Karin Adelsköld om sin alkoholism: ”Fortsätter jag nu går det rakt utför”

”Jag drack aldrig varje dag. Aldrig på morgonen. Aldrig sprit. Jag skötte mitt jobb, mitt hem och blev sällan ”för full”. Jag hade kontroll. Jag trodde aldrig jag kunde bli alkoholist. Så fel jag hade.”

Så skriver Karin Adelsköld på sitt Instgramkonto i samband med intervjun i En Beroendepodd där hon för Nemo Hedén berättar om sitt livssval att sluta dricka alkohol – och om vägen dit.
Från första klunken grumligt maskrosvin i barndomen, via ett vilt festande som student i Lund, till vin fem dagar i veckan.

– Min självbild var inte att jag var en vinkärring, en rödvinsuggla, säger komikern och berättar att hon förnekade sin beroendesjukdom och att hon har haft vita perioder genom vuxenlivet.

2015 var hon ambassadör för en Vit-jul kampanj efter att ha varit nykter i fem år, men hon var inte frisk.
I podcasten berättar Karin Adelsköld att hennes missbruk eskalerade när pandemin tog fart i mars 2020.

– Jag kunde inte kontrollera hur mycket jag drack, eller att jag blev för full. Så jag drack jättelite bland folk och gick hem och drack mer, säger Karin som fortfarande förnekade att hon var beroende och hade ett mantra "Bara jag får ordning på mitt liv ska jag sluta dricka".

Hon bestämde sig för att lägga av efter sommaren det året men då gick det plötligt inte. Trots att hon gjorde mängder av alkoholtester där hon kunde konstatera att hon låg i riskzonen, förnekade hon att hon var alkoholist.

Vaknade upp blodig på golvet

Hon behövde vinet uttrycker Karin, som tidigare varit drabbad av utmattning, för att "klara stressen, för att klara av separationen, för att starta om mitt liv och klara av utmattningen."
Men drickandet började få mer och mer ohållbara konsekvenser.

I samtalet med Nemo Hedén öppnar komikern upp om att hon ofta började bråka med sin dåvarande pojkvän och att hon kunde bli våldsamt arg när hon drack. Hon började även dölja sitt missbruk för barnen genom att dricka vin i en temugg.

Tills hon bokstavligen slog i botten.

Det var på luciadagen för tre år sedan, efter en glöggkväll med sin dåvarande pojkvän som Karin Adelsköld vaknade upp på vardagsrumsgolvet med smärtor i ryggen och mindes ingenting.

– Jag har en blackout, minns ingenting, fattar ingenting. Jag gick ut i köket och kunde se: vi har ätit middag och ser också tre starkvinsglögg som är helt tomma. Sen ser jag i spegeln att jag är blå på hela ryggen och har blod på huvudet, berättar Karin Adelsköld i En Beroendepodd och utvecklar hur hon fragmentariskt började minnas bråket med dåvarande pojkvännen.
– Jag har skällt ut honom, slängt ut honom klockan tre på natten, stått och skrikit i trappen i bostadrättsföreningen, där jag är ordförande, och tuppat av.

Det var där och då hon tog beslutet, säger hon vidare.

– Nu bestämmer jag om det är en av hundratals gånger som det spårar ut för mig,. eller så är det den sista. Känslan var så stark: om jag fortsätter nu går det rakt utför.

Ringde My Skarsgård

Att blir nykter var förenad med mycket ångest, inte minst för att hon var offentlig och tidigare hade berättat om sitt nyktra liv, förklarar Karin Adelsköld och berättar att hon tog telefonen och sökte upp numret.

– Jag ringer My Skarsgård och säger "Jag behöver gå privat hos dig. Jag betalar vad som helst, och hon säger "det finns en helgkurs du kan gå".

Hon gick kursen, en aning motvilligt, och efter det fortsatte hon behandlingen.
I dag är Karin Adelsköld nykter via tolvstegsprogrammet och har efter valet att att sluta dricka inte bara en bättre hälsa, utan flera viktiga insikter.
– Vilka behöver en vit månad, vilka behöver ”sober october”? Jo, vi som har problem och inte kan hantera våra liv själva.