id-kapning
1:47

Efter reklamen: Så håller du koll på din ekonomi

(1:47)

Var fjärde minut görs ett kapningsförsök i Sverige. Från maj 2020 till maj 2021 gjordes 1,9 miljoner försök att kapa svenskars identiteter. 192 000 av dem lyckades.

Id-kapning innebär att någon exempelvis använder ditt namn, personnummer och adress för att beställa saker på internet. Men det kan också innebära att dina personuppgifter används för att få ut bank- eller kreditkort, lån, speltjänster eller för att köpa varor på kredit i fysiska butiker.

Om ditt kort blir kapat brukar det kallas för skimning. Det innebär att en avläsare kopierar ditt kort eller läser av din blipp när du betalar i en butik, bankomat eller genom din mobiltelefon. Bedragaren kan sedan använda ditt kort och betala med det, utan tillgång till själva kortet.

Ekonomiska varningstecken – så vet du om du behöver få koll på ekonomin

Tecken på att du kan ha blivit utsatt

Sju tecken som kan tyda på att du har blivit utsatt för ett kapningsförsök:

1. Du får fakturor på olika varor som du inte har beställt.

2. Du får en kopia på en kreditupplysning i ditt namn.

3. Du får ett mail från banken som vill att du ska fylla i dina inloggningsuppgifter.

4. Du blir uppringd av någon som påstår sig vara från exempelvis Microsofts supportavdelning och som säger att de ser att du har virus på datorn.

5. Telefonabonnemang du inte känner igen öppnas i ditt namn och du upptäcker att ett okänt nummer är registrerat på dig.

6. Du upptäcker att nya bankkonton öppnas i ditt namn.

7. Du ser att pengar har dragit från ditt bankkonto som är kopplat till ditt bankomatkort, men du har själv inte utfört transaktionerna.

Så blir du ekonomiskt smart 2022 – expertens alla knep

Så skyddar du dig mot id-kapning

Polisens råd till dig för att undvika att bli utsatt:

  • Skicka inte person- eller inloggningsuppgifter via e-post utan att först ha kontrollerat att aktuellt företag, myndighet eller organisation har begärt in uppgiften.
  • Om du tappat bort en identitetshandling, anmäl det till Polisen och till kreditupplysningsföretag.
  • Öppna inte e-post eller länkar som är okända för dig. Risken finns att du får in virus i din dator som till exempel kopierar dina inloggningsuppgifter.
  • Ha ett uppdaterat virusskydd på din dator och mobil.
  • Kontrollera antal recensioner och betyg innan du laddar ner appar.
  • Använd starka lösenord till dina viktigaste konton.

Källa: Polisen.se

Spärra adressändring

Vid id-kapningar är det vanligt att den kapades adress ändras. För att undvika olovlig adressändring kan du sätta en spärr så att adressändring inte kan göras utan din e-legitimation. Här kan du sätta en spärr via Skatteverket och här kan du sätta en spärr via Svensk Adressändring, utan kostnad.

Drabbad? Så gör du!

Om du misstänker att du har drabbats av kort- eller id-kapning ska du genast spärra kortet, kontakta din bank, ditt försäkringsbolag och polisanmäla genom att ringa 114 14.

Källor: Länsförsäkringar.se, Polisen.se, Mysafety.se, Stöldskyddsföreningen

Orolig över pensionen? Så får du mer pengar som pensionär