68 000 kvinnor i Sverige kan ha blivit könsstympade – Luul Jama som kämpar mot våldet är Årets Feminista

Efter reklamen: Årets Feminista 2024 – En kväll fylld av hyllningar, tårar och systerskap

Luul Jama är grundaren av den ideella föreningen Existera som arbetar mot könsstympning. I sitt arbete möter hon kvinnor som själva utsatts, men hon utbildar också personer som är yrkesverksamma inom exempelvis skola och socialtjänst.

– Det känns fantastiskt att vi når ut med vårt arbete och framförallt att frågan får ta plats. Att få vara en röst åt de här kvinnorna och flickorna. Det är en bekräftelse på att det man gör är rätt, att vi verkligen gör förändring på riktigt. Jag blir rörd och väldigt stolt över mig själv, säger Luul Jama.

”Jag har sett lidandet hos flickor och kvinnor”

Luul Jama har alltid brunnit för mänskliga rättigheter och länge varit engagerad i kvinnorörelsen.

– Jag har sett lidandet hos flickor och kvinnor som blivit könsstympade och hur det här övergreppet får fortsätta i tystnad. Det har påverkat mig väldigt mycket som person.

Existera kom till ur hennes eget researcharbete – för trots att Sverige sedan 80-talet haft en lagstiftning som förbjuder könsstympning upplevde Luul att det var en fråga som var svår att ta i. Socialstyrelsen uppskattar att så många som 68 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha blivit utsatta för någon form av könsstympning, och många riskerar att utsättas i framtiden.

Luul ville ta reda på vilken typ av vård som finns i Sverige, hur vi arbetar förebyggande, och hur yrkesverksamma bemöter kvinnor och flickor som har blivit könsstympade.

– Jag märkte väldigt tidigt att det fanns jättestora kunskapsluckor och att det också fanns en tystnadskultur i vårt samhälle. Jag kände att det måste finnas någonstans där kvinnor kan mötas och få bearbeta och prata om det de gått igenom.

2025 firar Existera 10 år. Husby i Stockholm är en av platserna där organisationen anordnar gruppträffar för kvinnor som blivit utsatta för könsstympning, och där ser Luul Jama hur stor skillnad de kan göra för enskilda individer.

– Kvinnorna uttrycker en lättnad över att kunna prata om vad de har varit med om, sätta ord på det, känna att de inte är ensamma och att de kan söka hjälp. En kvinna har berättat att hon aldrig tagit cellprov i hela sitt liv, men efter att ha kommit till vår gruppträff så har hon börjat göra det.

Årets Feminista 2025: Allt du behöver veta om galan

Deras arbete har också påverkat politiken.

– Vi har verkligen fått samhället att ta i det här. Exempelvis har Socialstyrelsen gått igenom enkäten som man får på BVC. Nu ställer man frågor om könsstympning. Det är helt fantastiskt, det har man aldrig gjort tidigare.

Samtidigt är det en lång väg kvar. Om vi ska kunna komma åt problematiken krävs det mer kunskap och konkreta handlingsplaner inom vård, skola och socialtjänst, menar Luul. I dag är det några få hjältar som känner ett djupt engagemang för frågan som agerar och exempelvis polisanmäler när de möter någon som utsatts för könsstympning.

– Det ska inte ligga på individnivå. Vi behöver konkreta verktyg, checklistor eller rutiner och kontinuerliga utbildningar. En flicka som utsätts är en flicka för mycket.