Lena placerades på skyddat boende – barnen fick inte följa med

Efter reklamen: Dotterns stöd till Elsa, 85: "Jag har velat att hon ska få upprättelse"

När Femina pratar med Lena, som av säkerhetsskäl medverkar anonymt i den här artikeln, har det gått ett par veckor sedan hon flyttade till ett skyddat boende för kvinnor. Det var kommunens enhet för våld i nära relation som gjorde bedömningen att hon behövde lämna mannen som hon levt med i 16 år och ta sig dit. Hennes två barn är kvar hos sin pappa.

– Jag har alltid fått höra att det är jag som är problemet. Att jag inbillar mig. Att jag är psykiskt sjuk och att ingen annan skulle reagera på det han har gjort. Jag har gått med tvivel på mig själv i alla år, berättar Lena.

Relationen har präglats av psykisk misshandel, ekonomiskt våld och kontroll. Det har inte bara påverkat henne, utan även barnen. Lena berättar att det stora sociala nätverk som hon hade när hon träffade sin man med åren skalats bort bit för bit.

– Vi har varit så isolerade och kontrollerade jag och barnen, och har levt i total anpassning efter hur han bestämt att det ska vara och inte vara. Jag har så svårt att förstå hur socialtjänsten kan tro att en pappa som utsätter en mamma för våld är snäll mot sina barn.

Hanna blev bortgift av sin familj: ”Hela min värld rasade”

Fakta: Lagen om placering av barn i skyddat boende

Lagen trädde i kraft den 1 april 2024.

I praktiken innebär det bland annat att socialtjänsten ska göra en individuell bedömning innan ett barn placeras om barnets förälder beviljats skyddat boende.

Syftet är att stärka barnens rättigheter i samband med placering, och i och med den nya lagen har kraven på att kommuner följer upp hur barnet har det i skyddat boende också skärpts.

Källa: Socialstyrelsen

Kvinnoorganisationens kritik mot nya lagen

Att lämna en våldsam partner är inte lätt, och finns det barn med i bilden kan det vara ännu mer komplicerat.

Våren 2024 trädde en ny lagstiftning gällande barn i skyddade boenden i kraft.

Tidigare kunde den som placerades på ett skyddat boende ta med sig sina barn automatiskt. Nu behöver det även tas ett för varje barn. Då görs en individuell bedömning av hur stor risk det är för att varje enskilt barn utsättas för våld i hemmet. En förälder kan alltså bli nekad att ta med sig ett eller flera av sina barn.

Syftet med lagen är att ge barn större rättigheter och ett bättre skydd. Men regelverket har också medfört problem, enligt Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks, som är kritiska.

– Vi menar att när en förälder är våldsam påverkar det alla i en familj, och alla barn. Även om det inte handlar om fysiskt våld, utan kanske psykiskt eller sexuellt. Vi har lagen om barnfridsbrott som säger att barn som kan se eller höra våld också utsätts och ska ses som brottsoffer, säger Adine Samadi, ordförande för Roks.

Våld i nära relation drabbar både kvinnor och män, men statistiken visar att kvinnor utsätts i betydligt högre grad.

Roks kommer i kontakt med många av dem genom sin jourverksamhet, och ser återkommande fall där mammor beviljats skydd av socialtjänsten, medan barnen får bo kvar hos pappan.

– Barnhandläggarna motiverar ofta sina beslut med att det var mamman som utgjorde risken för våld, och menar att när hon inte är kvar har risken försvunnit. Men vi menar bestämt att det är pappan som är risken för våld. Så mamman tvingas alltså välja mellan att lämna sitt barn hos sin förövare, eller att återvända till våldet för att kunna skydda sitt barn, säger Adine.

Advokaten: ”Ingen helhetsförståelse – då negligerar man psykiskt våld”

Advokaten Rebecca Lagh, som har specialiserat sig på våld i nära relation, är tudelad.

Flera ärenden som hennes advokatbyrå hanterat de senaste året har landat i att barnen får följa med sin mamma, men hon känner också till fall där kvinnor tvingats lämna själva.

– Det är bra att barn, och särskilt barns egna rättigheter, uppmärksammas. Men det är en katastrof om de inte placeras alls och stannar hos förövare, säger Rebecca Lagh.

Besluten om placering av skyddat boende handläggs av olika enheter. En våldsutsatt kvinna får hjälp av enheten för våld i nära relation, och barnet i sin tur av socialtjänstens enhet för barn och unga.

Om en vuxenhandläggare bedömt att kvinnan befinner sig i en våldsam situation och behöver placeras menar Rebecca Lagh att barnens handläggare bör ta hänsyn till den bedömningen. Detta eftersom enheten för våld i nära relation har specialiserad kunskap om hur våld tar sig uttryck.

Hon upplever att det generellt finns en utbredd kunskapsbrist om våld och särskilt psykiskt våld, vilket kan leda till att sådana situationer inte tas på allvar.

– Socialtjänsten och de som dömer i förvaltningsrätten har i vissa fall inte en helhetsförståelse. Det lever kvar gamla stereotypa föreställningar om att barn inte påverkas av våldet och att risken för våld försvinner om föräldrar separerar. Då negligerar man psykiskt våld, men även ibland fysiskt, som de uttrycker det “lindrigare våld eller enstaka handlingar”, säger Rebecca.

Lämnar politiken helt och hållet.

Märta Stenevi om sin ätstörning: ”Jag är trött på att skämmas”

”Våldet tar inte slut bara för att man går”

Lena är frustrerad och uppgiven. För trots att hon nu har lämnat och i praktiken är trygg så måste hon fortsätta kämpa. Både för sig själv och för sina barns skull, när hon egentligen skulle behöva fokusera på återhämtning och läkning.

– Det krävs en enorm styrka att lämna. Sen när man väl tar steget och lämnar är det svårt att få med sig sina barn. Och våldet tar inte slut bara för att man går, det fortsätter genom de gemensamma barnen.

I hennes fall är det tydligt.

– Jag har inte fått träffa mina barn sedan jag kom hit. Jag kan inte ens ringa dem, för de svarar inte. När de väl svarar är det på högtalare för att pappan ska kontrollera vad som sägs i samtalet. Jag är jätteorolig för dem, säger Lena.

Tvingas välja mellan sin egen säkerhet och barnen

Adine Samadi på Roks tror att lagen kan bli ett hinder för kvinnor som vill lämna en våldsam partner.

– Vi vet att uppbrottsprocessen, när en kvinna ska försöka lämna den våldsamma mannen, är den farligaste perioden. I många fall är det ju en fråga om liv och hon riskerar att hamna i extrem utsatthet om hon går tillbaka.

Rebecca Lagh håller med.

– Risken är att mammorna blir kvar i våldsamma relationer som också drabbar barnen för att de inte vågar lita på att socialtjänsten också tycker att barnen ska placeras. Då står man ut helt enkelt och stannar kvar i en våldsam relation, säger hon.

På det skyddade boendet har Lena träffat andra kvinnor som befinner sig i situationer som liknar hennes. Hon är övertygad om att majoriteten av dem skulle gå tillbaka till sin våldsamma partner om det innebar att barnen var trygga.

– Man tänker att “det är bättre att han är elak mot mig, om jag samtidigt kan skydda mina barn.”