Marina: Så får du bonusfamiljen att fungera

Det är länge sedan nu. Så länge sedan så att Marina Matics två barn förmodligen knappt ens kommer ihåg tiden då hon och barnens pappa levde ihop.

Men själv kommer Marina Matic ihåg tiden som nyseparerad ­små­-barnsmamma. Hennes barn var sex och fyra år gamla, och hon minns tydligt det där dåliga samvetet hon drogs med. Känslan av att inte räcka till.

– När Filip och jag blev förälskade i varandra hade vi båda två varit separerade ett knappt år. Vi hade båda två små barn och bestämde oss för att vänta med att introducera barnen, säger Marina.

Marina hade under året som gått sedan skilsmässan haft fullt upp med att landa i den nya familjekonstellation som uppstår med en enda förälder. Hon hade precis börjat se sig och barnen som en fungerande liten enhet, och att nu behöva anpassa sig till en annan konstellation bestående av en annan vuxen och hans barn, som då var fyra och ett år gamla, var något hon drog sig lite för.

– Men när Filip och jag varit ett par i runt fyra månader började vi träffas också med barnen, säger ­Marina.

Att föra ihop familjerna gick bra tillslut

Det gick över förväntan. Barnen gillade varandra från första stund. De lekte med varandra som jämn­åriga barn ofta gör och hade egentligen inte några större åsikter.

– Efter något år flyttade vi ihop och bestämde oss av praktiska skäl att ha barnen samma veckor, säger Marina.

Men beslutet om att ha barnen samma veckor, ett beslut som ­Marina och Filip fattat av bara farten, för att barnen skulle få sällskap av ­varandra och för att de trodde att det skulle vara det bästa sättet att få ihop logistiken, visade sig vara ett misstag.

– Det funkade inte. Vi hade alla olika behov och dessutom var vi båda så fokuserade på våra egna barn och på att ta igen dagarna vi förlorat när de var med sin andra förälder, att vi var tvungna att tänka om, säger Marina.

I stället pratade Filip, Marina och de två andra föräldrarna ihop sig om en ny lösning. Den nya lösningen gick i korthet ut på att både Marinas och Filips barn tillbringade några dagar ensamma hos dem, och att det i vistelsen ingick en gemensam helg, där alla fyra barnen var på plats.

– Det var en bra lösning för alla. Då hann jag lägga fokus på Filips barn när de var här och vice versa. Dessutom kunde jag sedan ha egentid med mina barn när de var här och Filip kunde göra detsamma med sina barn, minns Marina.

Men det var då det. I dag har familjen landat och blivit exakt det som Marina vill att en bonusfamilj ska vara: En bonus. Något mer och något roligare. Något som tillför.

– Min önskan är att det ska vara något positivt att få nya familjemedlemmar. Fler vuxna som bryr sig. Fler syskon. Mer kärlek, helt enkelt.

För fyra år sedan, i samband med att Filip och Marina köpte hus, kom kvittot på att de gjort rätt. Då kom nämligen de fyra barnen självmant och sa att de ville bo samma veckor med Filip och Marina. Att de trivdes i varandras sällskap och att de ville tillbringa mer tid tillsammans.

– Man kan väl säga att vi har blivit en enhet nu. Att vi filat varandras kanter och blivit mer sammansvetsade.

Helt enkelt har det dock inte varit. Det har varit tillfällen då både Marina och Filip varit nära att ge upp och de har haft stor hjälp av att gå i familjeterapi.

– I början kände vi nog båda att ”hur ska vi ens fixa det här” och att då ta in en utomstående som vi pratade med gjorde massor för vårt förhållande.

Olika syn på barnuppfostran

Visst har de haft olika syn på det här med barnuppfostran. Och om biologiska föräldrar har det svårt när det handlar om de gemensamma barnen, kan det bli än svårare när det handlar om bonusföräldraskap.

– Filip är mer för regler, jag är mer flexibel och tillåtande. Ett exempel på en typisk sådan grej var lördags­godiset. Filip var väldigt noga med att det var just på lördagar som barnen fick godis. Sådan är inte jag. Jag tänker att ju mer man förbjuder något, desto mer lockande blir det. Där har vi haft en massa diskussioner.

Hennes viktigaste råd till andra bonusföräldrar är att ta det lugnt i början. Att inse att man inte blir en bonusfamilj från en dag till en annan, precis som att det tar tid att växa in i bonusföräldraskapet.

– I dag gör varken Filip eller jag skillnad på varandras barn. De är ”våra barn” helt enkelt. Men det tog tid innan vi till exempel kunde säga ifrån på skarpen till den andras barn om det behövdes. Först ville vi att de skulle vara helt trygga i relationen till sin bonusförälder så att de alltid visste att tillsägelserna kom från en plats av kärlek.

Nu har familjen utökats med Filips och Marinas gemensamma dotter Lelija, 1,5 år.

– I början trodde vi att våra barn kanske skulle tycka att det skulle bli jobbigt att få ett lillasyskon som bor med oss hela tiden. I stället visade det sig vara mest jobbigt för lilla­syster, som saknar dem jättemycket när de inte är här. Man kan säga att Lelija var den där sista lilla grejen som knöt ihop säcken, att hon har enat oss ytterligare.

I våras skapade Marina, som till vardags arbetar som fastighetsmäklare, Instagramkontot Bonusfamilje­forumet.

– Jag vill ge andra bonusföräldrar stöd och en plats att prata ihop sig om de ”skamliga och fula” tankarna och känslorna som kan uppstå med rollen. Många gånger tror man att man är ensam om utmaningarna vilket är så långt från sanningen.