Uppvarvad och svårt att hålla fokus? Kan vara tecken på ADT
”Jag har nog en släng av ADHD…”
Ofta hör man någon i omgivningen sucka uppgivet och rabbla symtomen som fått dem att börja undra hur det egentligen står till innanför pannbenet: koncentrationsvårigheter, glömska, rastlöshet, ett virrvarr av tankar och idéer som skapar kaos i skallen, svårt att passa tider och att komma igång med uppgifter.
Just de här svårigheterna och problemen kan vara tecken på ADHD. Men trots att väldigt många känner igen sig i de här symtomen är det endast ca 2,5 procent av den vuxna befolkningen som verkligen har ADHD, enligt organisationen Habilitering & hälsa. Enligt Edward Hallowell, forskare inom psykiatri, kan det istället handla om ADT (Attention Deficit Trait), som han skrev om i Harvard Business Review redan 2005.
Till skillnad från ADHD beror ADT inte på en medfödd funktionsstörning i hjärnan, utan enbart på miljöpåverkan; en stressad och överhettad vardag. Vi lever i ett alldeles för högt tempo vilket kan skada hjärnans funktioner om det pågår för länge och vi inte får tillräcklig återhämtning.
Stress triggar den primitiva överlevnadsdelen av vår hjärna. Om en tiger anfaller tar reptilhjärnan över rodret och trycker undan signalerna från den moderna och reflekterande delen av hjärnan, pannloben. Reptilhjärnan får oss att handla snabbt och instinktivt – vi gör oss redo för kamp eller flykt. När den här delen av hjärnan har kommandot är vi försatta i ett överlevnadsläge där det inte finns tid att fundera över hur kloka besluten är som vi fattar.
Det är därför som vi i stressade situationer upplever att vi är ineffektiva, har svårt att fokusera, glömmer saker och inte kan tänka klart. Den smarta delen av hjärnan har fått lämna företräde för överlevnadssystemet. Vi drabbas av tunnelseende, blir rastlösa, svettiga, får ont i magen. Vi upplever irritation, olust, kanske till och med aggression. Reptilhjärnan hetsar oss att skynda medan pannloben arbetar bäst när det är lugn och ro.
– Reptilhjärnan har gjort att vi har överlevt som art – men det är frontalloberna som gjort att vi har utvecklats som art, säger beteendevetaren Marcus Jarl, medförfattare till boken De 5 valen.
– Vi behöver skapa ett bättre samspel mellan den primitiva och moderna delen av hjärnan. Bara för att reptilhjärnan reflexmässigt uppfattar något som brådskande så behöver det inte alltid vara sant. Kan vi pausa reptilhjärnan, genom att till exempel ta en djupt andetag så får vi bättre tillgång till de betydligt smartare frontalloberna.
Marcus Jarl arbetar som konsult på företaget Franklin Covey som sysslar med personal- och organisationsutveckling. Han träffar ständigt människor som upplever att de hela tiden är uppe i varv. De har svårt att prioritera och planera sitt arbete när allt är bråttom och inget kan vänta.
– När jag håller i våra träningsprogram om konsten att få en mer hållbar och kreativ arbetsmiljö får jag ofta frågan ”Kan jag ha adhd?” från chefer och medarbetare som har svårt att fokusera. Mitt svar är att det visst skulle kunna vara så, men han eller hon lider kanske snarare av ”ett svårt fall av nutid” som gett upphov till ADT. När överlevnadssystemet ständigt är påkopplat kan vi inte använda hjärnans resurser på bästa sätt och vi presterar sämre. Vi måste lära oss att varva ner så att reptilhjärnan lämnar över rodret till pannloben. Då blir vi klokare, effektivare – och dessutom gladare!
Att ständigt vara uppe i varv tär svårt på både kropp och psyke. Skaparglädjen och livsgnistan bleknar och många drabbas av sömnbesvär, ångest och depression.
Lider du av ADT?
Här är tecknen på att du kanske lider av ADT, symtomen är samma som för ADHD. Om flera av påståendena stämmer in på dig är det dags att dra i handbromsen och satsa mer på återhämtning. Då kommer du både att må bättre och prestera bättre.
- Du har svårt att koncentrera dig och har många tankar och idéer i huvudet på samma gång.
- Du har svårt att komma igång med uppgifter.
- Du har svårt att komma ihåg långa instruktioner.
- Du kan ha svårt att skapa ordning och struktur omkring dig.
- Du har svårt att passa tider.
- Du glömmer eller tappar ofta bort saker.
- Det är vanligt att du skjuter upp saker tills det blir försent.
Du upplever att…
- …du alltid ligger efter, både på jobbet och hemma. Trots att du sliter hårt får du inte klart saker i tid och på ett effektivt sätt.
- …kreativiteten har sinat. Du har så mycket i huvudet att du inte orkar tänka ut nya och smarta lösningar på problem.
- …du ständigt är trött men har svårt att somna; det är omöjligt att koppla av.
- …du inte kan göra en sak i taget. Samtidigt som du pratar i telefonen scrollar du på datorn för att kolla mailen, skickar iväg ett sms eller plockar bland papprena på skrivbordet.
Så blir du fri från ADT
Behåll lugnet. Öva dig på att stå emot impulserna från reptilhjärnan. I utmanande situationer vill den få oss att fly (till exempel kolla mailen istället för att ta itu med en svår arbetsuppgift) eller slåss (exempelvis snäsa och fräsa åt omgivningen). Träna dig i att ta det lugnt – om vi skapar tid för att stanna upp hinner pannloben kopplas på och då sker en känsloreglering. Det handlar om att agera istället för att bara reagera.
Genomskåda rädslan. Stress bottnar ofta i rädsla – som bottnar i dålig självkänsla. Man är ängslig över att inte duga och törs inte säga nej. Det leder till att man tar på sig för mycket, tänjer på dygnet och drar ner på sömnen för att hinna med allt. Börja med att jobba med din självkänsla, då tar du udden av dina rädslor.
Skapa struktur. Den moderna, kreativa delen av hjärnan älskar struktur. I en kaotisk värld är det viktigt att skapa små oaser av struktur och kontroll. Håll till exempel alltid rent på en bestämd del av skrivbordet, på en av hyllorna i skåpet eller på diskbänken hemma i köket. Ordning och reda, även i små doser, tystar reptilhjärnans larmsignaler och triggar i stället igång pannloben.
Bryt ner större uppgifter i mindre delmoment. Då får du en bättre överblick och mer kontroll. Är almanackan överfylld? Rensa och prioritera det viktigaste som du skapar mer tid till.
Avbryt inte! En stor stressfaktor är att ständigt bli avbruten. Vem kan tänka klara tankar när vi aldrig får tänka klart? Men det är inte bara kollegor som avbryter oss – vi är fenomenala på att avbryta oss själva. När en arbetsuppgift känns lite klurig skiftar vi fokus till mailen eller mobilen istället. Det stressar hjärnan och gör oss splittrade.
Kommunicera mera. Att prata med kollegor är trevligt och stressreducerande. Det höjer arbetslusten och kreativiteten ökar.
Lev sunt. En god sömn, bra och nyttig mat samt regelbunden motion är A och O för att vi ska må bra, prestera bättre och undvika att drabbas av ADT.
Källor: 1177.se Suntarbetsliv