Varför får man migrän?

För många med migrän är tillvaron en kamp. Framför allt handlar det om att få ihop vardagen mellan de oberäkneliga anfallen.

Hur ska jag hinna klart på jobbet om jag får ett anfall? Kommer jag att kunna åka på weekendresan utan att bli liggande i ett mörkt hotellrum? Kan jag söka det där jobbet utan att berätta om mina besvär?

Och frågorna hänger ofta samman med känslor av skuld: Vad kommer de att tycka om jag har ont i huvudet nu igen? Så besvikna barnen kommer att bli om vi måste ställa in … Kan jag verkligen mörka migränen på anställningsintervjun?

För migrän är ingen sjukdom som syns utanpå, vilket gör den ännu svårare att leva med. Länge fanns det också fantasifulla förklaringar till orsakerna bakom. ”Onda andar” vittnar de tidigaste migränfynden om, överskott av gul galla trodde den grekiske läkaren Hippokrates på 400-talet f. Kr. Och på 1700- och 1800-talet avfärdades det hela som en inbillningssjuka bland hysteriska kvinnor.

Gener och yttre faktorer spelar in

I dag vet vi, tack vare forskningen, betydligt mer, även om själva orsaken till migrän fortfarande är okänd. Till viss del är sjukdomen ärftlig, cirka 70 procent av de drabbade säger sig ha en familjemedlem eller nära släkting som också har migrän. Men även yttre faktorer spelar in (ljud, ljus, dofter etc) liksom hormonella förändringar.

Av den dryga miljon svenskar som är drabbade är majoriteten kvinnor, som inte sällan får besvär i samband med ägglossning och mens och lindrigare eller färre anfall efter klimakteriet. I början av 2000-talet identifierade man också den så kallade ”migränmotorn” i hjärnan – den som startar anfallet någon dag innan huvudvärken kommer.

Ulf Frejvall, läkare och specialist i neurologi på Skånes huvudvärksmottagning, förklarar:

– I grunden handlar det om några celler i hypotalamus som inte riktigt reagerar som de ska. Och när de reagerar – eller när ”migränmotorn” går igång – startas en hel kedja av händelser.

För den drabbade kan det innebära att man känner sig omotiverat trött eller irriterad, att man gäspar, känner spänningar i nacken eller plötsligt blir väldigt sugen på något speciellt att äta eller dricka. Ofta inträffar detta dagen innan anfallet startar.

– Därefter aktiveras trigeminusnerven i hjärnan och ett ämne som heter CGRP utsöndras, vilket i sin tur leder till inflammation i hjärnans hinnor – och huvudvärk, säger Ulf Frejvall. Vissa får också en ”aura” med blixtar, flimmer och dubbelseende innan huvudvärken kommer.

migrän under graviditet

Visste du att migrän utan aura försvinner eller lindras ofta under graviditet, medan migrän med aura tenderar att
bli värre?

Stress är vanligaste triggern

Att ”motorn” triggas av olika saker är också känt inom forskningen.

– Stress är det vanligaste, men även oregelbundna mat- och sovvanor påverkar. Ofta får man dock inte migrän när det är som stressigast, utan först när man kopplar av.

Många drabbade undviker viss mat och dryck som de kopplar samman med sina anfall, till exempel rödvin, choklad eller ost.

– Det finns inga studier som visar att de i sig skulle utlösa migrän, utan att det kanske mer handlar om att man blir sugen på dem när migränmotorn startat, säger Ulf Frejvall. Vilket då skulle betyda att det för många troligtvis går bra att dricka vin och äta choklad när man inte känner ett sug. Å andra sidan finns det studier som visar att allt för mycket socker kan trigga ett anfall … Det bästa är att föra dagbok över sin migrän och se om man kan hitta mönster.

Och det där med att chansa – ta ett glas vin och se vad som händer – är sällan något som de migrändrabbade är villiga till. Inte när det där enda vinglaset kan innebära att bli liggande i flera dygn med en skärande, bultande smärta i huvudet. Känslig för ljus, ljud och rörelse och kanske med ett illamående som gör att man kräks.

Då gamblar man inte gärna. Särskilt inte om man har anfall ofta och länge, vilket många har. Ett ”vanligt” anfall brukar hålla i sig mellan fyra och 72 timmar. Hör man till de cirka tio procent som har kronisk migrän har man mer än femton huvudvärksdagar per månad, varav åtta är av migränkaraktär. Det är halva månaden med intensiv huvudvärk.

Många söker vård utan att få rätt hjälp

Att drabbas med en större oregelbundenhet kan dock också vara besvärligt. Många sätter upp begränsningar i vardagen och ägnar mycket tid åt att fundera över hur de bäst ska hantera alltifrån kommande anfall och de praktiska omständigheterna kring dem, till reaktioner från anhöriga, chefer och kollegor.

Anna Karin Wallberg, ordförande för Huvudvärksförbundet i Sverige, möter dessa människor varje dag och då hon själv har haft migrän sedan tonåren har hon stor förståelse för vad de går igenom.

– Många trevar sig fram, särskilt i början. Tar smärtstillande och letar efter orsaker till huvudvärken. Testar alternativa behandlingar och försöker hitta sätt att klara vardagen, berättar hon.

Anna Karin Wallberg

Anna Karin Wallberg är ordförande för Huvudvärksförbundet och väl insatt i de drabbades situation.

Enligt Anna Karin Wallberg tar det i snitt åtta år innan migrändrabbade får sin diagnos. Och då denna varken ställs genom prover, undersökningar eller röntgen, utan genom att lyssna till den drabbades berättelse om hur hen upplever sjukdomen, är det många som söker vård utan att få rätt hjälp.

– Mycket på grund av att kunskapen om huvudvärk inom primärvården ofta är bristfällig och väntetiderna till specialister långa, berättar Anna Karin Wallberg. Dessutom är det tyvärr få neurologer som är intresserade av huvudvärk, trots att vi som patientgrupp tveklöst är störst.

Även ojämlikheten inom vården är något som Huvudvärksförbundet kämpar för att påverka.

– Var man bor ska inte få avgöra vilken behandling man får. Helst skulle vi vilja att Socialstyrelsen satte upp nationella riktlinjer för hur landstingen ska jobba, men sådana processer tar tid.

”Mirakelbehandling” mot migrän

För många som lider utgör Huvudvärksförbundet en viktig gemenskap. Här kan man få svar på sina frågor av sjuksköterskor, jurister och specialister i arbetsrätt, eller träffa och chatta med personer som går igenom samma saker. På förbundets hemsida finns också diagnoslistor och huvudvärksdagböcker att ladda ner och fylla i.

– Det är alltid bra att rusta sig med kunskap, råder Anna Karin Wallberg. Då blir det också lättare att ställa krav. En bra idé kan vara att föreslå för sin chef eller HR-avdelning att anordna en informationsträff om migrän, där man antingen kan berätta själv eller bjuda in någon från förbundet. På så sätt kan vi tillsammans öka förståelsen och lätta på skuldbördan. Och då minst var tionde på jobbet är drabbad kommer man troligtvis att inse att man inte är ensam.

”Mirakelbehandlingen” mot migrän då? Den alla pratar om. Jo, för det finns faktiskt en sådan. Hjärnan bakom denna är Lars Edvinsson, professor i medicin vid Lunds universitet. Redan på 1980-talet gjorde han kopplingar mellan signalsubstansen CGRP och migrän, men då var det få som intresserade sig för hans forskning. I dag har fyra olika läkemedelsbolag utvecklat mediciner med antikroppar som blockerar mottagaren av CGRP i hjärnan och trigeminussystemet och därmed bromsar upp migränanfallet. En av dessa, Aimovig, finns sedan i höstas tillgänglig i Sverige, och de andra beräknas godkännas efter hand.

– Vi har sett jättefina resultat i alla studier, berättar Lars Edvinsson. Hos en fjärdedel försvinner migränen helt, femtio procent får kortare eller färre anfall och för en fjärdedel händer ingenting.

Ingår inte i högkostnadsskyddet

Kruxet är att medicinen, som tas som en injektion en gång per månad, är dyr. Och fram tills beslut fattas om Aimovig ska ingå i högkostnadsskyddet får patienten själv betala kostnaden på cirka 5 000 kronor per månad.

– Förhoppningsvis kommer det ett positivt besked kring årsskiftet, spår Lars Edvinsson som givetvis hoppas att den nya medicinen på sikt ska komma så många migrändrabbade till gagn som möjligt.

– Det kan tyckas vara en dyr behandling, men inte ställt i relation till vad migrän i dag kostar samhället i form av nedsatt arbetsförmåga, sjukskrivningar och annat lidande. Studier visar att ungefär 15 procent av jordens befolkning har migrän. Det är en miljard människor. Lägg sedan till alla de personer omkring den drabbade, som också påverkas. Det är dags att vi tar migrän på allvar! säger Lars Edvinsson.

Lars Edvinsson

Lars Edvinsson är hjärnan bakom den senaste migränmedicinen.

Testa dig själv!

När du har huvudvärk brukar du:

• Kunna förutsäga att en attack är i antågande?

• Få synstörningar en halvtimme före huvudvärken?

• Bli känslig för ljud och ljus?

• Ha svår huvudvärk som börjar på ena sidan av huvudet?

• Må så illa att du ibland måste kräkas?

• Få en dunkande huvudvärk som förvärras av fysisk ansträngning?

• Ha ett anfall som varar mellan tre timmar och tre dygn?

Om du svarat ja på minst tre av frågorna kan det vara migrän du lider av.

Källa: Huvudvärksförbundet

Så drabbas du

Vid episodisk migrän har man färre än 14 migrändagar per månad. Över 15 migrändagar per månad klassas som kronisk migrän. Migrän med aura innebär att man får synrubbningar som flimmer, blixtar och dubbel-seende innan huvudvärken kommer. Även talsvårigheter och känselrubbningar i armar och ansikte förekommer. Auran håller i sig 30–60 minuter. Migrän utan aura föregås ofta av olustkänslor i kroppen, trötthet, illamående, spänningar och värk i nacken och sötsug. Andra varianter av migrän är ögonmigrän, migrän utan huvudvärk och bukmigrän.

Hjälp finns!

• Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom och har i dagsläget inget bote- medel. Det finns dock flera effektiva behandlingsalternativ som både förebygger och lindrar attacker.

• Vid lindrig migrän i ett tidigt skede kan vanliga receptfria värk- tabletter med paracetamol, som Alvedon och Panodil, hjälpa. Även så kallade NSAID-läkemedel, som är antiinflammatoriska, kan ge effekt. Dess verksamma ämnen är ofta ibuprofen, diklofenak, naproxen och acetylsalisylsyra och de finns i läkemedel som Ipren, Bamyl, Treo och Voltaren. Acetyl-salisylsyra hjälper ofta tillsammans med koffein och har man besvär vid mens rekommenderas ibuprofen, naproxen och diklofenak.

• Mår man illa kan läkemedel med metoklopramid, som t ex Primperan, hjälpa.

• Om smärtstillande inte hjälper rekommenderas ofta triptaner. Det finns flera typer som fungerar olika bra och ger varierande biverkningar. De finns i form av nässpray, tabletter, sprutor och stolpiller och vanliga märken är Imigran, Naramig, Zomig, Maxalt, Relpax och Almogran. Triptaner bör tas tidigt under huvudvärksfasen och kan kombineras med NSAID, paracetamol och läkemedel mot illamående.

• Förebyggande läkemedelsbehandling ges till dem som får flera anfall i veckan och där varken livsstilsförändringar eller anfallslindrande mediciner hjälper. Här är det vanligt med betablockerare, som annars används vid högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, antidepressiva läkemedel innehållande amitriptylin och medicin mot epilepsi.

• Injektioner med botox kan ges vid kronisk migrän. 31 små stick görs i pannan, vid tinningarna och i bakhuvudet, var tredje månad. Effekten byggs upp efter hand och det krävs minst tre behandlingar innan man kan utvärdera om det fungerar.

• CGRP-hämmare är ett nytt förebyggande läkemedel mot kronisk migrän. I Sverige heter det Aimovig och ges i form av en injektion en gång i månaden.

• Alternativa behandlingar att prova är akupunktur, massage, sjukgymnastik, KBT, samtalsterapi, avslappning och migränyoga.

Tänk på!

Läs alltid bipacksedeln noga innan du tar ett läkemedel och rådgör gärna med din läkare. Se också upp så att du inte tar för mycket smärtstillande läkemedel (mer än femton dagar i månaden) och triptaner (mer än tio dagar i månaden), då risken för läkemedelsassocierad huvudvärk ökar.

Källa: 1177 Vårdguiden

AV LINDA UNNHEM

FOTO IBL/SHUTTERSTOCK M FL

 

Läs även:

Ny medicin kan förebygga migränanfall

Därför drabbas kvinnor oftare av migrän än män

Lider du av migrän? Det kan bero på vitaminbrist

Ny svensk behandling kan bota migrän

Bli av med spänningshuvudvärk – 8 tips!

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: