Frozen fright
1:16

Efter reklamen: Inte en kvinna till

(1:16)

Varför slog du inte tillbaka? Varför sa du inte nej? Varför gick du inte därifrån?

Det är frågor som kvinnor ställer sig själva, eller får slängda i ansiktet, när de utsatts för övergrepp eller våld i nära relationer. Känslor av skam och att man får ”skylla sig själv” är vanliga. Många utsatta känner inte alls till begreppet ”frozen fright” – det handlingsförlamade chocktillstånd som drabbar många som utsätts för övergrepp, och som gör att de varken slår tillbaka eller flyr.

För författaren Frida Skybäck, 41, dröjde det många år innan hon kunde landa i att övergreppet hon utsattes för i ungdomen inte var hennes fel – just för att hon inte visste vad frozen fright var.

Jag kände skam över att jag inte försvarade mig

Allt inträffade vid millenieskiftet när 20 år gamla Frida bodde i London. Hon tillbringade en av sina söndagseftermiddagar i den stora parken Hyde Park, mitt i staden. När hon stod och lyssnade på en offentlig föreläsning ute i det fria, blev hon plötsligt attackerades av en man som begick ett sexuellt övergrepp mot henne – mitt i folksamlingen.

– Jag såg alltid mig själv som fysiskt stark, och tänkte att om någon någonsin gör något så skulle jag försvara mig och slå tillbaka. Men istället blev det en så otrolig chock att jag bara blev paralyserad.

Anna lever gömd med två barn: ”En ständig rädsla att han ska dyka upp”

Efteråt hade Frida svårt att skaka av sig känslan att det var hennes fel, eftersom hon inte hade slagit mannen eller sprungit. Det var först när hon fick höra talas om begreppet frozen fright som bitarna föll på plats.

– Jag kände ganska mycket skam för att jag inte hade kunnat försvara mig, och tänkte att det kanske var mitt fel för att jag inte kunde gå. Det är ju fruktansvärt orättvist mot en själv, det är ju en fysisk reaktion som man inte kan rå för. Skulden ligger hos förgriparen, inte offret eller överlevaren.

Frozen fright är en försvarsmekanism

Fallet gick till rättegång

Fallet med Fridas förövare slutade på ett ovanligt sätt – mannen kunde nämligen både gripas, ställas inför rätta och till slut dömas för sitt brott. Men att gå igenom en rättegång samtidigt som hon kände att hon själv gjort fel var minst sagt påfrestande.

– Det var en jättejobbig process. Jag var så stressad över att möta honom i rättegång, det var flera månader som jag mådde fruktansvärt dåligt för att jag var rädd, säger Frida.

Många kvinnor som utsätts för övergrepp anmäler det aldrig till polisen. De som gör det, och vars fall tas upp i rättegång, beskriver ofta processen som ett andra övergrepp. Just på grund av det ifrågasattes Frida av polisen redan vid sin initiala anmälan.

– Jag fick hjälp att berätta vad som hänt för en kvinnlig polis. Men det första hon sa var ”är du säker på att du vill gå igenom det här”, när jag hade berättat vad som hänt. Hon sa det i all välmening, men det var jobbigt att hon sa så.

Linda tröttnade på förövarnas lögner – startade kvinnojour

Mannen som förgrep sig på Frida blev till slut dömd till tre månaders fängelse.

– Det kändes väldigt skönt att han fick en dom, som att samhället sätter ner foten. Att han fick fängelse var fantastiskt. Tänk om fler kunde få ett sådant avslut när någon förgripit sig på dem.

Även om mannen dömdes för sitt brott, så har hans tre månader i fängelse inte mycket emot hur övergreppet påverkat Frida Skybäck i över 20 år. Innan hon utsattes för sexuella övergrepp var hon orädd och kände sig trygg i sin egen styrka – efteråt har hon lagt om sin vardag.

– En konsekvens för mig har blivit att jag har begränsat mitt liv på olika sätt, av ren självbevarelsedrift. Jag går inte ut och äter middag eller går på bio om jag vet att jag måste gå hem själv i mörkret. Har man varit med om det blir man riskmedveten. Och hur många lever inte så?

Frida Skybäck har ändrat hur hon lever sitt liv efter övergreppet.

Anders Hansson/TT

Nya boken berör mäns våld mot kvinnor

Om mäns våld mot kvinnor handlar också Frida Skybäcks nya bok, De rotlösa, där hon för första gången jobbar sig bort från de feelgood-romaner hon förknippas med. Boken handlar om Lydia som får veta att hennes bror Danny är misstänkt för ett allvarligt brott, och att han dessutom är försvunnen. Efter ett kriminellt förflutet i gängmiljö har Danny vänt på sitt liv, därför blir Lydia chockad när polisen påstår att han har fört bort en ung kvinna.

– Skrivande är mitt verktyg för att bearbeta och förstå omvärlden. Sen är det alltid jobbigt att skriva om utsatta människor. Det handlar om människor som har det tufft, och man lever ju sig in i karaktärerna – när jag skriver om dem så är jag mina karaktärer.

I sin research inför De rotlösa har Frida Skybäck också läst på om våld i nära relationer, och djupdykt i just frozen fright och de mekanismer som gör att kvinnor stannar trots hot om livet.

– Jag vill att man ska förstå varför man stannar kvar i en relation när man blir misshandlad. Man vet inte hur man kan reagera. Frozen fright är en försvarsmekanism. Man blir så chockad när någon går över gränsen, och är ofta rädd för att man ska bli skadad ännu mer om man protesterar eller går, så istället står man helt still. Ofta sker det också stegvis.

Carita höggs ned av sin ex-sambo: ”Läkaren sa att jag skulle vara glad att kniven var ny”

Hon hoppas nu kunna öka förståelsen kring det mänskliga beteendet med sin nya bok.

– Genom att lyfta det här och förklara varför folk stannar i sådana relationer, så ökar det förståelsen. Jag skriver mycket för att själv förstå andra människor och beteenden, och tror och hoppas att de som läser den nya boken får svar på sina frågor. Det är inte alltid som man tror, man kan inte se på ytan hur folk mår i ett hem, människor är bra på att dölja saker för att skydda sig själva.

Här finns det hjälp att få

Här finns hjälp att få

• De flesta kommuner har en kvinnojour.
• Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt. Samtalet syns inte på telefonräkningen, 020-50 50 50.
• Brottsofferjouren, 116 006, kan hjälpa utsatta vidare.
• Change Collective, 010-160 27 27, kan också ge stöd och råd.
• Ytterst är kommunen ansvarig, och socialtjänsten är skyldig att ge råd kring hur den som är utsatt för våld går vidare.
• Även vårdcentralen kan ge råd, vård och stöd.
• I akuta fall, ring 112.

Mer läsning

Femina