Därför mår vi bra av att göra gott för andra!

Kanske har du själv upplevt känslan någon gång, den där lilla kicken av lycka när du håller upp dörren åt främlingen bakom dig.

Det är inte bara en känsla. Det där lilla ruset av välbefinnande är på riktigt.

– Faktum är att belöningscentrum i hjärnan stimuleras och du utsätts för en extra dusch av dopamin och oxytocin, hormoner som får dig att må bra, när du gör något gott för en annan människa, förklarar Ragnhild Bang Nes, psykolog på det norska folkhälsoinstitutet, forskare och författare till Lykkekuren.

Ragnhild Bang Nes har länge intresserat sig för vad som gör oss människor lyckliga. Hon har till och med rangordnat faktorer som gör oss lyckliga, och på topp fem ligger just goda gärningar. Att på olika sätt få människor i vår närhet – men också främlingar – att må bra får oss själva att må bra.

Den här effekten verkar vara medfödd, och kan ses redan hos små barn. När ett kanadensiskt forskarlag vid Simon Fraser University och Canadian Institute for Advanced Research 2015 studerade tvååringar, upptäckte de att barnen blev gladare av att bjuda på kakor än av att äta dem själva.

– Det har att göra med att människan är ett flockdjur. Önskan och behovet av att samarbeta med andra är genetiskt, säger Ragnhild Bang Nes.

Och att samarbeta med andra, att uppleva en känsla av sammanhang och tillhörighet ligger faktiskt som nummer ett på lycko-listan. Det innebär alltså att kopplingen mellan goda gärningar och gemenskap i flocken är vattentät.

– Många gånger mår vi till och med bättre av att ge än av att få, konstaterar Ragnhild Bang Nes.

Känslan av samhörighet är extremt viktig

Forskningen visar att känslan av samhörighet är viktigare än all materiell välfärd i världen. Att ha pengar på banken kan skapa handlingsfrihet och ett mått av trygghet, men den tryggheten kan inte jämföras med vetskapen om att ha människor i sin flock som man kan lita på. Tillfällig lycka går visserligen att köpa. Men den är just tillfällig, och det lyckorus som det kan innebära att köpa den där klänningen man suktat länge efter försvinner snabbt.

– Sociala relationer däremot ger en långvarig glädje och är dessutom något som gör oss mer motståndskraftiga mot kriser av olika slag, säger Ragnhild Bang Nes.

Känslan av samhörighet är viktig. Men det handlar också om inlevelseförmåga. Vi föreställer oss hur det känns att bli behandlad på det sätt vi behandlar andra. Vår inlevelseförmåga gör att det nästan känns som om även vi själva äter den där kakan vi bjuder vår medmänniska på. Eller att vi själva får hjälp med den tunga dörren av en artig främling.

– Forskningen visar också att du inte behöver se människan som du hjälper. Många gånger räcker det att du föreställer dig glädjen och hur känslan av välbefinnande ökar hos mottagaren för att du ska uppleva samma känsla, säger Ragnhild Bang Nes.

Att göra gott är inbyggt hos alla människor

Det här behovet av att göra gott finns inbyggt hos alla människor, i större eller mindre utsträckning. Däremot är vi mer benägna att hjälpa vänliga människor än personer som beter sig illa, något som kanske säger sig självt.

Också det handlar naturligtvis om identifikation och gemenskap. Att tillhöra en flock vänligt sinnade personer ökar chansen för överlevnad, helt enkelt.

Vi mår alltså bättre av att hjälpa och vara snälla. Men det absolut bästa är att goda gärningar har en förmåga att sprida sig. Precis som i filmen Skicka ­vidare har snällhet en smittoeffekt.

– Det är absolut möjligt att skapa en pandemi av goda gärningar. För snällhet smittar, säger Ragnhild Bang Nes.

Utanför S:ta Clara kyrka i Stockholm köar fattiga människor varje morgon för att få ett mål mat eller en tvål, och under den kalla årstiden öppnar kyrkan portarna för hemlösa nattetid. S:ta Clara kyrka är känd för sin volontärverksamhet, som riktar sig till såväl fattiga människor som till ensamma, missbrukare och prostituerade.

– Vi är helt beroende av att människor vill ge för att vi ska kunna hjälpa, och vi ser att många vill ge av både sin tid, sitt engagemang och olika gåvor. Vi ser också att människor blir glada av att hjälpa, säger diakonen Yvonne Kerygman.

Hon tycker sig se att benägenheten att vilja hjälpa ökat sedan pandemin. Att vi, trots att vi är rädda för smitta, i större utsträckning sträcker ut händerna mot våra medmänniskor.

– Det kan bero på att vi insett hur oförutsägbart livet är. Att vi förstått att varenda en av oss kan hamna i utsatthet. Vi behöver varandra, kanske mer än på länge.

Yvonne Kerygman möter volontärer som blir förvånade när de ser hur en hemlös människa kan skina upp av glädje av att få en flaska schampo. Men, säger Yvonne Kerygman, det behöver inte vara mer komplicerat än en flaska schampo. För precis så enkelt kan det vara att hjälpa någon annan.

– Jag önskar att alla kunde uppleva glädjen hos den hemlöse som får de där stickade vantarna. Jag önskar också att alla kunde uppleva glädjen som uppstår i den som suttit hemma och stickat dem. Det är värme på riktigt. Där kan man tala om äkta kärlek!

Ett bra sätt att sätta i gång en pandemi av goda gärningar kan vara att när klockan ringer på morgonen fundera ut några goda gärningar som ska utföras under dagen. Det kan handla om den där dörren som du håller upp åt en stressad medmänniska. Eller ett leende mot en främling på bussen. Det kan också handla om att åta sig ett volontäruppdrag. Eller varför inte ringa det där samtalet till din vän som du vet är ensam?

Oavsett vilket är det en utmärkt start på dagen, både för dig och omvärlden.

Det är bevisat att vi mår bättre av att hjälpas åt!

Det här kan du göra

• Le mot en främling på bussen.

• Anmäl dig till någon volontärverksamhet och ge bort din tid och ditt engagemang. Googla volontär­arbete så ser du vad som finns i din kommun.

• Skänk kläder eller hygienprodukter till härbärgen eller kyrkor som ägnar sig åt välgörenhet. Se till att det är helt och rent, packa ihop det prydligt och gläd dig åt att någon annan får nöje av det du inte längre be­höver.

• Bli månadsgivare till någon organisation som jobbar för en bättre värld och för något du tror på.

• Ring till någon som du vet är ­ensam och prata bort en stund.

• Tryck på gilla-knappen oftare. Det kan tyckas vara en bagatell, men det piggar upp.

• Skicka ett vykort eller brev till någon du inte hört av dig till på länge. Det tar fem minuter, men kan göra en persons dag.

• Beställ blombud till en kollega som kämpat hårt eller till någon i din omgivning som behöver det.

• Börja ge komplimanger och beröm till arbetskamrater och vänner. Även om det känns ovant och fånigt i början kan det göra någons dag.

• Ge en komplimang till en främling. Det kan handla om en fin kappa, vackert hår eller något annat.

• Ge positiv feedback när du får ett proffsigt bemötande i kundtjänsten, i klädbutiken eller på restaurangen.

• Bjud med den där grannen eller människan i din bekantskapskrets som du inte brukar bjuda nästa gång du har fest.

• Lägg utlästa magasin och böcker så att dina medmänniskor får möjlighet att läsa dem.

• Swisha en extra slant nästa gång du köper en tidning från en hemlös, se honom eller henne i ögonen och önska en fin dag.

• Fråga om kaféet du handlar på har ”innestående kaffe” nästa gång du fikar och betala en (eller flera) extra kaffe som den som inte har pengar kan få ta del av.

• Nästa gång du möter en äldre person med en hund, säg att det är en fin hund. Det gläder mer än du anar!

• Le mot det där lilla barnet i barnvagnen på tunnelbanan. Det värmer både barnet, föräldern och dig själv.