Flickorna kom till Kim med bruten arm och löss – nu är systrarna hennes barn

Ända sedan Kim Lacefield var barn själv har hon velat adoptera barn. När hon efter tolv år som gift hade fött tre egna barn började hon tänka på att adoptera barn från fosterhem igen.

Efter att ha börjat överväga adoption dröjde det inte längre än en vecka innan hon fick ett oväntat samtal – från polisstationen. En kvinna som gått i kyrkan där Kims make är pastor och hon själv är en flitig besökare undrade om familjen kunde ta hand om hennes barn, och bara en halvtimme senare stod tre barn på familjens trapp, utan något mer än kläderna de hade på kroppen.

Två av barnen kunde åka och bo hos sin biologiska pappa, men det tredje syskontet bodde hos Kim i över ett år och blev hennes första riktiga fosterbarn.

När pojken efter ett år kunde återförenas med sin pappa, som kämpat för att komma på fötter efter ett fängelsestraff, så kunde Kim och hennes familj ta emot ett nytt barn.

”Jag fick ett samtal om att ta emot en femårig flicka. Senare samma dag kom hon in i mitt hus med en soppåse med sina kläder i. Jag fick ta ut och ställa den på verandan. Hon hade huvudlöss, kroppslöss och springmask. Hon hade kommit från ett smutsigt fosterhem och berättade att hon fått sova på golvet. Faktum är att hon varit i fem hem på sex veckor”, berättar Kim för Love what matters.

Den första tiden med flickan var kämpig, som inte ville att Kim skulle reda ut hennes hår med löss i – samtidigt som hon snart skulle fylla sex år och börja skolan.

Tog emot systern också

Bara två veckor senare kom nästa samtal: socialen undrade om familje kunde ta emot flickans tvååriga lillasyster som bott hos en släkting. När tvååringen dök upp var det med en bruten arm och stora sår på kroppen.

”Hon kom till mig en dag när hennes syster var i skolan. Hon verkade så rädd men efter en stund tittade hon upp på min fotovägg och sa 'Addy'. Det var hennes syster som hon kände igen. Jag glömmer aldrig det ögonblicket. Det gjorde att jag blev passionerad kring att hålla ihop syskon”, berättar Kim Lacefield.

De utsatta barnen var efter i utvecklingen på grund av sina traumatiska uppväxter, och Kim kämpade i flera år för att få rätten att adoptera dem på riktigt. Medan deras biologiska mamma avskrev sina rättigheter i ett år kämpade deras pappa, som avtjänade ett tretton år långt fängelsestraff, för sina rättigheter i tre år.

”Jag är för den biologiska familjen men man kan inte vara förälder i fängelset. Barnen förtjänar bättre. Vi har hållit kontakt med den biologiska mamman. Hon har åkt in och ut från rehab, men hon älskar verkligen sina barn och vi alla älskar henne. Hon hälsar på under perioder av sitt liv där hon mår bra.”

Vill återförena med biologiska föräldrar

Idag är Kim mamma till sju barn, både biologiska och adopterade, där de äldsta hunnit ta examen och flytta hemifrån. Hon kämpar alltid för att fosterbarnen ska kunna återvända till sina biologiska föräldrar, om de kan ge ett bra hem till barnen. Annars väljer hon och make att adoptera.

”Det här är vad barnen behöver. Om man inte blir fäst vid dem, så gör man något fel. Barn förtjänar kärlek.”