I takt med de ökande ohälsotalen när det gäller stress och utmattning har mindfulness och meditation seglat upp som populära alternativ till terapi eller annan behandling. Men funkar det verkligen? Vad säger vetenskapen?

Kort kan vi säga ja, det funkar. Meditation har funnits i flera tusen år, och det vore ju nästan konstigt om något som inte fungerar hade lyckats överleva så länge. Och även om meditation har sitt ursprung i olika religioner som buddhism och kristendom, så har det idag till stor del tappat kopplingen till religionerna och istället hamnat i mental träning-facket och behandling för stress.

Det finns ju massor av olika tekniker för både mindfulness och meditation, och det gäller att hitta den som passar dig och det du behöver hjälp med.

Enligt vetenskapen kan du få hjälp med åtminstone tre områden genom att använda meditation eller mindfulness.

Motståndskraft mot stress

En av de vanligaste anledningarna till att man mediterar eller ägnar sig åt mindfulness är att man vill bli bättre på att hantera stress eller känna sig mindre stressad. Vid en studie från 2018 kunde man se att de som mediterade var mindre stressade av sitt jobb än de som inte gjorde det. Den meditationsform man tittade på då var transcendental meditation, alltså när man jobbar med att upprepa ett mantra – alltså ett ord, ett ljud eller en strof högt eller inne i huvudet. Det här hjälper hjärnan att lugna ner sig.

Men varför är det så här? Det verkar som att meditation kan påverka oss ner på cellnivå och sänka nivåerna av vissa molekyler i kroppen som annars kan bidra till bland annat mental ohälsa och kronisk smärta.

Det har visat sig att vissa svarar lika bra på mindfulness som på KBT-terapi.

Förbättrad självkontroll

Genom att använda sig av mindfulness kan man minska risken att drabbas av beroende och också få hjälp med att komma ur ett beroende, till exempel rökning, det finns det studier som visar. Det beror på att man dels ser sitt eget beteende utifrån och dels att man tar en paus i vad man gör och hinner tänka efter på vad man faktiskt gör.

Det är så mindful eating fungerar. Genom att äta mer medvetet tar man pauser och hinner dels njuta av det man äter och dels kunna avstå från det man egentligen inte vill eller ska äta, men som kanske annars åker ner av gammal vana. De korta pauserna ger helt enkelt tid för reflektion. Samma sak gäller alkohol och rökning – du får tid där du hinner hindra dig själv.

En friskare hjärna

Du kan hålla din hjärna ung och vital genom att meditera och praktisera mindfulness. Forskning visar att de som mediterar inte bara blir mer tåliga mot stress, utan också får en lägre risk att drabbas av demens, är mer uppmärksamma och har bättre nervkopplingar i hjärnan.

Meditationens baksida

Ja, allt är inte ett rosenrött meditationsskimmer. Trots alla positiva studieresultat finns också effekter av meditation som du inte alls vill ha. Eftersom många som lider av någon typ av mental ohälsa mår dåligt av att fokusera på sitt inre och sin andning kan det istället förvärra symptomen, visar studier. Till exempel kan man drabbas av panikattacker, depression, ångest, oro och fysisk smärta. För vissa är det här en övergående fas eller ett tecken på att man bör testa en annan variant av mental träning och för andra kan meditation helt enkelt vara fel behandlingsform.

Foto: TT

Källa: Medical News Today

Läs mer:

Fyra enkla mindfulnessövningar som lindrar ångest

Minska stress och smärta med mindfulness

Se mer inspirerande innehåll från oss på Femina: