Som du säkert förstått handlar det globala matsvinnet om något betydligt större än att du kastar en trött paprika, en stor del av maten som produceras kommer inte ens till handeln, utan kasseras tidigare än så. Skördar som plöjs ner i åkrarna och kött från djur som producenterna själva har bestämt att konsumenten inte vill ha. Uppskattningsvis en tredjedel av den mat som produceras i världen kasseras, samtidigt som 800 miljoner människor går hungriga. Det här är svindlande siffror från FN som nu har satt upp ett mål att halvera matsvinnet till 2030. Det är kort sagt hög tid att göra något åt det här.

En stor del i det matsvinn som vi som privatpersoner kan påverka beror på okunskap, det tror kocken och hållbarhetsgurun Paul Svensson som är aktuell med Maträddarna i SVT, en programserie som ska få oss att bli mer medvetna och minska mängden mat vi slänger.

– Det handlar om normer och tradition. Vi har lärt oss hur en morot ska se ut för att det ska vara god och någon har sagt att man ska skala den. Men det är ju inte säkert att det är sant. Du kanske slänger bort det godaste, säger han.

Just skal är ett svinn vi kanske inte tänker så mycket på. Skal är ju skräp, eller? Och blasten, den ska man väl ändå inte äta?

– Som det ser ut idag odlar vi till exempel morötter för att få så stor rot och så lite blast som möjligt. Vi odlar en del grönsaker för att använda bara roten eller bara bladverket, även om det går utmärkt att laga mat på resten också. Det är ju bättre om vi tar vara på båda delarna, säger Paul Svensson.

Minska matsvinnet genom att inte bara använda perfekta frukter.

Är trötta äpplen sopor eller en dyrbar resurs?

Du betalar för vatten

Om du känner dig en smula osäkra om vad du ska göra med morotsblasten för att göra den till en del av en spektakulär middag finns det annat du kan ta tag i först. Till exempel att sluta fnysa åt grönsaker och frukter som med vårt snäva sätt att se på det, inte är perfekta. Allt beror på vad du ska ha dem till.

– Om du till exempel ska ugnsrosta paprika ska du välja en skrumpen istället för en som är helt vattenstinn. Men när vi handlar frukt och grönsaker tittar vi på dem som på en ätfrukt, något vi direkt ska stoppa i munnen och väljer därför bort den som har en fläck eller är lite skrumpen. Vi glömmer bort att vi ska tillaga den, säger Paul Svensson.

Han efterlyser en avdelning i affären med ”Matlagningsgrönsaker” där affären kan sälja det som är lite kantstött eller skrumpet. Och då skulle man kunna sänka priset lite, säger Paul.

– Fast egentligen borde man ju höja priset, man får ju mer smak för pengarna när de inte bara är fulla av vatten.

Paul Svensson själv är ingen matsvinnare, han driver restaurangen på Fotografiska museet i Stockholm, en restaurang som har zero waste som mål, men även restaurangen Retaste som tar tillvara på grönsaker och frukt som annars skulle gå till spillo.

– Paul lever verkligen som han lär, säger Anne Lundberg som också är programledare i Maträddarna.

Hon ser också programmet som ett sätt att lära människor att minska sitt matsvinn, men inte med pekpinnar utan utifrån njutning.

– Vi vill ju lära människor att de kan laga godast tänkbara mat genom att minska sitt matsvinn. Att laga mat av det som blir över och det vi kanske inte tror att vi kan äta. I programmet friterar Paul strömmingsben som blir snacks och gör mjukost av gamla ostkanter, säger hon.

Maten är för billig

Programmet problematiserar matsvinnet och tar reda på hur det kan ha blivit som det har blivit. Hur har vi hamnat här att vi slänger så oerhört mycket av maten som produceras? I serien tar de hjälp av producenter, experter och professorer för att hitta svaren.

– Det blir några pekpinnar i programmet, men inte alls mycket. Det funkar inte med en svartmålningskampanj där vi säger ”Fy så dåliga ni är!”. Jag vill inspirera. Det ska vara ju kul att vara maträddare, säger Paul Svensson.

Både Anne och Paul säger att det här med matsvinn är en ekonomisk fråga. Många slänger idag upp emot en fjärdedel av sin hushållsbudget rakt ner i soptunnan. Men det är också ekonomin som gör att matsvinnet ökar – vi slänger mat för att mat har blivit så billig att vi kan slänga den. Den har faktiskt blivit så billig att det är svårt för producenterna att producera mat som kan säljas till det pris som marknaden har pressat ner det till.

– Du behöver bara gå två generationer bakåt här i Sverige så hade man inte råd att slänga mat utan tog tillvara på allt. Nu slänger vi för att vi kan. Och butikerna lockar oss att köpa för mycket, ”Köp tre betala för två!” ”Ju mer du köper, desto billigare blir det!”. Då är det lätt att vi köper för mycket och inte hinner äta upp det. Och om en apelsin i nätet blir dålig slänger vi gärna hela nätet, trots att de andra fortfarande är bra, säger Anne Lundberg.

Bröd som biogas

Enligt Paul är den absolut värsta svinnmaten bröd. Det går åt massor av resurser för att producera det och så äter vi det bara när det är färskt. Sedan börjar vi tycka att det är lite jobbigt när det blir lite torrt.

– En del säger att ”Men det blir ju ändå biogas av det om jag slänger det”, men det är ett väldigt resursslöseri att baka bröd för att göra biogas, säger Paul Svensson.

Kanske handlar det också om att vi inte har några känslor för maten vi köper, det tror i alla fall Anne Lundberg. Hon säger att vi inte slänger mat som vi själva har odlat eller fått från någon vi känner och som den har odlat.

– Om du har en tomatplanta som du vattnat och pysslat med tills tomaterna mognat och skördat dina 20 tomater, inte sjutton slänger du bort dem! Men något som man köpt i affären är inte alls lika svårt att slänga.

– Programmet blir lite som Cajsa Warg år 2018. Jag hoppas att programmet ska kunna hjälpa till med det, säger Paul Svensson.

Det matsvinn som faktiskt är sopor kan bli matjord, med ett zero waste-tänk.

Det matsvinn som faktiskt är sopor kan bli matjord, med ett zero waste-tänk.

Så kan du minska ditt matsvinn! Pauls och Annes bästa tips.

  •  Torrt bröd kan du köra i matberedaren tills det är mjöl igen, alltså inte ströbröd, utan det ska köras till mjöl. Då kan du använda det som mjöl när du bakar eller lagar mat, tillsammans med lite vanligt mjöl.
  • Har du en trött citron? Picka hål på skalet med en gaffel och lägg i en skål med vatten i en vecka, sedan mixar du hela citronen med skal och allt och får en jättegod citronkräm som du kan använda i matlagningen. Förvara den i kylen som pesto, täckt av olivolja.
  • Att torka råvaror är toppen! Paul berättar om sin egen tork han har hemma och där han kan ta tillvara på halvtorra örter, tråkiga grönsaker och till och med charkuterier.
  • Skär ner grönsaker som börjar se lite trista ut i bitar och frys in i tättslutande påsar och plocka fram som ragugrönsaker eller wokgrönsaker, som många ändå köper i påse. Perfekt om du ska göra en gryta eller en asiatisk hotpot.
  • Ägg håller minst fem månader i kylskåp. Glöm allt vad bäst-före-datum heter, det datumet som indikerar att ägg skulle kunna bli dåliga efter fem veckor, är resultatet av en EU-standard som inkluderar södra Europa där man har äggen framme i köket och där det dessutom finns salmonella.
  • Ta doggybag på restaurangen om du inte orkar äta upp! De kan inte göra någonting med dina rester, men du kan få en hel lunch till dagen efter.
  • Lukta och smaka innan du bestämmer dig för om det går att använda maten eller inte.
  • Lär dig skillnaden på ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”. Bäst före är en rekommendation och väldigt mycket mat går bra att äta även efter. Sista förbrukningsdag är lite kinkigare, då handlar det om känsliga matvaror som köttfärs, färsk fisk och kyckling som kan vara svåra att avgöra om de har blivit dåliga eller inte.
  • Laga nya middagar två eller tre dagar och ha sedan fest på resterna den fjärde dagen så alla får ta det de tyckte bäst om.

Programmet Maträddarna har premiär på SVT och SVT Play 1 november.

Foto: Janne Danielsson/SVT, IBL

Läs även: Fler sätt att minska ditt matsvinn