– Vi är otroligt förväntansfulla, vi har jobbat med detta i 10 år. Det har varit väldigt intensiva år, vi är väldigt trötta, men glada och ser fram emot att öppna och välkomna alla besökarna in, säger Helena Kåberg som är projektledare för presentationen av samlingarna.

Renoveringen av Nationalmuseum har tagit tid, men det är väl investerad tid, renoveringen är tänkt att hålla i 100 år. Ansvariga arkitekter för renoveringen av byggnaden har varit Josefin Larsson och Gert Wingårdh från Wingårdhs och Erik Wikerstål från Wikerstål Arkitekter. En av nyheterna på Nationalmuseum är Skulpturgården med skulpturer i carraramarmor.

Skulpturgården på Nationalmuseum.

Skulpturgården på Nationalmuseum ska även gå att hyra framöver – förutsatt att det serveras ljusa drycker, man vill inte riskera att de vita marmorskulpturerna får rödvinsfläckar. Foto: Anna Danielsson

Nationalmuseum stängde 2013 inför renoveringen, det första året bestod i att tömma huset och noggrant packa ner alla konstföremål. Sedan tog arbetet med renoveringen, eller kanske snarare återställandet, av huset som invigdes 1866.

– Nationalmuseum och Fastighetsverket var eniga från början att vi skulle lyfta fram huset, ta fram fönstren som var dolda bakom skivor och allt var vitmålat. Vi har försökt ta fram byggnaden från 1800-talet.

Utöver att återställa takrosetterna har man även satt in nya glaspyramider på taket och en ny arkitektritad hiss.

Takrosetter på Nationalmuseum, foto av Bruno Ehrs.

Takrosetterna har tagits fram igen på Nationalmuseum, foto av Bruno Ehrs.

Design och konsthantverk Natonalmuseum. Foto: Anna Danielsson

De detaljerade och välvda taken står i fin kontrast till väggfärgen. Foto: Anna Danielsson

Glasmonter vid ljusgården. Foto Bruno Ehrs

Glasmonter vid ljusgården. Foto: Bruno Ehrs.

Det nya i nationalmuseum är förutom Skulpturrummet även en skattkammare, barnens galleri, ny restaurang och shop.

Barnens utställningssal Nationalmuseum

I arbetet med barnens utställningssal har Nationalmuseum samarbetat med danska scenografen Louise Midtgaard för att skapa en plats som rymmer konst, lek och fantasi. Foto: Anna Danielsson

För besökarnas del kommer en av de största förvandlingarna ligga i planlösningen av visningssalarna och att det numer finns fönster.

– Man kan ta pauser från konsten, titta ut genom fönstret över Stockholm. Man upplever att det känns mer bekvämt att vistas här än att gå runt i en mdf-labyrint, säger Helena Kåberg.

En annan sak man som besökare kommer att märka av är de färgsprakande väggarna.

– Vi har tillsammans med Statens Fastighetsverk delat in rummen i olika kategorier, i vissa rum har man valt att ha kvar färgerna sedan 1866 eller från renoveringen 1920 för att de rummen har högt arkitektoniskt eller kulturhistoriskt värde. I de övriga rummen har det varit Nationalmuseums uppgift att lyfta fram färgerna för att komplettera konsten.

Bild från renoveringen av Nationalmuseum.

Bild från renoveringen. Färgsättningen har varit en central i arbetet för att lyfta fram konsten i utställningssalarna.  Foto: Linn Ahlgren

Utställningssal Nationalmuseum

Vid renoveringen har kontor, ateljéer, verkstäder och magasin tagits bort vilket betyder att dubbelt så många besökare, från 1000 till 2000 personer kan vistas i huset samtidigt än tidigare. Och på så vis har man även lyckats med konststycket att gå från ungefär 1700 visade föremål till det numera 5000.

Färgsättningen är tänkt att vara ett komplement till konstverken på Nationalmuseum. Foto:

Färgsättningen är tänkt att vara ett komplement till konstverken. Foto: Anna Danielsson

Konstverken har nu placerats utifrån husets förutsättningar och inte tvärtom som det varit tidigare under sena delen av 1900-talet. Tillkomsten av klimatanläggningar i hela huset som ska medverka till att bevara konstföremålen har också lett till att konstverken kan visas på ett helt nytt sätt.

– Vi blandar konstarter det var omöjligt tidigare eftersom det saknades rätt klimat, på mellanvåningen kunde vi inte visa måleri, men nu kan vi det. Det är en unik styrka att det nu finns både måleri, konsthantverk, design och foto. Men det är också effektivare, tidigare var det måleri på väggarna och tomt på golvet, så det är också en anledning till att vi kan visa mer konst.

Bild inifrån ljusgården med det nya arkitektritade hisstornet. Foto: Bruno Ehrs.

Bild inifrån ljusgården med det nya arkitektritade hisstornet. Foto: Bruno Ehrs.

Tanken är också att de lättare ska kunna ha tätare utställningar och skifta konstverken. För att bibehålla en röd tråd genom olika utställningar framöver anlitades amerikanska arkitekten och professorn i arkitektur vid Yale, Joel Sanders, för att ta fram ett designprogram för utställningarna.

– Det innehåller hur väggarna ska se ut, montrar, podier och etiketter. Han har satt upp principer för alla byggnationer, att de ska ha samma färg som allt annat i övrigt. Sen har vi haft flera utställningsformgivare som använt sig av det programmet.

Utformningen av den nya restaurangdelen som byggts i det som tidigare var ateljéer har genomförts under ledning av Matti Klenell som tillsammans med ett team har bjudit in ett 30-tal formgivare som alla har varit med och bidragit till 550 kvadratmeter ny inredning och nya designföremål som visas i restaurangen.

Restaurangen på Nationalmuseum

Även restaurangmiljön på Nationalmuseum är en konstupplevelse med ett 80-tal nya designföremål. Foto: Pia Ulin.

Nya designade ljuskornan i Nationalmuseums restaurangdel

Ljuskronan i restaurangdelen på Nationalmuseum är ett samarbete mellan en rad formgivare och The Glass Factory, Örsjö Belysning. Foto Pia Ulin.

På lördag den 13 oktober klockan 11.00 öppnar Nationalmuseum igen för besökare. Det lär vara många som vill se de nya lokalerna, så kom i tid. Nationalmuseum utlovar underhållning i kön!

Läs även: Äntligen! Nu får Stockholm ett kvinnohistoriskt museum