Trendar: NostalgiI rampljusetBUP-upproretLivsstilLivsberättelser

Cecilia gjorde DNA-test – fick en ny syster

13 jul, 2023 
AvAnna-Maria Stawreberg
FotografTT
Plötsligt har släktforskning blivit hett, något som flyttat från dammiga arkiv till vårt eget vardagsrum. Kanske handlar det om tillgänglighet. Intresse för krim och DNA-forskning. Eller så är det mänskligt att i oroliga tider blicka bakåt och söka sitt ursprung.
Annons
Adoption - det här gäller i SverigeBrand logo
Adoption - det här gäller i Sverige

Genjägarna. Vem tror du att du är? Men också serier som Allt för Sverige, Det sitter i väggarna och Antikrundan. För att inte tala om CSI och Forensic Detectives.

Från att ha varit något som hembygdsentusiaster suttit i dammiga arkiv och pysslat med har intresset för historia i allmänhet och vårt ursprung i synnerhet blivit något hett.

– När jag började med släktforskning på 1980-talet var det bara äldre herrar som gick på mötena om släktforskning. Det var en extremt nördig hobby, konstaterar Peter Sjölund, som i dagarna kommer ut med boken Alla är vi valloner.

Genealogen Peter Sjölund blev rikskänd i samband med att han tack vare sina kunskaper i släktforskning tog DNA-tekniken till hjälp och lyckades lösa det tragiska dubbelmordet i Linköping 2004, då en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna höggs ihjäl.

Annons

– Jag kom in på släktforskningen eftersom jag var intresserad av min egen släkt när jag gick på gymnasiet. Då tyckte jag att det var spännande, jag gillade letandet och dessutom väckte det ett historieintresse, säger Peter Sjölund.

Då, på den tiden, var inte släktforskning något man flashade med inför jämnåriga kompisar. För när Peter Sjölund började handlade det mest om att sitta i arkiv och slå i kyrkböcker och på så sätt långsamt spåra sig bakåt i tiden.

DNA-tekniken har gjort att intresset ökat

Annat är det i dag. Nu ligger alla kyrkböcker på nätet och släktforskningen har därmed flyttat ut från hembygdsföreningar och små bibliotek och in i trendiga innerstadslägenheter.

– Framför allt, skulle jag vilja säga, kan vi tacka den nya och lättillgängliga DNA-tekniken för att intresset har ökat. Det är inte längre något nördigt, numera handlar det om högteknologi som mer eller mindre är tillgängligt för alla, säger Peter Sjölund.

För honom kom vändpunkten 2018 när han, i samband med att han fick höra att The Golden State Killer hade gripits i USA, fick veta att svensk polis sökte en gärningsman med hjälp av DNA-släktforskning.

Annons

– Linköping skulle vara ett pilotprojekt, så jag ringde och erbjöd mina tjänster.

Den 5 juni 2020 kom genombrottet. Peter Sjölund lyckades med hjälp av DNA hitta gärningsmannen, och resten är historia, som man säger. Det innebar också att intresset för släktforskning fullkomligt exploderade.

– Efter Linköping är det som om alla intresserar sig för släktforskning, säger Peter Sjölund, som precis avslutat ett fullbokat webbinarium om ämnet när vi pratas vid.

Men även om Peter Sjölund tror att det är sci fi-vibbarna och tillgängligheten som varit med och ökat intresset för släktforskning, finns det fler faktorer.

– Det kan också vara så att vi söker oss bakåt i osäkra tider. Det känns tryggt att titta i backspegeln och skönt att nörda ner sig i något. Det är intresset för alla gamla hus ett kvitto på, säger Peter Sjölund, som själv spårat ägarna till sin gamla gård utanför Härnösand tillbaka till 1535. Det visade sig att en av ägarna bränts på bål som häxa under häxförföljelserna. Det visade sig också att Tomas Ledins släkt bakåt i tiden ägt huset.

Annons

Maria Helander, som är beteendevetare och författare och föreläser om livsbalans och stressreducering, är inne på samma spår.

– Vi behöver känna en tillhörighet och ett sammanhang, att vi inte är ensamma när grunderna skakar. Då väcks nostalgiska känslor till liv. Vi börjar uppskatta gamla föremål med en historia och ett affektionsvärde, som farfars moraklocka och mormors favoritkopp.

Vårt högteknologiska samhälle ökar vår längtan efter det gamla

För mitt i vårt högteknologiska samhälle, där allt går fortare och fortare, där det mesta finns några knapptryck bort, ökar vår törst och längtan efter det gamla och genuina.

– Genom att vi blickar bakåt och söker våra rötter blir tillvaron mer trygg och begriplig. Vi ska inte glömma att urfolk i alla tider har hämtat kraft hos sina förfäder. Och där tror jag att inte bara den osäkra tid som vi befinner oss i nu spelar roll. Jag tycker mig ha sett ett startskott under pandemin, säger Maria Helander.

Annons

Hon menar att vårt förflutna fungerar som ett slags ankare, och att en människa blir definierad när hon eller han får veta mer om sina rötter.

– Samtidigt som vi finner en trygghet genom att blicka bakåt ska vi vara medvetna om att vi lever i ett allt mer individualiserat samhälle där storytelling blir viktigare och viktigare. Att då ha en historia om sin bakgrund som man kan berätta, fyller en funktion hos många, säger Maria Helander.

Petri Kajonius, docent i personlighetspsykologi och beteendevetenskapliga mätningar på högskolan Väst och Lunds universitet, tror även han att den kulturella individualiseringen spelar stor roll för det ökade intresset för släktforskning.

– Det finns en viss självmedvetenhet som ligger i botten för intresset för släktforskning. Vi vill känna oss unika, och när vi dagligen får veta att vi är utbytbara, då är släktforskning ett bra sätt att känna att vi har ett värde.

Annons

Tillsammans med Anna Dåderman, professor i psykologi, har Petri Kajonius skrivit boken Vem är du? som tar upp olika personlighetstyper. Han menar att det är både rimligt och naturligt att fundera över sitt ursprung, och att det ger nycklar till den egna personligheten.

– Att få svar på varifrån man kommer ger ledtrådar till hur vi fungerar som personer och varför vi reagerar som vi gör i vissa situationer, säger Petri Kajonius, som själv tagit hjälp av DNA-tekniken för att forska om sina rötter.

– Det har berikat mitt liv. Tack vare DNA-sök har jag fått förslag på avlägsna släktingar som jag inte visste att jag hade, och flera av dem har jag i dag mejlkontakt med.

Han tror också att det faktum att släktforskningen har utvecklats från att enbart bläddra i kyrkböcker och leta i arkiv till att använda sig av vetenskapliga metoder som DNA-sök, har gjort att den ökat i popularitet.

Annons

– Att använda sig av DNA gör ju att släktforskning plötsligt blir vetenskapligt tillförlitligt, och det tror jag att många faktiskt går i gång på. Numera är det bara att klicka in sig på nätet och beställa hem ett test som är enkelt att använda.

Lättillgängligheten gör att det kan användas av princip alla, och det är klart att det spelar in.

Daphna Bossik, marknadsansvarig på DNA-tjänsten MyHeritage, har sett ett tydligt ökat intresse för släktforskning med hjälp av DNA-sök de senaste åren.

– Jag är övertygad om att det har med tillgängligheten att göra. I dag kan vem som helst knappa in sig på nätet och få ett test hemskickat för några hundralappar.

Många av de som använder sig av tjänsten är människor som bara blivit intresserade av släktforskning. Där såg Daphna Bossik ett tydligt uppsving i samband med pandemin.

– Dels hade människor plötsligt mer tid då, men det handlade också om att de existentiella tankarna ökade generellt i och med att vi blev påminda om vår egen dödlighet, tror Daphna Bossik.

Annons

Kom fram att de var systrar

På senare år har även adopterade som vill söka sina rötter via DNA blivit allt fler, och dit hör Sofia Welin och Cecilia Jakobsson. De är båda två adopterade från Chile, och hade ingen aning om att de hade biologiska släktingar i Sverige. Tack vare DNA-sök visade det sig att de är systrar, och i dag pratas de vid varje dag.

– Jag har alltid tänkt att min biologiska familj inte spelar särskilt stor roll. Men så kom debatten om stulna barn och det väckte ett behov av att söka mina rötter, säger Cecilia Jakobsson, som bor i Umeå.

Hon skickade efter sina papper från Adoptionscentrum, körde dem genom Google translate eftersom de var skrivna på spanska, och såg att hon hade en biologisk lillasyster som hette Pamela.

– Sedan skickade jag in ett DNA-test och fick flera träffar, säger Cecilia Jakobsson.

Inte heller Sofia Welin i Mjölby hade haft någon lust att söka efter sin biologiska familj förrän hon tog del av rapporterna om stulna barn. Hon fick ut sina akter, såg att hon skulle ha ett äldre syskon någonstans i världen. Men i stället för att göra DNA-test kontaktade hon organisationen Hijos y Madres del Silencio och berättade om sin situation.

Annons

– Jag var på möte med Hijos y Madres del Silencio när de berättade att de hittat min syster, som de kopplat ihop med mig genom att vår biologiska mammas namn fanns i våra papper, säger Sofia Welin.

Därefter fick de båda systrarna prata med varandra via Messenger. Det blev ett känslosamt möte med både gråt och skratt. Bara någon månad senare, i juni 2021, träffades de IRL. Vid det här laget hade Sofia Welin fortfarande inte DNA-testat sig, men båda två kände sig övertygade om att de var systrar.

– Vi är väldigt lika, vi tänker likadant, pratar likadant. Så egentligen tvekade jag aldrig, säger Cecilia Jakobsson.

– Men jag var ändå skräckslagen inför att göra det där DNA-testet. För tänk om jag ändå inte skulle vara släkt med den här underbara människan. Då hade jag blivit så sjukt besviken, flikar Sofia Welin in.

Men hon fattade mod. DNA-testade sig. Och fick match direkt.

– Sedan dess har vi träffats en massa gånger. Vi har hittat två systrar och en lillebror i Chile. Våra barn har fått massor av kusiner, säger Cecilia Jakobsson och visar upp ett foto. Det föreställer hennes yngsta son och hans moster. De är i det närmaste identiska.

Annons

– Visst. Hade vi inte varit biologiska systrar hade jag ändå hittat en själsfrände. Men för mig betydde det ändå mycket att ha hittat en syster av kött och blod, säger Sofia Welin.

Lennart Hessel är familje- och samtalsterapeut och har även han lagt märke till att rötter och ursprung blivit allt viktigare. Han konstaterar att det som hänt tidigare, såväl på individnivå, som tidigare släktingar, som på samhällsnivå hjälper oss att förstå både vår nutid och framtiden.

– Att titta bakåt är inte längre något mossigt, snarare handlar det om att fler och fler insett att det här med rötter fyller en stor funktion, säger han.

Lennart Hessel liknar ordet ”rötter” vid ett grenverk som visserligen inte är synligt med blotta ögat, men som breder ut sig under jord och som gör att vi står stadigt, också när det stormar.

– Här tror jag faktiskt att pandemin spelar in, eftersom den innebar att flera av oss insåg att livet faktiskt inte är oändligt.

Annons

Att släktforska kan alltså ge många spännande aha-upplevelser och har du tur kan du också få till en spännande och saftig historia om din farmors farfar att berätta på nästa middag. Att du på resans gång upptäckt att du är avlägsen släkting till Adolf Hitler eller Josef Stalin kan du mörka. Man väljer inte sina släktingar som bekant. Men du har frihet att välja vem du vill framhäva.

Så funkar DNA-test

Numera går det att göra DNA-test hemma, och det ger dig svar på om du har släktingar som du inte vet om, under förutsättning att de testat sig i samma databas. Ett DNA-test visar också din etnicitet, det vill säga att du genom testet kan få reda på varifrån världen du kommer.

Att DNA-testa sig kostar mellan 500 och 900 kronor.

När du skickat efter DNA-testet och registrerat dig på nätet enligt anvisningarna, stryk med topsen på insidan av ena kinden i 30–60 sekunder. Därefter bryter du av topsen och stoppar den i en av de små flaskorna som kommer med kittet. Gör samma sak med den andra kinden och den andra topsen. Packa ner de två små flaskorna i påsen som kommer med kittet och skicka till DNA-labbet.

Efter 3–4 veckor får du resultatet.

Annons