Maja Rung om nya Ferrante-rollen: Hon är en jäkla kämpe!
Den populära romansviten Neapelkvartetten har bearbetats och kokats ner till en cirka fyra timmar lång teaterföreställning som har Skandinavienpremiär på en av Stockholm stadsteaters tillfälliga lokal under renoveringen, Årsta Folkets Hus, den 1 mars. Maja Rung beskriver sin Elena ”Lenù” Greco som en kämpe, som strävar efter att skapa sig en egen plats i världen, bort från de fattiga kvarteren utanför Neapel.
– Hon kämpar för bildning och en plats i världen, hon kämpar mycket för att få sin väninnas kärlek och godkännande. Hon är rörlig på ett sätt och anpassningsbar, hon ser sin omgivning för att se vd som gäller för att kunna ta sig framåt, hon är smart och samtidigt känslostyrd. Hon är häftig och en jäkla kämpe, säger Maja Rung.
Maja Rung som debuterade i SVT-serien Andra Avenyn och hon kommer närmast från den hyllade rollen som Snövit i Staffan Valdemar Holm och Bente Lykke Møllers vuxna tappning på den klassiska sagan Stockholms stadsteater samt SVT-serien Systrar 1968. I Min fantastiska väninna delar hon scen med Ruth Vega Fernandez som spelar Raffaella ”Lila” Cerullo och publiken får följa de två vännerna från att de blir vänner som barn tills de är i 60-årsåldern, med samma skådespelare i alla roller.
– Det är väldigt speciellt och kul att få gestalta en person genom ett helt liv. Det är väldigt häftigt att vara med om, men man blir också väldigt trött rent fysiskt av att göra det, säger Maja Rung.
Centralt i Lenùs liv är relationen till väninnan Lila, som ville bli författare när de var små, men som trots fantastiska skolresultat inte fick läsa vidare för sina föräldrar eftersom hon behövde hjälpa till hemma och i familjens skomakeri.
– Den påminner så mycket i vänskapsrelationer som jag känner igen, de är sällan att de går helt jämte varandra, någon drar och den andra kommer ikapp. Man söker varandras bekräftelse och får kärlek av varandra. Det är som om Lenù inte skulle klara att göra mycket i sitt liv om hon inte speglade sig i Lila. Det är väldigt fint, annars är det att man som kvinna söker männens godkännande, att man tar sig fram genom att spegla sig i män. De speglar sig i varandra och för Lenù är det så viktigt att spegla sig i Lila för att känna att hon är någon.
– Jag håller på att läsa om boken nu och hon kommer på senare i sitt liv att hon kämpat för att bli något, att hon bara vill bli något i ögonen på Lila. Hon får en kris och känner att hon måste komma på vad detta ”något” är.
Föreställningen hoppar lite från nutid och bakåt, den börjar i barndomen och skolan när flickorna läser boken ”Unga kvinnor”.
Vilken ålder tycker du är den mest spännande?
– Det har skiftat mycket under repetitionerna, det började med att jag tyckte om att vara i unga tonåren, runt 13-14. I och med att kroppen förändras i den åldern och man får plötsligt en helt annan blick på sig utifrån och på sig själv. Just nu den här veckan tycker jag att det är väldigt kul att befinna mig när hon är 24-26 år; hon har träffat Pietro, fått barn, börjat ge ut böcker. Hon och Lila har det skakigt och den explosivitet som finns i deras gräl och den kontakt de har är inte så enkel under de här åren.
Alla biljetter till Min fantastiska väninna är slutsålda sedan länge, men det finns hopp för den som vill gå och se den: föreställningen sätts nämligen upp igen i med nypremiär i början av nästa år, med Maja Rung och Ruth Vega Fernandez i rollerna, förboka biljetter här.
FOTO: Anette Nantell/TT
