olika typer av hus

Har du nyligen blivit husägare, eller äntligen fått tid att ta tag i din befintliga trädgård? En trädgård är förvisso alltid i förändring, men i byggnadsvårdstrendens spår är det många som vill försöka återskapa den ursprungliga stilen på sin trädgård. Ofta flyter perioderna ihop lite eftersom förändringarna påverkats av skiftningar i samhället och skett över lång tid, men här är trädgårdsarkitekten Karin Janriks bästa tips för några av våra vanligaste typer av villor.

Torpardrömmen – 1800-tal

torp

Bild: Idealista

Huset: Den klassiska röda stugan vita knutar, sinnebilden av en sommarstuga.

Trädgården: På torpet fick man ta det som fanns att tillgå på plats, så idag återskapar vi ”illusionen” av torpet. Det var mycket lokala influenser, och en rustik grund som livades upp av en glad färgmix av klassiska mormorsväxter som brandlilja, viol, pion, kaprifol och narcisser.

I övrigt fanns det många fruktträd, schersmin, syren, och ofta en kryddträdgård.

Andra klassiska kännetecken är grusgångar, en rundel framför huset eller ett vårdträd mitt på gården. För inspiration kan man titta på ”Grönt kulturarv”, ett upprop från SLU där listar man gamla sorters växter.

Nationalromantik – början av 1900-talet

Bild: Trädgårdsform

Huset: Den typen av stora sekelskiftesvillor vi ofta ser i välbärgade områden idag.

Trädgården: Ganska stor, naturlik trädgård med ängspartier och stora träd som gav en flykt från stan. Grusgångarna var slingrande, grindarna rustika och stenen ofta av granit. Buskarna var oftast syren, schersmin, och även slån.

Trädgårdsstaden och villastaden – 20-talet

Hus i Enskede

Enskede är en av de mest kända exemplen på trädgårdsstad. Bild: TT

Huset: Stadsplaneringen började ta form och många nya hus byggdes i stadens utkant, för att tjänstemännen skulle kunna njuta av landets fördelar utan att bli lantbrukare. Husen var lite blygsammare än föregångaren och framförallt var det tätare mellan dem.

Trädgården: En formell trädgård som bidrog till hushållet, med många buskar och fruktträd på rad. Gångarna var nu raka istället för slingrande, grindar och staket omsorgsfullt snidade och det var vanligt med berså och vattentunnor vid hushörnen.

De långsmala rabatterna bestod av spirea, pioner, flox, jätteprästkragar, violer, vivor och rosor – gärna rödhätte, som var en populär sort på 20-talet.

Funkis – 30-talet (plus nyfunkis)

funkishus

Nyfunkis. Bild: Caparol

Huset: Funktionen stod i fokus och de släta, ljusa, geometriska husen växte fram. Läget optimerades efter naturens förutsättningar och lät så mycket ljus som möjligt komma in i både huset och trädgård.

Trädgården: Nu var det fokus på avkoppling och lek i trädgården, mat kunde man ju handla i butik. Trädgården skulle vara lättskött och ofta fanns gamla tallar och vildväxande buskar kvar. Man började göra stenlagda uteplatser i anslutning till huset och kalksten blev populärt på gångarna.

Det fick vara lite vilt i kanterna och marktäckare, ormbunkar och funkia ersatte perennrabatterna, nu skulle det vara grönt, inte färgglatt. Vanliga växttyper var stamsyren, rododendron, rönn, tulpaner, krolliljor, narcisser och vildvin. Staket, räcken och grindar gjordes i smide – rakt och enkelt i smäcker dimension. Trä kunde användas i luftiga spaljéer i strikt rutmönster.

Nyfunkis: Nyfunkis är ett begrepp som blev vanligt under senare delen av 1990-talet. Stilen har ett tydligt arv från funkisens raka och avskalade linjer och stora fönsterytor. Hus i nyfunkisstil byggs ofta med pulpettak och trädgårdarna är i stram stil med betongplattor, olika sorters grus och skiffersten som markbeläggning. Stora trädäck och stora gräsytor är också vanligt. Det är inte så blommigt, utan vanliga växtsorter är bambu och buxbom.

Egna hem – 30-40-tal

egnahemshus

Bild: TT

Huset: Med folkhemmet växte områden med enkla, standardiserade småhus med ett plan, sadeltak och källare fram i olika områden kring städerna. Tomterna var rektangulära och husen låg nära gatan.

Trädgården: Kvarteren som växte fram följde övergripande gemensamma idéer. Ledorden var välskött och praktiskt; häckarna, som bestod av hagtorn, liguster eller oxbär var välklippta och träden och buskarna stod i prydliga rader. Efter kriget skulle trädgården återigen bidra till hushållet, så mycket av platsen upptogs till odlingar.

Vanliga växter var pioner och plymspirea och smala blomsterlister med perenner och lökväxter anlades intill hus och sittplats.

60-talet – arkitektritad modernism

Huset: Kantiga, låga och ofta arkitektritade hus inspirerade av USA, ofta i tegel. Man började förtäta villakvarteren och de nya husen byggdes ofta i suterräng på bergiga tomter. Mycket fokus lades på fina naturmaterial, framförallt sten som kalksten, skiffer och granit.

Trädgården: Trädgården bestod av en öppen gräsyta utan odling. Lättskötta barrväxter, berberis och tok planterades i stora svep runtom. Atriumträdgård, det vill säga kantiga uteplatser som var infällda i byggnaden och utan insyn, förekom ibland.

Rododendron, rönnsumak och rosenhagtorn var populära växter, eventuellt hade man en liten rosenträdgård. Uteplatsen med murad bakvägg och öppen brasa kunde byggas en liten bit bort.

Men sen då?

Det här är de tydligaste tidsepokerna Karin Janrik ser. Från 70-talet och framåt handlar byggstilarna mycket om att återuppta delar av de tidigare trenderna, fast i en uppdaterad tappning. Det blir lite spretigt och svårt att sätta fingret på riktiga stilnycklar även om formspråket på huset i mångt och mycket skvallrar om vilken stil som ligger närmast och vilken typ av växter och trädgårdsdetaljer som kan passa.

Vill du experimentera lite, eller frångå husets stil eftersom du är förtjust i växter och detaljer som egentligen hör hemma i andra tidsepoker? Experimentera i krukor istället för stora dyra planteringar. Uteplatsen kan man leka på om man vill prova nya saker, rekommenderar Karin Janrik.

Vill du veta mer om trädgårdsdesign och gå djupare in på vad som kännetecknar din hustyp? Kolla in boken Trädgårdsform, (reklamlänk från Adtraction) som Karin Janrik skrivit tillsammans med Viveka Ljungström.

Lycka till!

Startbild mitten: Hanna Björklund

Läs mer:

Lyft din uteplats och trädgård – trädgårdsarkitektens bästa tips

Växter och blommor som trivs i soligt söderläge

Bästa blommorna och växterna för skuggigt läge

Inred som inne fast ute – 8 tips för en mysig uteplats