Peter Habers beslut för Beck: Då slutar jag
Efter tio säsonger och 46 filmer börjar Peter nu fundera på poliskommissariens framtid.
– Det är ett svårt och tungt val, säger han till Expressen i en ny intervju.
Den folkkära skådespelaren Peter Haber fyllde nyligen 70 år. Karriären har präglats av två av hans mest populära rollkaraktärer; tjejtjusaren Sunes pappa Rudolf Andersson och poliskommissarie Martin Beck.
Rollen som Sunes pappa har han redan pensionerat till förmån för nya skådespelare, som fått äran att ta sig an den välkända och något neurotiska karaktären.
Nu svarar Peter Haber på frågan om Martin Becks framtid i en intervju med Expressen.
Peter Haber om relationen till Rudolf Andersson och Martin Beck
År 1991 klev Peter Haber in i rollen som Sunes pappa när julkalendern Sunes jul gjorde succé runt om i landet. Trots att flera skådespelare förkroppsligat Rudolf sedan dess, så förblir Habers tolkning den mest älskade, originalet som resonerar med det svenska folkhemmet.
Även poliskommissarien i filmerna om Beck, som baserats på författarparet Maj Sjöwalls och Per Wahlöös bokserie, har tolkats av andra skådespelare, men sedan 90-talets slut har ingen kunnat konkurrera med Habers insats. Han har gjort totalt 46 filmer i rollen och i dag är han så pass synonym med karaktären att han har blivit oersättlig.
Efter att ha spelat Martin Beck i hela tio säsonger av kriminalserien, sedan 1997, har han blivit ett med karaktären. Hur mycket av Martin finns i Peter? Det kan han inte riktigt svar på.
– Kanske vill jag inte veta det heller. Med varje rollfigur, så tar du något från din egen person. Det finns något, både hos Martin Beck och Sunes pappa, som också finns hos mig. Men jag är ingen method actor på det sättet. Jag släpar inte med mig Martin Beck hem, säger han till tidningen.
Däremot kan han märka på hustrun Lena att hon ibland kan uppfatta när Beck har haft en ”knepig dag på jobbet”, så helt oberörd kanske han ändå inte är.
Peter reflekterar över det faktum att han fastnat i rollen och därmed placerats i facket som ”kriminalträsksskådespelare”. han tycker också att det är intressant hur kriminalgenren har förändrats genom åren.
– Vi har helat tiden försökt knyta an till saker i samhället, men jag tror att Cilla och Rolf Börjlind [manusförfattare reds. anm.] kanske var lite före sin tid. Den första filmen handlade om pedofiler på nätet, och på den tiden gick kritiken ut på att sådant inte fanns. Att filmerna var verklighetsfrämmande. I dag tror jag inte man skulle säga så, förklarar han och fortsätter:
– I dag förstår man nog mer hur kriminalgenren är ett sätt att undersöka hur samhället i stort mår.
Peter Habers beslut för Beck: Då slutar jag
Efter 31 Beck-filmer skrevs Mikael Persbrandts karaktär Gunvald Larsson ut ur serien år 2015. Hur kände Peter när hans rollkaraktär blev av med sin parhäst?
– Det är en väldigt svår fråga. Kanske var det bra vad som skedde. Men jag är inte säker på saken. Däremot var det ett bra val att det inte blev en ny Gunvald, utan att man tog in underbare Kristofer Hivju som en helt egen figur. Men det är klart att det var en era som tog slut. Många skrev sen att de aldrig mer skulle titta på Beck, fast så blev det inte riktigt, säger han i intervjun.
Hur känner han själv för att skrivas ut ur serien? Kommer produktionen kunna fortleva utan honom?
– Vi gör ingenting nästa år, i så fall blir det 2024. Jag har inte fått en formell förfrågan än, utan en lös förfrågan. Jag funderar på det, och pendlar väldigt. Jag fyllde år i måndags, och fattar det inte själv, men jag är 70 år. Det syns va?, säger han.
Haber har närmar sig totalt 50 Beck-filmer i bagaget; en ”respektabel siffra" som han gärna hade avslutat på berättar han. I viss mån delar han personlighetsdraget plikttrogenhet med Beck, och kommer kanske därför inte avsluta tidigare, trots att han känner sig upp till åren.
– Lite är det kanske så. Jag har inte bestämt än om 50 är ett värdigt avslut. Men i den sista filmen blir Beck otroligt drabbad av en sak som är extremt påtaglig. Mer än så kan jag inte säga.
Kärleken till karaktären gör det svårt för Peter att se en framtid där han skulle ta farväl av Beck, men nog stundar ett avslut ändå. Hans ambivalens kring uppdraget är påtaglig.
– Ja, det är ett svårt och tungt val. Så fort du får en förfrågan, vad det än gäller, så blir du stolt, glad och smickrad. Men sen ska det ju göras också, och då plötsligt ångrar man sig, avslutar han.
