Kim Anderzon sa farväl till vännerna på fest – sen dog hon
Innan hon gick bort samlade stjärnan vänner, kolleger och familj till en stor fest – och dagen därpå var hon inte längre kontaktbar.
– Så sa hon: ”Nu kan jag dö”, har regissören Fredrik Egerstrand, som filmat en dokumentär om Kim, till Expressen.
Med en flera årtionden lång karriär blev Kim Anderzon både folkkär och hyllad som skådespelare. Många förknippar henne nog med Sällskapsresan, Göta kanal och Andra dansen, men hon hann med en rad roller i både tv och film.
De sista året i sitt liv var Kim Anderzon sjuk i cancer, och tvingades sluta jobba som skådespelare. När hon insåg att hon inte skulle kunna bli frisk valde stjärnan att samla sina vänner till en stor fest för att säga farväl – en fest som blev av i sista stund.
I dokumentären Kim - den skalliga primadonnan, filmad av regissören Fredrik Egerstrand, som också är halvbror till Kims dotter Tintin Anderzon, får tittarna följa skådespelarens sista tid i livet. Inför festen, som hölls på restaurangen Wasahof, var man osäker på om Kim skulle orka vara med eller inte – bara timmar före festen var hon inte kontaktbar.
– Hon hade ju ett medicinskt team som vårdade henne i hemmet, och boostade upp henne långsamt under två veckors tid, för att hon skulle orka med det stora målet, har Fredrik Egerstrand berättat för Expressen.
Kim Anderzons sista fest
Klockan tre på eftermiddagen, dagen för festen, är Kim Anderzon vid medvetande igen, och när hon kliver in på festen som dess huvudperson sjunger alla Ja må hon leva för henne. Sedan håller hon tal.
– Ni får skratta. Det är väldigt tragikomiskt allting. Då får man improvisera, säger Kim på festen, i Kim – den skalliga primadonnan.
Skådespelaren festar loss med sina vänner och sin familj, och utstrålar både kraft och humor, berättar Egerstrand för Expressen.
– Hon var skitfräck senare under kvällen. Stenhård i sin humor, väldigt rapp i käften, och sa väldigt roliga saker. Nästan elakt, fast fullt av kärlek. Samtidigt var hon extremt svag.
Dagen efter festen förlorade Kim Anderzon medvetandet, och vaknade aldrig upp igen. Bara några dagar senare, den 24 oktober, gick hon bort.
I dokumentären berättar hennes livskamrat Lars Naumburg hur de tidigare den dagen varit ute och gått i skogen när hon fick svårt att andas, men att hon mötte slutet utan ångest.
– Så sa hon: ”Nu kan jag dö.”
