Julia är kvinnan jag önskar att jag var – och Christopher är allt jag fruktar

Efter reklamen: Experten: Så går du vidare efter otrohet

Julia är kvinnan jag önskar att jag var. Och Christopher är allt jag fruktar hos en man.

I torsdags gick skådespelarparet Christopher Wollter och Julia Dufvenius ut med att Christopher under över ett decennium kämpat med sexmissbruk – och varit notoriskt otrogen mot Julia. I boken Välkommen till vårt äktenskap berättar de naket – bokstavligen – om något som många lever i, men få vågar prata om.

Tina hade sambo och barn – så blev hon förälskad på jobbet

Otrohet. Missbruk. Känslor. Kändisskap.

Jag jobbar som journalist och skriver ofta om relationer och kändisar. Så det var kanske inte så konstigt att jag kastade mig över boken så fort jag hörde talas om den. Jag sträckläste hela. Eller rättare sagt: jag sträcklyssnade. Som ljudbok, inläst av dem själva – Christopher och Julia.

Deras välbekanta röster berättar om ett äktenskap som pendlat mellan djup kärlek och nattsvart svek. Det känns lite som att sitta tyst i hörnet av deras parterapi. Lite obekvämt men också sådär nyfiket kittlande.

Julia och Christopher har varit gifta sedan 2005 och har två barn tillsammans. Men bakom den framgångsrika fasaden har han varit notoriskt otrogen. Med kollegor, vänner, främlingar.

Och Julia visste ingenting.

”Det är Julia. Men det är också så många andra kvinnor”

Det är nästan filmiskt, som en romantisk dramathriller, och snudd på overkligt. Och känslan som hänger sig kvar när sista kapitlet är läst är:

Julia är kvinnan jag önskar att jag var. Och Christopher är allt jag fruktar hos en man.

En man som säger att han älskar – men ändå gång på gång sviker. Som inte bara bedrar, utan får den han älskar att tvivla på sig själv. Som går ut efter jobbet ”för att det är bra att nätverka”.

Och sedan har vi hon som är hemma. Julia. Hon som tar hand om barnen. Hon som inte riktigt trivs i rollen som småbarnsmamma. Hon som känner på sig att något är fel. Hon som också har ambitioner, men som gång på gång tvivlar på sig själv.

Det är Julia. Men det är också så många andra kvinnor.

Och ändå finns det något med Julias styrka och storhet som jag beundrar. Att hon, efter alla avslöjanden och svek, faktiskt står kvar. För efter att sanningen kommit fram – efter sammanbrottet, sorgen, ilskan, chocken, förvirringen – så ser hon vad det handlar om. På riktigt.

Christopher har ett missbruk. Och han behöver hjälp.

När han, efter ett möte med terapeuten, säger: ”Jag försökte sluta. Det är ju det här jag har försökt få hjälp med hela tiden” – svarar hon tryggt: ”Jag tror dig”. Och tar hans hand.

Det är så jävla vackert. Och samtidigt så bisarrt. För jag undrar: Hade jag klarat det? Och hade jag ens velat?

Den här boken sätter fingret på något:

Att vilja vara både stark och förstående.

Att vilja vara lojal utan att vara naiv.

Att älska utan att förlora sig själv.

Jag vet inte om jag hade reagerat som Julia. Men jag vet att jag önskar att jag hade det i mig.

Sara Löf Nyqvist, reporter Femina

Sara Löf Nyqvist är journalist på Femina. Hon är utbildad journalist vid Uppsala universitet och har tidigare arbetat som modejournalist, redaktör på Aller media. Sara fördjupar sig ofta i längre intervjuporträtt, modereportage och trendspaningar. Och på ett privat plan älskar hon tv-serier, film och reality.

”Som tittare får du parterapi”

Därför ska du titta på Love is Blind med din partner

Efter reklamen: 5 tecken på att din partner är mikro-otrogen