Det började med en debattartikel i Aftonbladet, där tvåbarnsmamman Anna Larsson kallade socker för ”den vita döden” och menade att saker som bullar till mellanmål och söta fruktyoghurtar med Frost-motiv gjort hennes 4-åriga dotter sockerberoende. Artikeln har delats flitigt på Facebook de senaste dagarna och gett ny fart till den ständiga debatten kring socker i barns mat.

Bloggaren Louise Winblad, som driver bloggen Hej hej vardag, är en av de föräldrar som vänder sig emot den onyanserade rubriken ”Skippa sockret – om du älskar ditt barn”. Hon menar att man visst kan äta huvudsakligen nyttig mat, men ändå knapra lite nonstop vid fredagsmyset – ihop med bär och grönsaker.

”Man skulle också kunna lägga ner skuldbeläggandet. Tänka att det här med spenat, fisk eller glass kanske inte helt har med kärlek att göra?” skriver hon i ett blogginlägg med rubriken Kan man mäta kärlek (eller bristen på) i Risifrutti?.

Läs även 11 saker du inte ska säga till ett matkrånglande barn

Hur orolig ska man som förälder egentligen vara över sitt barns sockerkonsumtion? Tillsatt socker innehåller ju trots allt ingen näring och bör enligt Livsmedelsverket utgöra max 10 procent av det dagliga energiintaget.

– Genom att fokusera på vanlig mat och begränsa barnets tillgång till saft, läsk, godis och kakor brukar helheten bli bra, menar barndietisten Sara Ask, som skriver böcker och föreläser om barn och mat.

Men med att begränsa menar hon inget totalförbud. Tvärtom ser hon en fara med att bannlysa hela kategorier av livsmedel – barnen ska ju trots allt leva i en värld där sockret ständigt är närvarande och därför behöver de hjälp att hitta ett sunt förhållningssätt till sötsakerna.

– Jag är rädd att man planterar skuld eller rädsla för vissa livsmedel hos barn om man är för nitisk, säger hon till Femina.se.

Läs även Lev som ett barn – 9 vanor som ökar ditt välmående

Barn föds med en förkärlek för sött som ökar under småbarnsåren, förklarar Sara Ask. För längesen var det en viktig egenskap för att hitta säker mat som inte var giftig, som frukt, bär och honung.

– För föräldrar idag handlar det om att försöka lära barn att allt inte ska smaka sött. Men inte nödvändigtvis genom att förbjuda det rakt av.

Gör man det, kan det snarare få motsatt effekt.

”Det vore en sak om man kunde dämpa barnets intresse för sött genom förbud, men det verkar inte vara fallet. Forskning visar till och med att barn kan få en starkare dragning till det man försöker begränsa”, skriver Sara Ask i boken Första hjälpen vid matbordet – om barns matkrångel, näringsbehov och smakfavoriter.

Här är Saras tips för att hitta ett bra förhållningssätt till socker:

Invänta barnet
Det finns förstås ingen anledning att introducera glass och godis innan barnet ens vet vad det är.

Bunkra inte
Ha inte skafferiet fullt av sådant du egentligen inte vill att ni äter av ofta – det ökar bara risken för tjat.

Sätt gränser
Lördagsgodis, fredagsglass eller annan form av förutsägbar struktur kring sötsaker och annat gott är en lysande idé som också får stöd i forskningen.

Servera smart
Ge inte sötsaker när barnet är hungrigt, utan hellre efter maten. Då driver i alla fall inte hungern på.

Stå för det du serverar
När du väl ger godis, snacks eller liknande, oja dig inte över hur onyttigt det är och att man egentligen borde avstå. Det ger en känsla av skuld. Och om du själv inte äter, gör ingen grej av det. Prata till exempel inte negativt om din vikt (eller om nå- gon annans för den delen).

Undvik gott som tröst
Ord, kramar och värme passar mycket bättre för den som är ledsen.

Ur Första hjälpen vid matbordet – om barns matkrångel, näringsbehov och smakfavoriter. (Ordfront)

Läs även:

Småbarnsmammor sover sämst – pappor påverkas inte
Så hanterar du vredesutbrott hos barn – 6 tips
Psykologen: Barn behöver mer fritid – och färre aktiviteter