13 påståenden om klimakteriet – detta är myt och sanning
Kärt eller inte kärt barn har många namn - men vad händer egentligen med kroppen, sexlusten och hårkvaliteten när fertiliteten upphör?
Femina har sammanställt en guide över vanliga påståenden om klimakteriet för att svara på frågorna:
Vad är sant och falskt och när kan det vara både ock?
1. Menopaus och klimakteriet är samma sak
Falskt: Menopausen är en dag - den dagen det gått ett år sedan din senaste mens. Då har klimakteriet pågått i upp till tio år.
Klimakteriet kallas också för övergångsåldern. Den inleds med perimenopausen, som man kanske märker av genom att mensen får en lätt oregelbundenhet med mellanblödningar.
Sant: Nåja, men de hör ihop. Klimakteriet är en process som inleds när äggstockarna börjar fungera sämre och som leder fram till menopausen, när de helt har slutat fungera.
2. Du går upp i vikt
Falskt: Det är ingen naturlag att klimakteriet gör dig tjock. Det handlar som vanligt om hur mycket man rör sig och hur mycket man äter.
Sant: En sak att tänka på är att kroppens fettceller blir trögare efter klimakteriet. De reglerar ner mängden receptorer på utsidan och blir mindre mottagliga för signaler om att dela med sig av sina reserver. Dessutom omfördelar sig fettreserverna när östrogennivåerna minskar. Det är vanligt att lägga ut ett par centimeter i midjan - där fettet ökar risken för hjärt- kärlsjukdom. Det är viktigare att hålla vikten hela tiden.
3. Slidan blir torr
Falskt: Ungefär hälften av alla kvinnor upplever inte torrhet som problem under klimakteriet. Om problemen kommer plötsligt och innefattar klåda och sveda kan det vara klokt att utreda så att det inte är en infektion av svamp eller bakterier. När man är tänd finns det celler kvar som lubrifierar slidan, men det kan behövas lite längre startsträcka.
Sant: Slemhinnan påverkas när östrogennivåerna minskar, det märker vissa kvinnor av också efter en förlossning när hormontappet är påtagligt. Att ta hjälp av glidmedel förhöjer upplevelsen och minskar risken för skav. Genom att fortsätta knipa dagligen minskar man risken för symtomgivande framfall.
4. Håret blir frissigt
Falskt: Det är inte en naturlag. Om man klipper och sköter det mer intensivt kan man ha ett hår som ser friskt och glansigt ut.
Sant: Det finns hormonreceptorer i de flesta celler - och våra hårsäckar är inget undantag. De tar fler tillväxtpauser och själva håret blir mer poröst. Därför ska man vara försiktig med starka produkter och blekmedel. På andra platser kan hormonförändringen leda till andra effekter - ansiktsbehåringen kanske blir lite tydligare. Ögonbryn och könsbehåring glesnar.
5. Vallningarna är här för att stanna
Falskt: Värme- och kylvallningar på dagen och natten brukar vara som värst de första fem åren. Och nästan alla brukar kunna avsluta behandlingarna efter några år.
Sant: För enstaka kvinnor fortsätter vallningarna i decennier. Ungefär var tredje kvinna tycker att vallningarna påverkar livskvaliteten. Att välja textilier som är luftiga och lena hjälper en del.
6. Sexlusten försvinner
Falskt: Ingen fara, det gör den inte alls.
Sant: Om man ser på befolkningsnivå avtar kvinnors sexuella aktivitet när vi blir äldre. Klimakteriet sammanfaller med ett skutt neråt i frekvensen. Lustigt nog är nivån av manliga könshormonet testosteron viktigt för kvinnans sexlust. Kvinnor som besväras av klimakterie-symptom har sämre sexliv. Å andra sidan - kvinnor som har sex oftare verkar hamna i klimakteriet senare.
7. Det är normalt att bli deppig under klimakteriet
Falskt: De flesta blir inte deprimerade under klimakteriet. Det är inte normalt och om det händer så ska man söka hjälp.
Sant: Däremot är andelen med psykiska symtom förhöjd. Några faktorer som ökar risken för depression är om man tidigare varit deprimerad, har traumatiska erfarenheter i bagaget. Även sömnproblem, inaktivitet och övervikt ökade risken för depression.
8. Sömnen blir ytlig
Falskt: När man väl sover så sover hjärnan lika djupt, men mellan djupsömnsavsnitten kommer hjärnans aktivitet upp närmare vakenheten.
Sant: Var fjärde kvinna drabbas av trötthet under dagen på grund av försämrad sömn under klimakteriet. Framför allt är det nattliga uppvaknanden som plågar kvinnor i övergångsåldern. De som har en hormonersättning plågas mindre än de som inte använder läkemedel.
9. Brösten fortsätter att växa
Falskt: De allra flesta upplever inte det. Däremot är det normalt att brösten blir mjukare i sin konsistens. Körtelvävnaden omvandlas till fettvävnad och kan behöva en annan sorts stöttning. Se över bh-garderoben.
Sant: Men cirka 20 % av kvinnor i klimakteriet får en större byst. Det är större risk att drabbas om man redan har en stor byst, är överviktig eller går upp i vikt under den här perioden.
10. Hormonbehandling ökar risken för cancer
Falskt: Det anses säkert att använda hormoner om man börjar med dem i samband med klimakteriet. Tidigare var gränsen max 5 år, men nu har den tagits bort.
Sant: Om man har förhöjd risk, ärftlighet eller vissa tidigare sjukdomar så kan hormonbehandling innebära en riskökning. Om man börjar med hormonersättning långt efter menopaus anses det också vara en risk.
11. Klimakterieåldern är ärftlig
Falskt: Men det finns saker man kan göra för att tidigarelägga den. Personer som röker, är utsatta för våld i nära relationer, eller behöver behandlingar för allvarliga sjukdomar kan hamna i menopaus tidigare. Det är också så att kvinnor som föder flera barn eller har en övervikt kan skjuta upp den.
Sant: Ja, ärftlighet är den absolut viktigaste faktorn för när man kommer i menopaus.
12. I klimakteriet ska man ta det lugnt med träningen
Falskt: Det är tvärtom. Kvinnor som tränar mer intensivt har bättre sexliv och mindre besvär av klimakteriet. Dessutom är åren runt klimakteriet extra viktiga för att skydda benmassan och slippa benskörhet senare. Då krävs det träning med hopp och stötar.
Sant: Fast om man inte sover, är deprimerad, superstressad och inte får ihop livet är lugn träning mycket bättre än ingen träning. Dagliga promenader och lugn träning som yoga är bra för hälsan och ger skydd mot diabetes och hjärtsjukdomar.
13. Män hamnar också i klimakteriet
Falskt: Det är en myt. Män hamnar inte i klimakteriet. Mäns testosteronproduktion ligger kvar på en tillräckligt hög nivå ganska högt upp i åldrarna, såvida de inte blir sjuka.
Sant: Män åldras (och måste kanske också gå upp på natten, om än av andra orsaker). Män är mer överviktiga och har fler dåliga hälsovanor. Men det har inte med deras könshormoner att göra.
LITEN ORDLISTA OCH TIPS OM KLIMAKTERIET
Klimakteriet: De normala hormonella förändringar som gör att fertiliteten upphör. POI: Om mensen upphör före 40-årsdagen räknas det som prematur ovariell insufficiens (POI). Det räknas som en sjukdom. Den kan ha genetiska orsaker, autoimmuna, eller vara en effekt av sjukvården (exempelvis i samband med cancerbehandling).
Tidig menopaus: Tidig menopaus, det vill säga mellan 40–45 år anses också öka risken för negativa hälsoeffekter på grund av östrogenbrist.
51,3: Genomsnittsåldern för menopaus bland kvinnor i västvärlden. Att hamna i sen menopaus är associerat med längre livslängd, men dessvärre inte med att man är frisk längre.
Perimenopaus: Redan cirka tio år före menopausen börjar hormonnivåerna förändras. Förklimakteriet är det svenska ordet.
Mellanblödning: När ägglossningen uteblir klarar inte kroppen av att tillverka det hormon som bibehåller livmoderslemhinnan. Det kan ge en blödning några dagar efter att man brukar ha ägglossning. Oftast är den bara en markering, men i vissa fall kan den bli märkbar.
Nattliga svettningar: För att kroppens termostat blir mindre tolerant mot temperaturväxlingar.
Ta en paus: Ska man alltid göra, men vissa behöver lägga in fler pauser efter menopaus.
