kvinna som håller handen på magen

Porträtt på kvinna utomhus

Sofia Antonsson.

1. Vad är IBS?

– IBS står för Irritable bowel syndrome och är en så kallad funktionell magtarmsjukdom vilket betyder att diagnosen sätts efter utredningar för andra potentiellt farliga sjukdomar. IBS är inte farligt så till vida att det kan ge några skador i tarmen, men det ger ofta obehagliga symtom.

2. Vilka är symtomen?

– De vanligaste symtomen är uppblåst mage (ballongmage), gaser och avföringsrubbningar (diarré, förstoppning, omväxlande avföring och ofullständig tarmtömning) och smärta (knip, molande, kramper). Många har också lite mindre typiska symtom som halsbränna, magkatarrskänning, trötthet, hjärtklappning, sömnbesvär och illamående.

3. Vad orsakar IBS?

– Det är ännu oklart, men förklaringar som störd tarmmotorik, förändrad tarmflora, låggradig inflammation och ett utglesat filter i nervsystemet mellan hjärna och tarm finns. Den ärftliga faktorn ligger mellan 30–50 procent. Vissa har haft sjukdomen hela livet medan andra drabbas efter en period av ökad stress eller efter en magsjuka.

4. Vem drabbas av IBS?

– 15-20 procent av befolkningen världen över. Fördelningen mellan könen är relativt jämn, men en stor majoritet av de som söker vård är kvinnor. IBS bland barn och ungdomar blir allt vanligare. Personer med en stark inre stress är överrepresenterade.

5. Vilka är de utlösande faktorerna?

– Stress, felaktig kost, maginfektion och ärftlighet är några orsaker.

6. Kan man bota IBS?

– Nej, i dag finns mediciner som botar enstaka symtom. Den mest effektiva behandlingen vi har nu är kostbehandlingen FODMAP. Genom att arbeta med både kost och stresshantering så ökar chanserna att kunna kontrollera symtomen och få en bättre livskvalitet.

7. Vad är FODMAP?

– FODMAP är en kostbehandling som används av oss dietister inom sjukvården. Den går ut på att man till en början utesluter det som kallas fermenterbara kolhydrater och är de som skapar symtom hos personer med IBS. Därefter lägger man kontrollerat tillbaka livsmedel igen och på så sätt kan man så småningom se vilka livsmedel som man tolererar bättre och sämre. FODMAP är ett verktyg för att lära sig vad magen reagerar på och därmed kunna kontrollera sina symtom.

8. Vilka livsmedel bör man undvika vid IBS?

– De flesta med IBS reagerar på lök, vitlök, sädeslag och laktos.

9. Vad kan man göra för att lindra besvären?

– Jag pratar mycket om ätbeteende, det vill säga hur, när, var och varför vi äter. Att äta små måltider ofta är bättre än att äta sällan och mycket. Äthastigheten påverkar hur mycket vi får i oss och genom att äta långsamt hinner vi känna av mättnadssignalerna. Att tugga ordentligt är oerhört viktigt för att hjälp magen att smälta maten. Att sitta ner och äta och inte göra andra saker samtidigt är också bra.

10. Hur gör jag om jag vill ha hjälp?

– Det finns många dietister runtom i Sverige som jobbar med FODMAP. På hemsidan www.ibsfri.se finns ett register. Innan du påbörjar behandling bör du ha fått en diagnos av läkaren och gjort ett glutenprov. Därefter är det helt ofarligt att prova. För dig som inte har en dietist i närheten finns IBS-skolan online.

Få skönare magkänsla! Börja dagen rätt med frukostpudding och bovetecrunch – helt anpassade till FODMAP.