”Östrogen är ett livselixir när man går igenom klimakteriet”

Kändisarna öppnar upp om klimakteriet: "Dödssjuk"

Kvinnor går runt med besvär alldeles för länge. När de väl söker hjälp är det svårt att få tid hos en gynekolog. I vissa delar av Sverige existerar knappt specialiserad kvinnovård, och där den finns är köerna långa.

Det här vill systrarna Lydia Graflund och Helena Graflund Lagercrantz hjälpa till att ändra på genom sitt företag EsterCare.

Helena visste tidigt att hon ville bli läkare. Hon har fokuserat på kvinnovård hela sin karriär och specialiserat sig i både gynekologi och förlossning. Fram till 2019 arbetade hon på Danderyd sjukhus. Jobbet var givande, men hon gick ofta runt med en önskan om att kunna göra mer för fler kvinnor.

En rapport från Folkhälsomyndigheten våren 2025 visar att 22 procent av alla flickor i gymnasiet är hemma på grund av mensvärk varje månad.

Helena menar att grundläggande gynekologiska besvär, som mensvärk, PMS och återkommande svampinfektioner ofta förbises. Det saknas kunskap inom primärvården, och specialistvården är begränsad.

– Jag träffade de här patienterna när de fyllt 45 för att de inte längre stod ut med sina blödningar. Då hade de ofta haft problem sedan de var 15. Det var så frustrerande att känna ”jag hade kunnat hjälpa dig så mycket mer om jag fick träffa dig för 30 år sedan”.

Samtidigt upplevde hon att vården var alldeles för oflexibel. Särskilt tydligt blev det våren 2020 när coronapandemin lamslog hela världen. Hon var själv gravid och ville undvika fysiska besök, och kom med förslaget att hon kunde ringa alla patienter som inte behövde undersökning.

Digital vård var vid den här tiden inget man sysslade med i särskilt hög grad, men Helena insåg att det kunde bidra till både effektivare och mer tillgänglig hjälp för kvinnor.

Lydia har sin bakgrund inom fintech, som är ett samlingsord för teknologisk innovation inom finanssektorn. Hon har en master i företagsekonomi och ledarskap från Handelshögskolan och har arbetat på allt ifrån start-ups till stora företag som Nelly och Klarna.

När Helena berättade om sin frustration såg hon en möjlighet.

– Hon satt i en skrubb på Danderyd med en telefon och ringde patienterna. Det funkade bra, men det var väldigt ineffektivt eftersom det inte fanns några utvecklade verktyg för det, säger Lydia.

Systrarna började fundera: Kunde de själva komma med en lösning?

– Jag kommer från en bakgrund där vi har använt teknologi för att förändra ett helt system och kände att jag gärna ville jobba med någonting som gjorde en större samhällsnytta. Att få jobba med att förbättra kvinnors tillgång till hälsa skapar väldigt stor mening.

Till slut landade de i att de ville utveckla en vårdplattform som skulle finnas tillgänglig för kvinnor över hela landet. Bolaget fick namnet EsterCare, efter Helenas dotter Ester som hon var gravid med då under pandemin, som också är Lydias guddotter.

Så är det att jobba ihop med familj: ”Vi är väldigt olika”

Lydia och Helena är uppvuxna på landsbygden utanför Eskilstuna i en stor familj. Totalt är de sex stycken systrar, och ålderskillnaden mellan dem är stor. De tvekade aldrig på att starta företag ihop, men medger att det har krävt en hel del arbete.

– Helena har alltid varit en väldigt omhändertagande syster. Hon var redan 11 år när jag föddes, så det är såklart en dynamik som vi har behövt jobba med. För oss har det varit väldigt viktigt att syskonrelationen inte ska påverkas, säger Lydia.

Helena håller med.

– Vi är väldigt olika och ser inte saker på samma sätt. Vi hade verkligen våra egna cirklar och nästan inga överlappande kunskaper när vi började. Det har jag förstått nu är en styrka, och vi har lärt oss väldigt mycket, säger hon.

Samtidigt är systrarna överens om att de alltid har litat på den andres kompetens inom sitt område. Ju mer bolaget har växt desto tydligare har deras separata roller blivit.

I dag är Lydia vd och Helena medicinsk ansvarig läkare. En tredje syster jobbar också inom företaget som verksamhetschef, men privat försöker de hålla jobbsnacket till ett minimum.

Att lämna den reglerade regionvården för att satsa på eget var en stor omställning för Helena. Hon var orolig för vad andra, mer seniora, kollegor skulle tänka.

– Läkare är ganska kritiska till förändring, vilket är en anledning till att det är svårt att förnya och förbättra. Jag var livrädd för vad andra skulle säga. I efterhand kan jag tycka att jag var så modig.

Hon fick en och annan skeptisk kommentar, men responsen från den faktiska målgruppen har varit överväldigande positiv.

EsterCare slog upp sina digitala dörrar 2022, och öppnade sin fysiska mottagning i Stockholm 2023. Sedan dess har de haft tusentals vårdbesök, och kvinnor i klimakteriet är den absolut största patientgruppen.

Många av dem har redan tidigare sökt vård utan att få rätt hjälp för sina besvär när de träffar Helena. Klimakteriet är fortfarande styvmoderligt behandlat i Sverige, menar hon, och det största problemet är att allmänläkare inte vågar skriva ut östrogen till kvinnor som behöver det.

– Det är väldigt, väldigt synd, för östrogen är ett livselixir när man går igenom klimakteriet, förutsatt att man inte har några kontraindikationer som gör att man inte kan ta det. Varenda läkare måste fatta det, oavsett om man sitter på ortopeden eller neurologen, säger Helena.

Parallellt har EsterCare också utvecklat en hälsoplattform för företag. Lydia berättar att de redan tidigt insåg att de ville göra mer för att kvinnor ska slippa gå runt med sina besvär alldeles för länge. Med hjälp av ett screeningverktyg hoppas man kunna fånga upp symtom så att kvinnliga anställda kan erbjudas vård i tid.

– Vi vet att vi kan sänka sjukfrånvaron genom att ge kvinnor tidigare och rätt hjälp. Det finns både en social och en ekonomisk vinst i det, säger Lydia.

– Om vi aktivt frågar varje år kan vi till exempel fånga upp någon som börjar komma in i klimakteriet. Det kan göra stor skillnad för många om vi ändrar approach och frågar henne i stället för att hon ska komma till oss, säger Helena.