Artikeln innehåller reklamlänkar
Trendar: NostalgiI rampljusetMin aborträttLivsstilLivsberättelserMitt liv

Ät dig smart och glad med mat din hjärna vill ha

30 okt, 2018 
AvAnna-Lena Pettersson
Det går att minska risken för både depression och demens genom att äta rätt mat. Problemet är att vår egen hjärna samtidigt motarbetar oss. Näringsfysiologen Kristina Andersson, som skrivit boken Ät hjärnsmart, reder ut begreppen.
Annons

Vi vet i dag bättre än någonsin om vad vi bör äta, att vi ska röra på oss och vad våra kroppar mår bra av. Trots det äter vi allt sämre och blir mer och mer stillasittande. Det här fick näringsfysiologen Kristina Andersson att skriva boken Ät hjärnsmart – maten och knepen som gör dig smartare, gladare och skyddar mot åldrande.

– Jag ville skriva en bok för dem som behöver ett ytterligare argument för att börja tänka på vad de äter, att vi faktiskt kan påverka vår hjärna. Men också för dem som redan är motiverade men ändå inte lyckas och som behöver förstå varför det är så svårt, säger Kristina Andersson.

Sättet de flesta av oss äter på här i väst är helt fel för våra kroppar och hjärnor. Det är för mycket mättat fett, transfetter, socker och salt och alltför mycket processade råvaror. Inte nog med att det gör att risken för övervikt, diabetes och andra kroppsliga välfärdssjukdomar ökar, det ökar också risken för demens och depression, försämrar vår inlärning och gör oss trötta i huvudet. Vi vet det här, men ändå verkar vi inte kunna sluta.

Annons

– Vi har instinkter som driver oss till det här och de instinkterna funkade jättebra tills samhället förändrades radikalt och vi började skapa mat som innehåller just sådana här signaler som gör att vi bara vill äta mer och vi lyder våra instinkter. Det handlar om det söta, det feta och det salta, säger Kristina Andersson.

Kristina Andersson, näringsfysiolog som har skrivit en bok om hur man ska äta för att hjärnan ska må bra.
Kristina Andersson, näringsfysiolog. Foto: Bianca Brandon Cox

Stillasittande ökar aptiten

Men vi motarbetas också av vårt stillasittande som sätter hela balansen ur spel. Tidigare har det fungerat så att om vi är mer aktiva ökar vår aptit och om vi är mindre aktiva blir vi mindre hungriga. Dagens, för många totala, stillasittande verkar dock helt ha sabbat det här, när vi sitter stilla hela dagarna verkar aptiten öka igen. Det handlar om en rejäl bugg i systemet.

Annons

– Vi har fortfarande inte knäckt anledningen till det här helt, men svenska forskare är något på spåret. Vi har en inbyggd våg i kroppen och om vi någon gång har vägt en viss massa så vill kroppen tillbaka dit. Och det verkar som att den vågen sitter i skelettet. När vi sitter ner hela tiden känner den här vågen inte av hela vår vikt och då försöker den öka vikten, säger Kristina Andersson.

Det här, och andra saker som får oss att förstå hur vår kropp och hjärna fungerar när det gäller mat, kan få oss att lättare stå emot signalerna som våra hjärnor är programmerade att falla för och i stället genomskåda dem och göra medvetna val.

– Det underbara är att det är så enkelt. Det kvittar vilken kroppsfunktion jag vill fokusera på, det är ändå samma saker jag ska äta. Det som är bra för hjärnan är också bra för hjärtat och för resten av kroppen, säger Kristina Andersson.

Om du matar din kropp med mycket grönsaker, frukt, nötter och fet fisk kommer också hjärnan att må bättre.
Hjärnan mår bra av samma mat som resten av kroppen mår bra av. Enkelt, men ändå så svårt. Foto: IBL

Vi bör äta mer av:

  • Grönsaker
  • Baljväxter
  • Rotfrukter
  • Bär
  • Frukt
  • Fet fisk
  • Nötter
  • Rena råvaror, alltså laga maten från grunden

Och vi bör äta mindre av:

  • Processat kött (alltså korv, skinka och annan chark)
  • Processade produkter, till exempel hel- och halvfabrikat
  • Rött kött (en del är helt ok, men det är inget som kroppen egentligen behöver. Och för mycket rött kött är dåligt för hälsan)
  • Socker
  • Salt
  • Dåliga fetter, som transfetter

Om vi förändrar vårt sätt att äta och börjar äta mer som kroppen vill att vi ska äta så kommer vi att minska risken för åldersrelaterade sjukdomar som demens, men vi förbättrar också inlärningen, vilket inte minst är viktigt för barn.

Annons

Det går inte att säga vad som är viktigast, att sluta äta det som är dåligt eller mer av det som är bra. Däremot vet vi att hjärnan är dålig på att uppfatta om det vi fokuserar på är dåligt eller bra. Fokuserar du på att du ”inte ska äta godis” kommer hjärnan uppfatta ”godis”. Då är det bättre att låta hjärnan ha fokus på det du vill äta mer av. Det finns inte heller en enda bov, allt är inte sockrets eller fettets fel, det är en kombination.

– Vi måste se till att äta mindre av de dåliga sakerna, inte bara lägga till något bra. Att lägga till en gurkmejashot till det dåliga kommer inte att göra så stor skillnad. Om du i stället fokuserar på de bra sakerna och fyller tallriken med dem kommer det dåliga inte att få plats, säger Kristina Andersson.

 

Läs mer:

Annons