Var fjärde kvinna oroar sig över ekonomin – ensamstående mamman Irit: ”Ansträngande”

Höstbudgeten: Så påverkas du som kvinna

Hög inflation, räntepåslag, skenande matpriser och hyreshöjningar har slagit hårt mot svenska hushåll de senaste åren. Och för många är kristiden långt ifrån över.

The Nordic Women Report, en ny omfattande studie om nordiska kvinnors mående gjord av Aller Media visar att den ekonomiska oron är utbredd i alla länder. 33 procent är stressade över sin ekonomi – och 40 procent oroar sig över stigande priser och levnadskostnader.

Trebarnsmamman Irit Arlinsky, 41, i Malmö är en av dem som har det tufft. Trots att hon arbetar heltid som barnskötare har hon svårt att få ekonomin att gå ihop.

– Det är ansträngande, berättar hon.

”Har inte råd med en gurka för 20 kronor”

Irit sparar in på allt hon kan för att kunna ge barnen, som är 8, 10 och 12 år gamla, allt de behöver. Nu när vintern närmar sig och barnen återigen behöver nya skor letar hon begagnat – nya kängor är inte ett alternativ. I mataffären tittar hon efter varor med nedsatt pris, och färska grönsaker blir det nästan aldrig.

– Det finns varken tid eller pengar att lägga på mig själv. Det blir inga hud- eller hårvårdsprodukter, aldrig något smink. Jag tar bort allt annat för att vi kanske ska kunna köpa en gurka någon gång eller äta på McDonalds när det är skolavslutning.

Det finns aldrig pengar över för nöjen: att åka på lekland eller till en djurpark blir lätt över tusen kronor för en hel barnfamilj. På sommarlov och helger gör Irit i stället sitt bästa för att hitta på roliga och meningsfulla gratisgrejer att göra med barnen, men hon har ofta dåligt samvete.

– De förstår, men blir besvikna och undrar varför inte vi kan gå till badhuset eller åka till sommarstugan som andra gör på helgerna. Det finns många möjligheter i Malmö, men allting kostar pengar och jag har tre barn och en inkomst.

Ekonomin är inte den enda utmaningen, som ensamstående behöver Irit ta ansvar för allt praktiskt som många andra kan dela med en partner. Hon ska hämta, lämna, packa gympapåsar, förbereda matsäckar, handla, laga mat – och sköta sitt eget arbete.

Hon försöker hitta sätt att skapa sig mer ekonomisk frihet. Nyligen flyttade familjen till en ny lägenhet och lyckades komma ner några hundralappar i hyra.

– Jag letar utanför Malmö också, men då skulle jag behöva pendla. Jag blir ändå av med pengarna på ett eller annat sätt. Det skulle också gå bort en massa tid som jag kan vara med barnen.

”Ensamstående blir fattigare och fattigare”

En undersökning från Hyresgästföreningen, Majblomman, Röda Koset och Rädda Barnen visar att 29 procent av ensamstående med låg inkomst har svårt att äta sig mätta.

Christina Olsson, generalsekreterare för Makalösa föräldrar, en intresseorganisation för ensamstående och deras barn, bekräftar den bilden. Enligt henne har familjer med en förälder aldrig haft det så tufft som nu.

– För varje år som går så blir ensamstående fattigare och fattigare. Ju mer inflationen drar iväg och ju mindre stöd de får från samhället, desto svårare blir det, säger hon.

Låga löner i kvinnodominerande yrken och att vi har byggt ett samhälle där det krävs två inkomster ser hon som två orsaker till att just ensamstående kvinnor har det extra svårt.

Långvarig ekonomisk oro leder ofta till utmattning. Många av Makalösa Föräldrars medlemmar är eller har varit sjukskrivna, enligt Christina.

Kvinnors ekonomi halkar efter tidigt i livet

En rapport från Jämställdhetsmyndigheten visar att kvinnors ekonomi halkar efter tidigt i livet. Redan vid 20 års ålder syns inkomstgapet – och vid 29 års ålder har män i genomsnitt 20 procent högre inkomst.

• Arbetsvillkoren för unga män och unga kvinnor skiljer sig redan från början. Unga kvinnor har oftare osäkra anställningar och lägre löner.
• Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner, vilket gör att löneskillnaderna kvarstår trots att kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än män.
• En osäker ekonomi tidigt i livet ökar risken för oro och ångest, vilket kan leda till svårigheter att komma in i arbetslivet och fler ekonomiska problem på sikt.

Källa: Jämställdhetsmyndigheten

– Den här stressen som man lever med, och som bara ökar, är skadlig och det slutar ofta med att man blir sjukskriven. Du stressar din hjärna så att den slutar fungera, och många kommer aldrig tillbaka, säger hon.

Hon anser att bostadsbidraget är det mest träffsäkra verktyget för att hjälpa arbetande kvinnor ur fattigdom. Problemet är att det inte följer den ekonomiska utvecklingen och ersätter allt mindre av hyran.

– Om de hade haft det ekonomiskt drägligt hade de sluppit gå sönder.

För Irit Arlinsky är bidraget avgörande för att gå runt varje månad, och hon är tacksam för att det finns. Samtidigt önskar hon att hon, och andra ensamstående mammor, slapp leva så nära bristningsgränsen.

The Nordic Women report visar att många kvinnor i Norden, hela 45 procent, önskar att de tjänade mer. I Sverige har lönegapet mellan könen ökat, och kvinnors disponibla inkomst är i genomsnitt 20 procent lägre än männens.

Det är otroligt frustrerande, berättar Irit, att slita på jobbet varje dag och ändå inte kunna slappna av när den 25:e kommer.

– Jag önskar att jag som jobbar och tjänar pengar ska kunna njuta av dem, inte bara betala räkningarna och sedan inte ha något kvar.

– Jag bidrar till samhället, betalar skatt och gör allt man ska. Ge mig tillräckligt mycket i lön för att klara av mitt vardagliga liv utan att känna att jag behöver vända på varenda krona.