Utmattningssyndrom kan drabba vem som helst och stressrelaterade problem är i dag en folksjukdom som det inte går att blunda för. Antalet sjukskrivna på grund av stressrelaterade problem har ökat rejält under de senaste åren och experter tror fortfarande att mörkertalet är stort.

En utbrändhet tar uttryck i såväl psykiska som fysiska symtom och beror på långvarig stress alternativt andra påfrestningar i livet. Med hjälp av stöd och behandling kan man återhämta sig, men hur länge det tar varierar från individ till individ. En del kan vara stresskänsliga lång tid efter att de gått in i väggen.

Gruppen StressGäris på Facebook är en mötesplats för kvinnor och icke-binära som känner sig stressade eller har utmattningssyndrom, där de kan få pepp och stöd av varandra. StressGäris-gruppen är en officiell undergrupp till nätverket StreetGäris.

Vi frågade drabbade i gruppen vad de önskar att andra förstod om utmattningssyndrom – här är deras egna ord.

1. ”Jag önskar att folk runt omkring förstod att när det gäller stresstriggers och intryckspåslag så är det den drabbade som avgör vad som är för mycket och vad som funkar, och att detta kan variera. Därför är alla resonemang av typen: ”Hur kan hen orka det där men inte det här?” fullständigt irrelevanta och, ja, utmattande.”

– Sanja, 39 år

2. ”Jag önskar att fler förstod att det är en sjukdom och att den smyger sig på en. Det är inte bara att skärpa till sig eller att säga stopp. Den kryper upp bakom dig medan du försöker hålla balansen. Tills du trillar och inte ens vet varför.”

– Linnéa, 35 år

3. ”Det handlar inte om att jag inte VILL jobba, plugga eller ses. Jag KAN inte, för då går jag sönder.”

– Matilda, 22 år

4. ”Min erfarenhet av utmattningssyndrom innebär att dagsformen pendlar extremt mycket. En orkar inte samma saker som en orkade. För mig som var väldigt aktiv och social har sjukskrivningen gjort mig ganska ensam.

Det är som om vänner tror jag är gjord av glas. Jag tror det jag vill säga är att jag önskar att mina vänner fortsatte höra av sig till mig och inkluderade mig. Jag har alltid valmöjligheten att säga nej och insikten om var gränsen för min ork går.

Så om vänner till utmattade läser, vill jag säga glöm inte hen som är utmattad. Fortsätt sträcka ut handen. Det kan vara väldigt ensamt att bli sjukskriven.”

– Linda, 39 år

5. ”Jag önskar att folk förstod att utmattning är en fysisk sjukdom, att hjärnan skadas, att man tappar ork och får en massa olika fysiska besvär.”

– Linnea, 27 år

Läs även: Karin Adelsköld om utmattningen: ”Det är en skam att inte klara av livet”

6. ”Som utmattad blir jag frustrerad, arg och ledsen för att det känns som att livet har tryckt på pausknappen och jag ser alla andra leva sina liv, medan jag kämpar på för att ens klara av att gå ut på middag en kväll med mina vänner. Det är även frustrerande att folk inte fattar hur man mår bara för att man inte ser ut som sju svåra år.”

– Caroline, 34 år

7. ”Jag önskar att andra förstod att det inte går att ta en kaffe och rycka upp sig så är allt bra igen.”

– Clara, 26 år

8. ”Jag önskar att andra förstod att jag har fått råd om yoga, meditation och motion fyrtiotusenelva gånger. Det räcker, tack.”

– Mican, 26 år

9. ”Jag önskar att andra förstod att jag inte skämtar, överdriver eller raljerar när jag berättar att mitt minne varit så dåligt att jag på riktigt inte kom ihåg hur gammal jag var när en ny kollega på mitt förra jobb frågade om min ålder (det var när jag mådde som sämst) eller att tvätta håret ibland kan kännas som att bestiga ett berg.”

– Ebba, 30 år

10. ”Jag önskar att folk omkring mig förstod att man inte är som innan och att livet blir annorlunda TROTS att det inte syns på mig. Jag märker att många väntar på att jag ska bli som vanligt igen, men jag vet inte ens om jag kommer att bli det. Höga ljud, ljus, tjat och ”måsten” kan fälla krokben för mig vissa dagar medan andra dagar fungerar bättre. Det är som att gå runt med en ständig bakfylla.”

– Emerentia, 30 år

Läs även: Ann Wilson efter utmattningen: Vi måste visa våra sanna jag

11. ”Jag önskar att min omgivning förstod att när jag inte orkar delta är det inte för att jag inte vill, utan för att jag inte kan. ”Du kan om du vill” är inget alternativ, utan nu är det ”jag vill om jag kan”.”

– Anja, 31 år

12. ”Tänk dig hur du mår när du precis haft magsjuka: orkeslös, svag, utmattad. Det är min vardag.”

– Mican, 26 år

13.  ”Jag önskar att det fanns en större förståelse för att även unga kvinnor som ännu inte har fått barn kan drabbas och att det inte är ett individproblem utan ett bredare samhällsproblem som ligger bakom att vi blir sjuka och faller en efter en.”

– Erica, 26 år

14. ”Jag har blivit bättre på att säga nej och att säga ifrån när folk beter sig dåligt. Ibland blir jag då ursäktad med att ”Ja, det är för att du är så stressad som du blir irriterad och säger ifrån.” Då blir jag jätteirriterad. Att jag säger ifrån är inte en del av mitt utmattningssyndrom, det är en del av mitt tillfrisknande!”

– Anna, 40 år

15. ”Det finns strukturer som påverkar individen. Det är inte bara mitt ansvar att jag är utmattad, kraven som ställs i dag är orimliga. Man ska vara någon slags supermänniska och detta uppmuntras från tidig ålder i skolan. Det finns ett skevt krav på att man ska göra så himla mycket, även ideellt på fritiden när man egentligen borde prioritera vila. I dag har jag fått ändra inställning till prestation helt – att vara duktig och effektiv var det som fick mig att gå in i väggen. Det är inte hälsosamt att upprätthålla idén om att självvärde baseras på prestation. Jag har gjort ”allt rätt” och vad är belöningen för det? Skam och frustration över att ha utmattningssyndrom innan jag ens har kommit ut på arbetsmarknaden efter mina studier.”

– Malin, 28 år

Läs även: Så tar du dig tillbaka efter att ha drabbats av utmattning

Foto: IBL/Shutterstock

Artikeln publicerades först på MåBra.

 

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: