Katten Thula fick 6-åriga Iris att börja prata – och räddade familjen

Första åren med dottern Iris Grace var inte lätta för Arabella Carter-Johnson och hennes man. Iris hade svårt att sova, var sen med talet och undvek alla sociala situationer.

Tiden gick, men vardagen förblev densamma. Iris isolerade sig. Såg knappt upp när föräldrarna kom in i rummet.

Det var först när Arabella googlade fram en lista med tecken på autism som allt föll på plats.

– Jag kunde bocka av nästan alla. Så vi påbörjade en utredning, och läkaren sade att hon var svårt autistisk och troligtvis aldrig skulle lära sig prata, skapa band till andra människor eller leva självständigt. Han sade att det fanns ett par terapier, men att få fungerar. Jag beslutade mig för att bevisa att han hade fel, förklarar Arabella.

De tog hjälp av olika terapeuter, men det var först när Iris började måla i treårsåldern som något började hända. Hon började kommunicera.

Genom måleriet kom Arabella och Iris närmare varandra. Arabella fann sig i rollen som konstnärsassistent, bytte vatten och rengjorde penslar.

– Hon kommunicerade med mig mer än någonsin, med gester, och det var underbart att se henne gladare än jag någonsin sett förut, säger Arabella.

Till en början tänkte hon bara på hur Iris beteende förändrades. Det var först senare som hon märkte att hennes dotter skapade konst.

– Att se hennes impressionistiska bilder av naturen som hon älskar var som att äntligen få höra hennes röst, säger Arabella Carter-Johnson.

Och det var fler än Arabella som blev imponerade av Iris bilder. Efter att engelsk press liknat Iris vid en ung Monet har målningarna köpts av både konstsamlare och kändisar, som skådespelaren Angelina Jolie.

Tusentals började följa Iris måleri på Facebook, och genom dessa följare fick Arabella höra om nya terapimetoder för autism, till exempel hur husdjur kan hjälpa att knyta sociala band.

Och mycket riktigt: Dagen då maine coon katten Thula kom in i familjens liv förändrades allt.

Arabella berättar hur bandet mellan Iris och Thula räddade deras familj.

– De sitter bredvid varandra när Iris målar, och vi har fått helt nya sätt att kommunicera, dörrar vi tidigare var rädda skulle vara låsta för alltid.

Så småningom började Iris nämligen att tala med Thula, och senare även med sina föräldrar.

– Jag tror att det delvis beror på att det inte finns någon press. Thula ber inte Iris att tala, hon finns bara där för henne, säger Arabella Carter-Johnson.

Genom penslarna och katten Thula har Iris hittat sin röst. Och även om familjen fortfarande stöter på utmaningar njuter Arabella av att se sin dotter klara av sådant som läkarna sade att hon aldrig skulle få uppleva.

Sommaren 2015 åkte de till Stockholm ihop, Iris första resa utanför hemstaden Leicestershire, något som varit otänkbart för bara något år sedan.

Arabella är fotograf och har fångat sin dotters uppväxt i text och bild, som nu sätts samman till en bok med titeln Iris Grace. I den utforskar hon familjens mörka och ljusa stunder. Hon beskriver sig själv som en romantiker, som alltid tar bilder av de ljusa stunderna, och att det har varit nyttigt att prata om svårigheterna.

– Jag lärde mig hur det varit för alla i familjen, vad min man gick igenom, hans tankar och hans känslor. Det gjorde oss starkare som par.

Hon poängterar att det som fungerat för hennes familj kanske inte gör de för alla, men hoppas att boken kan bevisa att ”annorlunda är bra”.

– Att leva med autism kan vara utmanande för alla, föräldrar, morföräldrar… och självklart även för barnet, förklarar Arabella.

Och det hade varit ännu mer utmanande om det inte vore för Thula.

Av: Mats Bax

Foto: Arabella Carter-Johnson