Dagarna före jul är de allra mörkaste på året, all julbelysning och alla ljusslingor till trots.

Den 21 eller 22 december varje år infinner sig vintersolståndet – när dagen är som kortast och natten är som allra längst. Men samtidigt som det kan ses som mörkt och deppigt, är dagen också en tydlig vändpunkt. På vintersolståndet vänder trenden, och vi går mot ljusare tider igen, fram till midsommar.

Vissa platser påverkas mer av vintersolståndet än andra – ju närmare man bor polcirkeln desto tydligare blir skillnaden. För folk som bor närmare ekvatorn märks inte vändningen av särskilt mycket, men för de som bor i exempelvis Kiruna är den ordentligt efterlängtad. I Kiruna råder nämligen polarnatt under några veckor i december – de har inget dagsljus alls.

Vad beror vintersolståndet på då? Jo, det har att göra med hur jordens rotationsaxel står lutad i förhållande till solen – något som är grunden till alla årstider. När axeln lutar som mest bort från solen står solen också lägst på jordens himmel, vilket gör att dagen i sin tur blir desto kortare.

Då infaller vintersolståndet under de 20-talet

I december 2020 infaller vintersolståndet, och vändningen mot ljusare tider, måndagen den 21 december 11.02 i Sverige. Under de kommande åren ändras tidpunkten för vintersolståndet lite fram och tillbaka, men infaller alltid någon gång mellan den 21 och 22 december.

Då infaller vintersolståndet de kommande åren

2020: 21 december, 11.02
2021: 21 december, 15.59
2022: 21 december, 21.48
2023: 22 december, 03.27
2024: 21 december, 09.20
2025: 21 december, 15.03

2021 och 2022 är vintersolståndet också den 21 december, men 15.59 respektive 21.48 i stället. 2023 är det natten till den 22 december som vintersolståndet inträffar – 03.27.

Läs mer:

Prinsessan Charlotte lik drottning Elizabeth – folkets reaktion på bilden

Ingemar Stenmarks önskan för dottern

Hedda Stiernstedt tvingad att ställa in bröllopet: ”Det får bli som det blir”

Utvald läsning

Femina