kvinna-med-bar-mage

Så länge magen fungerar precis som den ska så tänker man inte så mycket på den. Men skulle något inte stämma blir det genast jobbigare. Magen avslöjar mycket om hur vi mår och i dag är forskarna överens om att den har en viktig och mer utbredd funktion än vad vi tidigare trott, och att en rad välfärdssjukdomar har sitt ursprung i obalanser i tarmfloran.

Att lära sig mer om hur magen fungerar, vilka signaler den skickar ut och hur vi bör ta hand om den på bästa sätt är centralt för vårt välmående. Magen kallas ibland för vår andra hjärna och i den finns ett komplext nervsystem som är sammankopplat med hjärnan och övriga kroppen.

– Systemet i magen är väldigt smart, det skickar signaler genom hela kroppen, bryter ner mat, känner av hur mycket näring som behöver tas upp och hur balansen är mellan alla bakterier i tarmarna, säger Bodil Ohlsson, professor och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Just det här med balans i tarmfloran har visat sig vara oerhört viktigt. Lite förenklat skulle man kunna säga att tarmfloran består av alla de nyttiga bakterier som vi ska ha i tarmen. Ju fler olika slags bakterier vi har, desto bättre.

– Tänk dig en blomsteräng. Tidigare fanns en variation av blommor, i dag ser vi mest hundkex och smörblommor. Det är samma sak med våra tarmbakterier, variationen är viktig och talar för en god hälsa, säger Bodil Ohlsson.

DET FINNS ALLTSÅ ett samband mellan våra välfärdssjukdomar och färre sorters bakterier. Men hur blir då bakterierna färre än de bör vara? Den västerländska livsstilen med snabba kolhyd-rater, raffinerat socker, brist på grönsaker och fibrer i kombination med stillasittande, stress, rökning och alkohol verkar vara förklaringen.

Vårt sätt att leva i västvärlden gör att vissa bakterier dör ut och andra blir alltför dominerande Då uppstår en obalans vilken kan inflammera och skada tarmen.

Det får inte bara lokala effekter i själva mag- och tarmkanalen, utan det påverkar hela kroppens organ. Den senaste forskningen visar att det har en koppling till sjukdomar som allergier, diabetes, fetma, hjärt-kärlsjukdomar, depression, ms och alzheimer. Vänder man på resonemanget så innebär dessa upptäckter något positivt. Genom att tillföra nyttiga tarmbakterier och på så sätt återskapa en balans borde det också gå att bota en del sjukdomar.

Vi kan också själva tillsätta goda mikroorganismer genom den mat vi äter, exempelvis probiotika, levande bakteriekultur, som ibland finns tillsatt i filmjölk och yoghurt.

Hur ska man då leva för att magen och resten av kroppen ska må så bra som möjligt?

– Det viktigaste är att äta regelbundet och få i sig mycket grönsaker och fibrer, och att motionera. Vi borde ocksåfundera på hur stora portioner vi äter, säger Bodil Ohlsson.

Men vi måste se över hela livssituationen och till exempel stressa mindre. Tarmsystemet kommunicerar direkt med hjärnan – framför allt med de

områden som bearbetar känslor och smärta, 95 procent av kroppens eget lyckohormon serotonin produceras i tarmceller. Under perioder av stress kan vissa typer av bakterier ta över och det i sin tur kan påverka vårt humör negativt. Det beror på att hjärnan svarar på anspänningen, går på högvarv och behöver all energi den kan få. Tarmen drar då ner på sin egen förbrukning, vilket så småningom gör att nerverna blir överkänsliga.

Oro eller en känsla av otillräcklighet är inget man ska bortse ifrån och många gånger är magen snabb med att reagera när något inte står rätt till.

Lyssna på den.

● Ät på regelbundna tider.

● Ät i lugn och ro, koncentrera dig och var närvarande. (Inga mer tv-middagar alltså!)

● Ta det lite lugnt en stund efter måltiden.

● Motionera regelbundet.

● Undvik stress.

Hjälp magen att hålla tarmfloran i balans genom att äta nyttiga bakterier. De går att hitta både i maten och som kosttillskott.
Probiotika: Finns i fermenterade livsmedel som surkål, koreansk kimchi, surdegsbröd och yoghurt, men tillsätts även i en mängd produkter i kyldisken. Går även att köpa som kosttillskott på apoteken.
Prebiotika: Mat som innehåller kostfibrer och främjar de goda bakterierna i tarmen så att de blir fler. Kronärtskocka, sparris, endiv, palsternacka, vitlök, purjolök, råg, havre och fullkornsvete är exempel på prebiotisk mat.

IBS, irritable bowel syndrome: I dag lider mellan 10 och15 procent av svenskarna av funktionella tarmbesvär. Syndromet kan yttra sig i form av magont, förstoppning eller diarré, men det är fortfarande oklart vad det beror på. Medelhavskost, mindre portioner, motion, en stressfri livsstil och probiotika kan lindra besvären.
Intolerans och överkänslighet: Genetisk glutenöverkänslighet, celiaki, är relativt ovanligt. Betydligt fler människor är glutenkänsliga. Tarmen blir inte inflammerad på samma sätt som vid celiaki, men immunsystemet blir ändå påverkat, vilket kan visa sig genom matsmältningsproblem, gaser, huvudvärk och ledsmärtor. Laktosintolerans kan ge ungefär samma symtom som glutenkänslighet.

OMSLAG-CHARMEN-MED-TARMEN

Nyfiken på magen?

Då rekommenderar vi den bästsäljande boken med den fyndiga titeln Charmen med tarmen – allt om ett av kroppens mest underskattade organ (Forum) av den tyska läkaren Giulia Enders.

Missa inte att läsa:

10 vanliga frågor om IBS
Hitta rätt bland kolhydraterna
Så får du starkare mage

AV KARIN FREJRUD

FOTO COLOURBOX