Anders Hansen efter experimentet: Därför är det svårt att sluta med skärm
- AvAino Oxblod
- FotografTT.
I Nyhetsmorgon förklarar psykiatrikern varför det är så svårt att bli av med sitt skärmberoende – och enkla steg du kan ta.
– Vi lägger inte så mycket tid på skärmen för att vi tycker det är roligt, utan för att djupa psykologiska mekanismer i oss hackas, säger han.
SVT-journalisten Erik Galli testar på ett liv utan smartphone och andra skärmar i dokumentärserien Skärmfri på hundra dagar, för att se om han kan få bort sitt mobilberoende och må bättre. Till sin hjälp i experimentet har han psykiatrikern Anders Hansen, som är expert på hur skärmar påverkar människors vardag, och har skrivit bästsäljande böcker på ämnet.
I Nyhetsmorgon konstaterar Anders att hög skärmtid inte skadar oss direkt, men att det hindrar oss från att göra det vi mår bra av – vilket gör att vi i stället mår sämre.
– Den främsta påverkan på vårt känsloliv är förmodligen vad vi inte gör när vi använder våra skärmar så mycket. Att vi inte sover så mycket, inte motionerar lika mycket och inte ses lika mycket i levande livet. De tre sakerna – motion, sömn och att ses på riktigt – är skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa, säger han.
Samtidigt är han ödmjuk inför att det är svårt att sluta använda smartphones om det är något man är van vid – apparna och tekniken är utformade för att vara så beroendeframkallande som möjligt, vilket gör det svårt att motstå. Även om smartphones har många bra, praktiska funktioner som bank-id, Swish och gps, så måste man ”ta sig förbi godiset i godispåsen för att nå potatisarna i botten”, jämför Anders Hansen.
– Vi lägger inte så mycket tid på skärmen för att vi tycker det är roligt, utan för att djupa psykologiska mekanismer i oss hackas, därför att någon tjänar pengar på det. Det mest värdefulla i livet är folks uppmärksamhet, säger han i Nyhetsmorgon.
Så drar du ner på skärmberoendet
Det finns studier som visar att yngre mår bättre när de drar ner på sociala medier, och många unga önskar att de kunde leva ett liv utan internet – men har svårt att bara sluta använda det.
Hur ska man då göra för att sluta vara så beroende av skärmar, går det? Ja, det går – men vi måste sätta fysiska gränser, menar den folkkära psykiatrikern.
– Vi skapar avstånd till dem genom att inte ha med dem överallt. Inte ha dem i sovrummet om man har minsta sömnsvårigheter, inte ha dem i klassrummet om man vill lära sig något, inte ha dem vid middagsbordet om man vill vara intresserad av det som sägs. Det är tricket. Man måste ha den digitala disciplinen, att inte ha dem tillgängliga, för de kommer slå en varenda gång, konstaterar han.
Aino Oxblod, reporter på Femina
Feminas vassa nöjesreporter Aino Oxblod har stenkoll på kändisvärlden, både då och nu. Efter att ha utbildat sig till journalist på Södertörns högskola och ha arbetat på Expressens nöjesredaktion som reporter och biträdande nöjeschef kom hon till Femina 2020, och möter sedan dess kändisarna både på röda mattan och i djupgående personporträtt. Aino har också ett stort skönhetsintresse, och skriver om det senaste inom smink, hudvård och skönhet.
