livet.