Därför blir du lycklig av att läsa Feelgood

Öppna närmaste dagstidning eller slå på valfri nyhetssändning och det känns som om allt är kört.

Så vem behöver inte lite tröst i form av berättelsen om ett litet bageri på hörnet och en liten bokaffär på stranden, dit härliga, excentriska kunder strömmar för att umgås, handla och berätta spännande anekdoter? Vem vill inte få i sig en dos hopp genom att läsa om en lite vingklippt huvudkaraktär i medelåldern som tröttnat och som bestämmer sig för att själv ta tag i sitt liv?

En verklighetsflykt som visserligen är beroendeframkallande, men som förmodligen är både sundare och billigare än att smälla i sig en chokladask eller en flaska vin.

För att feelgood är en genre som frodats på senare år är uppenbart.

Förklaringen är lika enkel som obehaglig. När vår omvärld är orolig, oförutsägbar och skrämmer oss lugnar feelgood vår oro. Det är experterna ense om.

–Till viss del handlar det om en motreaktion till den där mörka populärkulturen som varit populär så länge. Men den största förklaringen är att vi har ett behov att läsa det vi mår bra av när det är oroliga tider, säger Maria Nilson, litteraturvetare och tillsammans med Piia K Posti redaktör för antologin Speglingar av feelgood.

Vi såg det tydligt under pandemiåren. 2020 fick feelgoodkonsumtionen ett uppsving och populariteten har sedan dess ökat ytterligare.

–Det handlar också om att vi vill bli underhållna, och att vi faktiskt verkar behöva en lite mer långsam underhållning. I feelgoodgenren läggs fokus på de små detaljerna, som att huvudkaraktären bakar ett gott bröd, restaurerar att gammalt fönster, påtar i trädgården eller gör något annat med händerna som får ta tid, säger Maria Nilson.

Feelgood följer ett tydligt mönster

Att feelgood, oavsett om det handlar om böcker eller film, följer ett givet mönster spelar också roll för att vi älskar genren. Det där mönstret skapar trygghet, för vem har någonsin tagit del av en feelgood där huvudkaraktären dör i slutet?

–Jag skulle, enkelt uttryckt, definiera feelgood som en berättelse där vi får följa en eller flera personer från en plats i livet där de inte trivs till en annan bättre plats, säger Christoffer Holst, författare, förläggare på Printz Publishing och festivalarrangör för Feelgoodfestivalen, som i år hålls i Sigtuna.

Till skillnad från chicklitgenren, som var populär för ett tjugotal år sedan, utspelar sig feelgood ofta på idylliska platser. Platsen där personen inte trivs är ofta storstan, och i nio fall av tio flyttar huvudkaraktären ut på landet. Detta efter att mer eller mindre ha tvingats fatta ett jobbigt beslut som i sig orsakats av en jobbig händelse. Men problemen får inte vara hur mörka som helst. Gängskjutningar, terrordåd och mord är företeelser som inte platsar i en feelgoodroman eller -film.

Det handlar snarare om händelser som ligger närmare vår egen vardag, problem som vi ändå kan relatera till, även om vi inte varit med om dem själva. Kanske har maken varit otrogen, som i Årets feelgoodroman 2022, Kallbaderskan bland fjällen av Karin Härjegård. Eller så kan huvudkaraktären ha blivit av med jobbet, som i Jenny Colgans Det lilla bageriet på strandpromenaden.

Det kan också handla om att huvudkaraktären helt enkelt fått nog av att vara den där osynliga, medelålderskvinnan som ingen räknar med, och därför fattar ett drastiskt beslut. Något som hela Sveriges Agneta i Emma Hambergs Je m’appelle Agneta är ett strålande exempel på.

–Jag är fullkomligt ointresserad av högstatusprylar och framgång. Alla mina platser och karaktärer hämtas från verkligheten, jag ger dem bara en tonartshöjning i mina böcker. Jag är intresserad av att skildra människor som slår underifrån. Människor med hull och hår, fel och brister, säger Emma Hamberg.

Också här skiljer sig feelgoodgenren från chicklit. För i feelgood finns det plats för oss vanliga. Vi som inte är 25-åriga femme fatales utan ett enda överviktskilo och vi som inte står högst upp på karriärstegen. Vi som hankar oss fram och som har tomt på bankkontot redan den 18 varje månad.

För i feelgood finns det plats för oss medelålders kvinnor, som faktiskt är som medelålders kvinnor är mest. Människor som vi både kan känna igen och identifiera oss med.

En viktig komponent är också att man som läsare både tycker om karaktärerna och engagerar sig i deras problem. Att man bryr sig om huvudkaraktärerna, hejar på dem och verkligen vill att de ska lyckas.

Utmed vägen till den där bättre platsen i livet utsätts huvudkaraktären för små eller lite större utmaningar, men hon (för det är oftast en hon), lär också känna en rad inspirerande, godhjärtade och mer eller mindre excentriska personer. För utmärkande för genren är också relationer mellan människor, både när det gäller vänskap och romantiska relationer.

–Till skillnad från chicklit och romance spelar vänskapsrelationer betydligt större roll än romantiska relationer i feelgood. Det finns populära feelgoodromaner där det inte förekommer romantik över huvud taget. Här är det själva resan till ett bättre liv och en bättre plats som är det väsentliga, säger Christoffer Holst.

Och i den världen, med den där spretiga samlingen av excentriska människor, som ofta är både män och kvinnor, gamla och unga, där vill vi vara och dit vill vi drömma oss bort. Åtminstone för en stund. Lägg därtill en portion jävlar anamma, och grundreceptet för en lyckad feelgood är givet.

Handlingskraftiga kvinnor är en grundsten i feelgoodgenren

Det där jävlar anammat är en av huvudingredienserna i en lyckad feelgood. Själva poängen är ju att huvudkaraktären ska kunna ta sig från den plats hon inte trivs på till en bättre plats. Inte genom att någon annan, läs manlig hjälte, kommer och viftar med ett magiskt trollspö. Nej, i feelgoodgenren är det huvudkaraktärens egen driftighet som för henne dit. Många gånger är hon inte ens medveten om att hon har den där kraften inom sig, men när det väl gäller, då hittar hon den och sedan inträffar vardagsmirakel.

I feelgoodgenren är det driftiga, handlingskraftiga kvinnor som regerar och agerar, inte bara reagerar.

–Feelgood ska ge hopp. Att huvudkaraktären har en stark drivkraft och vägrar vara ett offer är viktigt. Kanske är det också det som gör att feelgood avfärdas av många litteraturkritiker, tror Christoffer Holst och fortsätter:

–Alltför mycket hoppfullhet anses vara naivt, och många gånger verkar det som om det inte är intressant att skriva om personer som vägrar vara offer.

Men för den som konsumerar feelgood är det just hoppet som är själva grejen. Att se en feelgoodfilm eller läsa en feelgoodroman får oss, åtminstone för en stund, att känna att vi själva kan ta tag i tillvaron. Att vi kan påverka vårt liv och styra det i den riktning vi vill.

–Feelgoodlitteraturen bjuder in oss till en trygg plats där det finns utrymme även för dem som har låg självkänsla, några kilon för mycket, ett monotont jobb och en relation där man inte blir sedd. Lite så som de flesta av oss har det i faser, säger Katarina Laundy, leg psykolog och mindfulnessinstruktör.

Det är situationer som vi alla känner igen oss i, och sedan, en bit in i handlingen, kommer hoppet dundrande.

–Att följa hur en sådan person tar sig ur sin bur, sträcker på vingarna och äntligen kommer till liv. Det är klart att det är tillfredsställande att ta del av det, säger Katarina Laundy.

Eftersom det är böcker för vuxna vi talar om finns det samtidigt en viss dos av realism i skildringarna. För innerst inne förstår vi ju att det inte funkar riktigt så enkelt som på film eller i böckernas värld. Landsbygden är inte fullt så idyllisk, excentriska människor är inte bara härliga, att starta ett eget fik innebär inte alltid att folk vallfärdar för att äta dina fantastiska bullar.

–Precis som i verkliga livet är det inte oproblematiskt att förändra sitt liv. För varje nytt steg som huvudkaraktären tar dyker det upp motstånd som vill putta tillbaka oss till status quo. Det kan vara inre motstånd, en rädsla för det nya eller saknad av tryggheten i det gamla, eller yttre motstånd i form av att vi inte har några strukturer i den nya livssituationen, säger Katarina Laundy.

Under handlingens gång ställs därför huvudkaraktären inför nya svåra val där hon måste ta ställning till om hon vill krypa tillbaka till sitt tidigare liv, som kanske var enklare och mer förutsägbart, eller om hon vill fortsätta på den nya, okända vägen.

Katarina Laundy är övertygad om att feelgoodkonsumtion fyller en viktig funktion i många människors tillvaro. Alldeles särskilt i orostider.

–Att läsa feelgood kan skapa en öppning i vårt tänkande – kanske till och med ett hopp om att livet inte behöver vara så begränsat som vi tror. Att våga tro på att nya relationer med den efterlängtade kärleken faktiskt kan komma i vår väg när vi minst anar det.

Den typen av livshopp kan öppna för ett så kallat growth mindset, ett begrepp som psykologiprofessorn Carol Dweck har myntat och som enkelt uttryckt handlar om vår förmåga att hantera svårigheter och utmaningar.

– Ett growth mindset beskriver en syn på mänsklig potential som något som kan utvecklas och att gränserna för denna potential är okända. De som har denna typ av dynamiskt tänkande är ofta mer flexibla. De är också inställda på att utmaningar och svårigheter är något vi kan lära oss och utvecklas av, säger Katarina Laundy.

De här öppningarna kan infinna sig när vi minst anar det, också i verkliga livet. Det gäller bara att vara vaken och se möjligheterna. Även om de inte är något vi önskat oss.

Det kan Emma Hamberg skriva under på. I den till stor del självbiografiska romanen Resten av allt är vårt beskriver hon hur hennes familj utsattes för mycket svåra påfrestningar och sorg när hennes dåvarande make Agi blev hjärnskadad, något som påverkade hela familjen.

Ett sätt för henne att hantera situationen var att skapa en egen drömvärld i form av succéserien om den idylliska platsen Rosengädda. Ett annat sätt var att ta till humorn och försöka skratta åt eländet.

–Faktum är att jag ganska ofta ägnar mig åt att låtsas att jag själv är huvudkaraktären i en feelgood och då funderar på hur huvudkaraktären skulle agera i olika situationer, säger Emma Hamberg.

Och det är här det som Katarina Laundy talar om kommer in. Att i den situationen i stället välja äventyret, se att det kan komma möjligheter i samband med det nya, obekanta. Och att inse att säga ja i stället för nej kan öppna för nya, spännande situationer.

Men oavsett om vi vill eller kan förändra situationen vi lever i fyller feelgoodkonsumtion en viktig funktion för många.

–Att förvinna in i böcker är en väl beprövad metod att få en fristad från en bitvis brutal verklighet som känns tung. Till och med dysterkvisten Franz Kafka beskrev det som att ”en bok kan vara yxan för det frusna havet inom oss”, säger Katarina Laundy, som påpekar att det finns neuro-kognitiv forskning som visar att vi, om vi själva mår bra, också ökar vår förmåga att kommunicera, ta till oss information och ta del av olika perspektiv och dessutom ökar vår medkänsla med andra.

Ytterligare en anledning att konsumera feelgood alltså. För kanske kan vi, till och med på det sättet, medverka till att göra världen till en lite, lite bättre plats?

Då kan det kännas skönt att veta att vi med gott samvete kan krypa in i den mjuka famn som feelgoodgenren kan erbjuda. En parallell drömvärld där det finns lyckliga slumpar, goda människor och där vi faktiskt kan påverka det mesta omkring oss.