Ja, vi har alla varit där. Det har varit en stressig dag på jobbet, du har bråkat med din partner eller så känner du dig ensam. Och då finns den där – tröstmaten. Den där som du vet att du kommer att må bättre av direkt när du får den i munnen. Vad som är bra tröstmat skiljer sig från person till person. Vissa finner tröst i en riktigt fettdrypande pizza medan en annan har en stor påse lösgodis eller Nutella direkt ur burken som sin bästa tröst – och alla som blir dumpade på film vräker i sig glass för att laga sitt brustna hjärta.

Det finns helt naturliga orsaker till att det blir så här, närmare bestämt fyra stycken.

1. Skyll på hormonerna

Hormonerna är ansvariga för väldigt mycket av det som händer i kroppen, och tröstätning är inte ett undantag. Det är framför allt tre hormoner som bär skulden, nämligen kortisol, dopamin och seratonin.

Kortisol är en av våra främsta stresshormoner som triggar vår flykt- och stridsreflex, men är också inblandade i hur vår kropp omsätter kolhydrater, fett och proteiner. När vi är stressade flödar kortisolet i kroppen vilket får oss att bli sugna på söt, fet och salt mat.

Dopaminet å sin sida är starkt kopplat till vårt belöningssystem. Det kickar in när något positivt kommer att hända, till exempel när du ska få äta något du tycker om. Vi väljer då gärna mat som får maximalt med dopamin att rusa ur i systemet, för att det känns väldigt bra. Och vi gör det gärna om och om igen eftersom belöningen är omedelbar.

Sist men inte minst har vi lyckohormonet serotonin. Själva serotoninet är inte i maten du äter, men tryptofan är det. Det är en aminosyra som behövs för att man ska kunna producera serotonin. Extra mycket tryptofan finns det i ost och choklad och i många kolhydrater, vilka alltså ger lyckokickar när vi äter det.

2. Äta för att tänka på annat

Två av de vanligaste anledningarna till att vi tar till mat som tröst är stress och att vi är uttråkade. Äter vi har vi något att göra, det fyller vår tid och ger oss en chans till att skjuta upp saker vi borde ta tag i.

Vi är också vana att använda mat och måltider för att markera specifika tider. Vi äter lunch klockan 12, inte för att vi nödvändigtvis är superhungriga då, utan för att vi behöver en paus i arbetsdagen, framför allt om du inte har en så bra dag på jobbet. De här gör att vi kopplar mat till en paus, en lättnad och något man ser fram emot. Det blir naturligt att vi söker oss till de känslorna också när vi mår dåligt. Vi har gett själva händelsen att äta en ny mening och det är ”Nu kommer jag att bli glad, nu kommer jag inte att känna att jag mår dåligt.”

3. Vi väljer matångest istället för annan ångest

Det finns medvetna och omedvetna sätt att må dåligt på. Ibland när vi mår dåligt vet vi exakt varför, men ibland vet vi inte varför och då är det lätt att inte orka ta steget att gräva djupare i det, det är lättare att bara vräka i sig mat. Efter att vi har tröstätit vet vi nämligen precis varför vi mår dåligt och får känslor vi känner igen, som skam och ånger över att vi åt så där. Det är lättare att hantera de här kända känslorna istället för att behöva gå in djupare på varför vi mådde dåligt till att börja med.

4. Våra positiva minnen är kopplade till mat

Mat som vi väljer vid tröstätning är ofta mat som är nära kopplade till våra känslor, ofta positiva sådana. Det kan vara minnen av att ni brukade fira din födelsedag med en tripp till glasskiosken eller att du brukade få varma mackor med jättemycket ost till middag när du var ledsen. De tröstande och positiva minnena kopplas till maten och då söker vi oss tillbaka till de när vi behöver något som får oss att må bättre.

Lär dig att stå emot tröstätandet

Det är ok att tröstäta – i rimliga mängder. Men om du alltid söker dig till mat när du mår dåligt kan du behöva se över ditt beteende eftersom det kan ställa till det för dig både fysiskt och psykiskt. Fysiskt eftersom överkonsumtion av Ben & Jerry’s inte är optimalt för din hälsa och psykiskt eftersom det inte är mer effektivt för hur du mår att tröstäta än det är att sätta ett plåster på en bruten arm. Du hjälper inte det egentliga problemet bara genom att låtsas som att det inte finns.

Så hur kan vi skilja känslorna från maten? Vi måste först och främst komma ihåg varför vi äter alls – för att få i oss näring. Sedan är det förstås inget fel med att maten är god och att du njuter av den. Men bara själva ordet tröstäta blir en felkoppling. Mat ska inte kopplas till känslor som tröst alls.

Om du vet med dig att du brukar tröstäta, börja fundera på varför du äter. När du börjar kolla efter något du kan stoppa i munnen, tänk först på varför du vill äta. Är du hungrig? Om du inte är hungrig, vad är det då som gör att du vill äta?

Bara att bli medveten om beteendet kommer att göra det enklare att sluta. Men tro inte att du kommer att kunna gå från att vara en tröstätare till aldrig tröstäta över en natt.

Försök att hitta alternativ till tröstmaten och ring upp en vän och prata istället eller ta en promenad när du mår dåligt. Fysisk aktivitet kommer att fylla dig med lyckohormoner och är betydligt bättre för dig än en stor chokladkaka.

När du äter en chokladkaka ska det vara för att du vill ha den och njuter av den – inte som en sorts terapi.

Foto: TT

Inspiration: Huffington Post

Läs mer:

Stressiga jobb riskerar att göra kvinnor överviktiga

Att äta frukost minskar stress – 10 val för bäst effekt

Därför ska du aldrig trösta ditt barn med mat