Anders Hansen

Anders Hansen fortsätter att fascineras av vår hjärna och fortsätter också att göra oss fascinerade av densamma, precis som han i somras gjorde i sitt Sommar i P1 och i höstas i tv-serien Din hjärna. I hans Vinter i P1 har han tre nya utgångsfrågor som han tittar närmare på: varför vi mår som vi gör, varför vi är som vi är mot varandra och vad som händer längst inne i oss.

– Vi lever i en tid då vi för första gången i historien kan lyfta på locket och blicka in i det organ där våra tankar, minnen och känslor skapas. Och när vi lär oss mer om hjärnan lär vi oss mer om oss själva, säger han.

Depression kan tillhöra immunförsvaret

Precis som i sitt Sommar berättar Anders Hansen i sitt Vinter om att våra hjärnor är utvecklade för att vi ska överleva. Om hur ångest och stress har fått oss människor att klara oss historiskt och även om varför suget efter kalorier varit ett överlevnadsknep för oss. Han förklarar också hur depressioner egentligen kan vara en del av vårt immunförsvar men att vi inte behöver acceptera depressioner bara för det:

– Bara för att vi har utvecklats med slagsida mot att må skit behöver ju vi inte acceptera det. Vi kan ju försöka fixa det.

Gruppens betydelse för människan

En stor del av vinterpratet ger en förklaring till varför vi människor vill tillhöra en grupp. Och inte bara vill, utan måste. Ensamhet är faktiskt till och med farligt för oss människor.

Människans behov av att tillhöra en grupp är otroligt starkt och vi är beredda att haka på så gott som vilka grupperingar som helst för att få känna tillhörighet. Till och med när vi hamnar i helt slumpmässiga indelningar prioriterar vi dem som hamnat i samma slumpmässiga grupp som vi, berättar Anders Hansen.

– Varifrån kommer människans enormt starka drift att dela in varandra i ett vi och ett dem? frågar han sig.

Förmodligen finns svaret i vår historia då det innebar livsfara att inte höra till en grupp eftersom risken var större att bli anfallen av djur, andra människor och att svälta.

Det här gör att vi är benägna att försvara gruppen och gruppens åsikter, till nästan vilket pris som helst.

Förklarar varför vissa säger att jorden är platt

Här hittar vi förklaringar till att människor till och med kan söka sig till grupper som för många ter sig bisarra, som Flat Earth Society. Många medlemmar har i den gruppen för första gången känt tillhörighet, och tillhörighet är som sagt viktigare än nästan allt annat.

– Det gör dem blinda för något så trivialt som jordens form.

Att få känna tillhörighet gör att vi reflexmässigt slår ifrån oss saker som hotar eller går emot vår grupp och den gruppens åsikter. Det här gäller inte bara folk i Flat earth society, utan gäller lika mycket dig och mig. Och Anders Hansen är inget undantag. I Vinter i P1 berättar han hur han själv känner igen ett sådant beteende hos sig själv.

– Det räcker med att läsa rubriken, tweeten eller höra ett par meningar för att jag ska avfärda något som smörja. I värsta fall reagerar jag på något som inte alls har med innehållet att göra och tänker ”Vad har människan på sig?”.

Om instinkten säger att du ska gå emot det du läser eller ser och det inte finns någon vettig förklaring till det så hittar hjärnan på en helt irrelevant förklaring som till exempel att man inte tycker om någons kläder.

Våra hjärnor är utvecklade för överlevnad och då får nyansering och eftertanke sätta sig i baksätet till förmån för att försvara gruppen vi tillhör, enligt Anders Hansen.

Därför älskar vi fake news

Att vi måste tillhöra grupper för att må bra är inte odelat positivt. Det gör till exempel att vi blir lätta offer för sociala medier och den sneda bilden av de nyheter som sprids där.

Allt fler får i dag sina nyheter enbart från sociala medier. Eftersom sociala mediers affärsidé är att få så mycket av vår uppmärksamhet som möjligt så kommer de att vilja sprida nyheter som fångar vår uppmärksamhet och som du är intresserad av. Mer uppmärksamhet från oss gör att de får sälja mer annonser, så de har inget intresse av att visa dig nyheter som inte väcker din uppmärksamhet.

Så vad väcker vår uppmärksamhet då? Jo, extrem information och information som bekräftar oss och våra och vår grupps åsikter. Om det är sant eller falskt spelar faktiskt mindre roll.

Klyftorna ökar hela tiden

Anders Hansen berättar att Facebook är den största nyhetsspridaren genom historien, men som till skillnad från andra inte tar ansvar för om det de sprider är sant eller inte. Falska nyheter sprids mycket snabbare än sanna, och det gillar Facebook.

Anders Hansen säger att han är rädd att det här gör oss argare och mer alarmistiska än vi borde vara. När vi pratar öga mot öga med andra människor läser vi av varandra hela tiden. När vi inte gör det utan pratar via skärmar kan vi vräka ur oss i princip vad som helst. Det här gör oss mindre öppna och vidgar klyftan mellan vi och dom.

Hur deppigt det än låter så går det att motverka. Man kan åtminstone försöka att motverka den tribala hjärnan.

– Om jag hör på något eller läser något som jag inte håller med om, så försöker jag hitta något litet som känns ok. Finns det tio saker som jag inte håller med om och en elfte som jag tycker är någorlunda rimlig så försöker jag fokusera på den elfte. Då har jag ju i alla fall en chans att undvika att fälla ner alla filter som gör att jag reflexmässigt slutar lyssna. Så utsätt dig för andras åsikter som går på tvärs med vad du tycker. Och försök hitta något du håller med om. Då ger du den andra personen en chans.

Foto: TT

 

Läs mer:

Anders Hansen: Därför är ensamheten så farlig för oss

Anders Hansen: Så boostas din hjärna av träning

Anders Hansens tre bästa tips för att få hjärnan att må bra