I Sverige har cirka 1-2 procent av befolkningen en diagnos inom det som kallas för autismspektrum. Medvetenheten om autism och Aspergers ökar, men det finns flera olika missförstånd och fördomar kring diagnosen.

Läs även Klassiska barnprogrammet lanserar ny fantastisk karaktär – med autism

Här är vanliga fördomar om barn som har en diagnos inom autismspektrumet.

1. ”De har inget att säga”

För autistiska personer är kommunikation svårt, flera med diagnosen har även en hörselskada, men inte alla. Vissa med en diagnos inom autismspektrat kan prata och skriva, andra använder teckenspråk eller något hjälpmedel som de kan kommunicera med. Just tal och språk är bara en del av mänsklig kommunikation och interaktion,  autistiska personer har mycket att säga, men det är vi som har svårt att förstå hur vi ska lyssna på dem.

2. ”Vill inte delta i sociala aktiviteter”

Att gå på barnkalas, leka med kompisar eller följa med på utflykter som till en nöjespark eller ett museum kan i många fall vara otänkbart. Det kan bli överväldigande med ny sorts mat eller oförberedda sociala interaktioner och det kan leda till ångestttacker och sammanbrott.

Men det betyder inte att ett barn inte vill bli inbjuden.

Så kom ändå ihåg att bjuda in barn med autism till olika aktiviteter,  så att de känner sig som en del av ett sammanhang, även om de inte har möjlighet att komma.

3.  ”De har samma sorts behov”

Det finns ett fåtal gemensamma nämnare för diagnoserna inom autismspektrat. Barn som har en sådan diagnos skiljer sig mycket åt, en del pratar inte medan andra gör det, en del har svårt med sensoriska intryck, andra lättare och behoven för vilken hjälp de behöver i förskolan och skolan skiljer sig åt. Så bara för att du känner ett barn med autism, betyder inte det att alla andra barn med autism har exakt samma behov.

6. ”Så mycket problem”

Det är inget fel med att ha en austismdiagnos eller Aspergers. Problemet är att samhället är skapat för människor utan diagnosen, vilket gör att det är svårt att passa in om man inte har en funktionsnedsättning som autism. Målet borde inte vara att ”bota” autism, utan snarare försöka anpassa samhället så att alla kan få plats, vara en del av det och leva sina liv.

Föräldrar till barn med en autism möts ibland av människor som tycker synd om dem. Men barnen är minst lika talangfulla, smarta roliga och empatiska som andra barn. Som har andra behov och tolkar sin omgivning på ett annat sätt.

Källa: Cosmopolitan

Läs även 

Fallet med 13-åriga Josefin får psykologer att säga ifrån

Katten Thula fick 6-åriga Iris att börja prata – och räddade familjen