Emma_ortlund_sommarprat

Henrik Brunnsgård/Sveriges Radio

Emma Örtlund har tagit svenska folket med storm. Den glada 32-åringen från Gislaved kan idag titulera sig både kafébiträde, fotomodell och skådespelerska. Hon har huvudrollen i Glada Hudikteaterns dokumentärfilm Catwalk, där vi får följa Emmas dröm om att gå modell under Fashion week i New York.

Emma föddes med en intellektuell funktionsvariation och drabbades senare i livet också av svår epilepsi. I sitt sommarprat i P1 delar hon med sig av sina känslor kring sin mammas bortgång och om åren med mobbning och trakasserier.

”För inte så längesedan gömdes funktionsnedsatta personer som jag undan på stora institutioner” inleder Emma Örtlund sitt sommarprat. Hon berättar hur hennes diagnos öppnade dörrar för mobbarna på vid glänt under skoltiden.

– Hej alla ni som mobbat och trakasserat mig. I över 20 år har jag mått dåligt över er. Hur kunde ni vara så jävla elaka mot en fin och snäll tjej som jag? Hur tror ni att det känns att bli kränkt varje dag? frågar hon sig.

Tvingades jobba i kafeterian

Emma berättar hur lärarna på skolan tvingade henne att stå i kafeterian och servera, trots att hon sa gång på gång att hon inte ville. Väl i kafeterian var de andra eleverna arga på Emma för att hon inte kom ihåg “enkla instruktioner” för hur exempelvis läsken skulle placeras i kylen.

– Jag var livrädd för att mobbarna skulle slå mig, dränka mig i toastolen och putta ner mig för alla trapporna. Det var två tjejer som puttade in mig i väggen en gång och skrattade åt mig. Jag grät och ville hoppa av skolan, men samtidigt ville jag så gärna ta studenten, säger Emma och berättar hur hon kallades “cp-unge”, varenda dag.

Hon berättar hur ensam hon kände sig, att eleverna ropade “tjockis och fetto” och att hon en dag fick nog och gav igen på en av tjejerna som knuffat henne.

– Jag bestämde att nu jävlar får det vara nog, då gick jag fram, låtsades först vara trevlig och harklade sedan en loska och spottade på hennes tröja.

Saknar sin mamma

Under delar av Emmas sommarprogram talar hon också direkt till sin mamma som gick bort för fem år sedan. I juni 2011 fick Emma veta att hennes mamma drabbats av cancer. Situationen med mamman på sjukhus fick Emma att utveckla ett självskadebeteende som gick så långt att Emma under en period kände att hon inte ville leva längre. I fyra år kämpade Emmas mamma mot cancern innan hon dog år 2015. En stor sorg drabbade hela familjen, inte minst Emma som haft sin mamma som stöttepelare under den tuffa skoltiden.

– Mamma du var ett så stort stöd för mig, jag saknar dig min snälla, lättsamma och mjuka mamma. Du var så glad och positivt, vi hade så roligt tillsammans. Det enda jag vill är att du ska komma hem igen, säger Emma.

Hon avslutar sedan sitt känslosamma sommarprogram med en sista mening till sin älskade mamma:

– Nu skiter jag i epilepsin och mobbarna, jag måste leva! Vi ses i körsbärsdalen, många pussar från din tös, Emma.

Foto: Pressbild Sveriges radio

LÄS MER:

Nu blir filmen om Emma Örtlund och Glada Hudik tv-serie

Sofie Sarenbrandt om övergreppen: "Luften går ut mig"

De är årets sommarpratare i P1 – hela listan 2020