Trendar: SjälvkänslaPsykisk ohälsaKärlekRelationsrådVänskap

Stör du dig på folk som smaskar? Då kan du lida av den här diagnosen

27 okt, 2022 
AvStina Meyerson
FotografPexels
Smaska
Det är nog få som älskar ljudet av folk som snyter sig eller smaskar högljutt, men stör du dig rejält på sådana ljud kan du faktiskt ha en diagnos. Så vet du om du har den – och så gör du för att bli av med obehagskänslorna!
Annons
Allt du behöver veta om adhd hos vuxnaBrand logo
Allt du behöver veta om adhd hos vuxna

Kan du rysa till av obehag när någon tar ett bett av ett äpple, sörplar i sig sitt kaffe eller tuggar tuggummi? Då kan det faktiskt vara så att du lider av diagnosen misofoni, som är en typ av ljudöverkänslighet.

Det här är misofoni – så vet du om du har diagnosen

Misofoni betyder “avsky mot ljud” och innebär att man är extra känslig för vissa typer av mänskligt orsakade ljud. Det kan handla om att någon snyter sig, viskar eller andas högt, men de allra vanligaste ljuden kan kopplas till mat. En person med misofoni har ofta svårt för när folk exempelvis tuggar, sörplar eller smaskar.

Ljuden kan leda till känslor av ilska, rädsla, ångest och till och med panik för en person med diagnosen, rapporterar BBC.

Misofoni

Därför kan ljudkänslighet vara ett problem

Eftersom personer med misofoni, eller selektiv ljudkänslighet som det också kallas, finner vanliga ljud obehagliga kan det bli ett hinder i vardagslivet.

Annons

Vid ett triggande ljud frigörs adrenalin i kroppen, vilket kan ge symptom som snabba hjärtslag och snabb andning. Man kan också känna sig spänd, skakig samt varm och svettig.

På en arbetsplats med till exempel ett öppet kontorslandskap kan det var oundvikligt att stöta på dessa triggande ljud – och att dagligen få obehagskänslor på jobbet kan bli påfrestande. Likaså kan diagnosen sätta käppar i hjulen för intima relationer. Det kan vara svårt att leva i en nära relation om man ständigt reagerar på när ens partner exempelvis andas eller äter.

Selektiv ljudkänslighet

Så får du bukt med obehagskänslorna

Det är inte fastslaget hur många som faktiskt lider av misofoni, men enligt en studie som BBC hänvisar till kan hela 20% av befolkningen ha diagnosen. Inte heller finns det något fastställt botemedel, men hittills har kognitiv beteendeterapi (KBT) gett goda resultat.

Rådgivningstjänsten Hörsellinjen har tre råd till dig som har misofoni eller lider av någon annan slags ljudöverkänslighet:

1. Överanvänd inte hörselskydd.

2. Använd inte hörselskydd ”utifall att”.

3. Använd rätt hörselskydd beroende på situationen.

Anledningen till att det är viktigt att vara restriktiv med hörselskydd är att ljudkänsligheten faktiskt kan öka om du använder dem på fel sätt. Att omge dig av ljud kan däremot öka toleransen – och på så vis göra ditt vardagsliv enklare.

Annons