Bodil sa upp sig från jobbet och gick ner dramatiskt i inkomst – med det som väntade var värt det

Så hanterar du vintermörkret – fem knep

Bodil Odde är utbildad coach och lärare. Detta är en krönika. Texten är ett uttryck för skribentens egen åsikt.

”Jag var i 60-årsåldern när jag bestämde mig för att vid 63 års ålder ge utrymme åt min dröm – och det beslutet förändrade så mycket mer än jag hade trott.

Några år tidigare hade jag publicerat min första roman, och glädjen i att skriva, fördjupa mig och göra research hade blivit till en längtan, men också till en möjlighet jag inte kunde ignorera. Jag ville ägna tid åt det som fick mina dagar att kännas både meningsfulla och levande – att låta ord bli min nya arbetsplats, utan möten och deadlines.

Så jag sa upp mig från jobbet, min inkomst sjönk dramatiskt, jag oroade mig, men jag tvekade inte. Jag vågade för jag vågade inte något annat. Det förändrade mitt liv.

Fick tid att reflektera

Min dröm har alltid varit att skriva en bok och sedan få tid. Tid att skriva. Nu har jag gett ut två romaner och en saga. Jag är halvvägs igenom min tredje roman, jag föreläser – och jag har tid.

Tid att reflektera.

Jag tror att vi är många som har en dröm, en önskan eller bara en idé om hur livet, vardagen, skulle kunna vara. Vardagen blir ofta insvept i buller, dvs. stress och jäkt, och så plötsligt glömmer man vad man egentligen skulle vilja göra. Man kan faktiskt glömma vem man är, innerst inne – helt utan andras eller sina egna förväntningar. När man ibland tänker att det skulle kunna vara annorlunda, att man har en idé eller något som man skulle vilja fördjupa sig i, kan andras reaktioner ge en kalla fötter. ”Har du tänkt på ekonomin? ”Är det inte många som vill ha det?” Det är så det kan låta, och sedan ställer man sig själv samma frågor, och därmed kommer man inte längre.

Att våga göra något är egentligen bara att vilja leva sitt liv. För vissa kan en passion för något förknippas med idén om fritid, något som inte riktigt passar in i vardagens stress. Men passionen är ditt bränsle. Den kan vara allt.

Först och främst kan en passion betyda en vilja att ditt liv ska vara så bra som möjligt. Jag har alltid lagt ner mitt hjärta i mina jobb. Om jag inte tyckte att de var, för mig, livgivande, så hittade jag någon annanstans att vara. Självklart har det funnits en oro i mitt sinne, jag har vacklat, men jag har alltid tagit steget. För jag vill ha mitt liv.

Oron kring ekonomin var ogrundad

Nu har mitt liv förändrats radikalt. Alla mina oroliga tankar om ekonomi har varit ogrundade. Jag behöver inte så mycket pengar som jag trodde. Jag klarar mig bra.

"Vägen går inuti dig", sa någon till mig en dag. Det är den vägen jag vill följa, och jag är på väg.

Med mitt beslut har jag påbörjat min resa tillbaka till mig själv; till inre frid.

Att hitta inre frid är nästan som att skapa ett konstverk, tror jag. Jag har granskat mig själv, sorterat mina tankar och övertygelser och hållit fast vid en del av det jag trodde hade försvunnit.

Det kräver faktiskt tid och lugn, utan brus, att tänka igenom sitt liv, komma ihåg vem man var och är, och kanske vem man vill vara – nu och i framtiden. Jag tycker att alla borde göra det, för jag tror att man ibland tappar bort sig själv – och det kan vara därför man inte går vidare med sin dröm.

Det är en evig process, men det är hälsosamt.

Kvinnorna i mina romaner är, liksom jag, på en resa. De söker, vågar och finner. Finner lugn.

Vill uppmuntra andra att våga

Jag kan bara uppmuntra alla att våga. Våga acceptera dig själv, ditt liv och det du drömmer om.

En dröm ska inte levas ut i sömnen, du ska inte alltid bara vakna upp ur en dröm. Nej, drömmen kan väcka dig. När du väl har önskat dig något har den blivit verklig och förtjänar att levas ut.

Om jag skulle säga väldigt tydligt vad mitt beslut har gett mig, så är det tid och närvaro.

Tiden har gett mig ro för mitt skrivande – närvaron har gjort mig närvarande i kärlek och gett mig förståelse för alla de jag älskar och bryr mig om.

Ibland kallar jag mig själv en passionerad livsnjutare.

Jag tror inte att allt är möjligt, men jag tror att mer är möjligt!

Detta är en artikel från Feminas danska systersajt, Femina.dk.