Forskarna är säkra på att premenstruellt syndrom, PMS, beror på menscykeln och varierande hormonnivåer.

En del märker knappt av det, för andra styr det livet, men att ha PMS är normalt.

– Det räcker med att ha bröstspänningar för att uppfylla kriterierna, säger professor Angelica Hirschberg Lindén vid Karolinska Sjukhuset och KI.

PMS eller PMDS?

Statistiken över hur många kvinnor som är drabbade varierar. Tre av fyra menstruerande kvinnor har PMS. 3–5 procent av kvinnor i menstruerande ålder uppskattas ha PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, som är en psykiatrisk diagnos.

De är i stort sett samma andas barn, men har man PMDS är besvären så omfattande att man hindras i att leva sitt liv. Hormoner och deras nedbrytningsprodukter har enkelt att ta sig in i hjärnan och ställa till det.

Många upplever att de blir personlighetsförändrade under en period.

– Jag brukar, lite slarvigt, säga att vissa kvinnor är mer hormonkänsliga, de vet precis när de får ägglossning, säger Angelica Hirschberg Lindén.

Man vet att kvinnor som är extra känsliga för hormonsvängningar i menscykeln också löper högre risk att bli deprimerade efter förlossning och menopaus.

PMDS har också kopplingar till andra diagnoser, såsom ADHD och till tidigare psykologiska trauman. Det verkar också finnas ärftliga faktorer.

Angelica Lindén Hirschberg är professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet.

Sverige ligger på tredje plats internationellt vad gäller forskning om PMS och PMDS, men mer pengar till forskning behövs då pusslet långtifrån är lagt.

Än finns ingen behandling som hjälper alla, konstaterar Angelica Lindén Hirschberg.

Men det finns flera preparat som hjälper en del.

Läkemedel mot depression kan lindra PMS

För 20 år sedan pratade man mycket om må bra-hormonet serotonins effekt vid PMS. Läkemedel mot depression som hindrar återupptaget av serotonin, och har visat sig hjälpa cirka 40 procent av de kvinnor som lever med PMS/PMDS. Att sätta menscykeln ur spel med p-piller eller skapa ett konstgjort klimakterium hjälper andra.

Nu ligger forskningsfokus mycket på gulkroppshormonet progesteron som stiger efter ägglossningen och bryts ned till ämnen som är aktiva i nervsystemet.

Men flera svenska studier har mött oväntade motgångar.

Angelica Hirschberg Lindén: Studien blev en besvikelse

En studie ledd från Uppsala försökte hämma progesteron med ett läkemedel som redan fanns för andra diagnoser – men i somras stoppades läkemedlet i hela Europa på grund av en leverbiverkan.

En annans stor multicenterstudie riktade in sig mot en neurosteroid som misstänks orsaka psykiska effekter. Ett blindtest där ena gruppen fick placebo-spruta och den andra sprutor med aktivt innehåll verkade lovande, en hög andel av försökspersonerna mådde bättre. I juni bröts koden över vilka som fått aktiv substans respektive placebo.

– Det blev en besvikelse. Det aktiva läkemedlet var inte bättre än placebo, säger Angelica Hirschberg Lindén.

Kvinnor i båda grupperna mådde bättre.

Kvinna med PMS-besvär

Statistiken visar att tre av fyra menstruerande kvinnor har PMS.

Hoppfullhet är en stark medicin. Det betyder inte att inte PMS/PMDS är ett reellt problem som gisslar en stor andel av världens kvinnor. Men de problem som påverkar vårt psyke tolkas av vårt psyke och om man äntligen känner sig förstådd kan det kännas bättre ett tag.

Det är säkert en anledning till den breda arsenal av huskurer som sägs bota och lindra. Jättenattljusolja, skumma vitaminpreparat, ashwanganarot, för att inte tala om choklad, sex och yoga. På nätforum florerar tips om kosttillskott och vitaminer som deltagarna tar hjälp av. Det finns en del studier som talar för effekt av omättade fettsyror och vissa vitamintillskott, medan andra metoder helt saknar underlag.

Vad ska man göra om man mår dåligt?

– Jag tycker att man ska söka professionell hjälp, säger Angelica Hirschberg Lindén.

Läs mer:
Alva, 23: ”PMS är ett handikapp”
Maria, 45: ”Fyrtio procent av hela mitt liv har påverkats av mens”

PMS eller PMDS?

PMS Premenstruellt syndrom

De flesta har ett eller ett par symptom. De ska inträffa mellan ägglossning och mens och de ska försvinna helt när mensen kommit.

Exempel på känslomässiga och beteendemässiga symptom, samt fysiska:

Ångest

Nedstämdhet

Humörsvängningar = affektlabilitet

Aptitförändring och matsug/cravings.

Sömnsvårigheter

Koncentrationssvårigheter

Förändrad sexlust och oförmåga att känna njutning

Viktuppgång eller svullnad

Ömma bröst

Akne

Förstoppning / diarré

Smärta i leder/muskler

Huvudvärk

Frusenhet

PMDS Premenstruellt dysforiskt syndrom

För att få diagnosen ska man uppfylla fem av PMS-kriterierna under veckan före mens, varav minst ett ska vara något av kardinalsymptomen irritabilitet, nedstämdhet, oro, ångest och uttalade humörsvängningar/affektlabilitet.

Symptomen ska uppstå i samband ägglossningen och försvinna helt efter att mensen har kommit.

Besvären ska avsevärt påverka ens liv, exempelvis arbete, skola, sociala aktiviteter och relationer.

Om problemen tynger, sök hjälp.

Man kan behöva utesluta att symptomen beror på fysisk eller psykisk sjukdom. För personer som lider av annan psykisk ohälsa kan PMDS lägga ytterligare tyngd på bördan, samsjuklighet förekommer.

Här är de bevisat effektiva metoderna:

• SSRI-preparat - serotoninåterupptagshämmare - som oftast tas mot depression, fungerar för cirka 40% av de drabbade kvinnorna.

• P-piller med drospirenon, till exempel Yaz och Cilest, gör att man inte får ägglossningen, vilket kan ta bort symptomen.

•GNRH-agonister slår ut menscykeln. Om man slutar återfår kroppen sin funktion efter några månader.

• Spiranolakton är en vätskedrivande medicin och betraktas som ett tredjehandsläkemedel, kanske framför allt till kvinnor med hög grad av svullnad.

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: