Sofia Ståhl: 3 tips till dig som känner dig utmattad
Jag skrollar bak i bloggens arkiv. Texter från 2011 möter mig. Ord som avslöjar det jag inte förstod men vet nu: att jag mådde piss. Att jag gjorde allt för att slippa förstå hur sjuk jag höll på att bli.
Läser vidare i de texter jag formulerade för elva år sedan när jag var sjukskriven för utmattningsdepression. Jag var ung, naiv och ville så mycket – förutom att inse att min verklighet var som sjukskriven 24-åring. Minns att jag tampades med allt i början. Levde i förnekelse, men med tillräcklig insikt för att på något sätt ta till mig att det behövdes återhämtning. Levde i något mellanting mellan att vara totalt transparent med hur illa det var, och att jag såg till att man inte riktigt förstod. Någon form av fasad fanns nog fortfarande för att överleva krisen.
Att ta in allvaret var för skrämmande
Minns ett specifikt tillfälle då jag och min ex-man fick låna en sal på gymmet för att fota bilder till bloggen. Hurtiga träningsbilder skulle det vara. Gärna bilder på många olika övningar, det gällde att passa på när det fanns en lokal att fota i. Jag bröt ihop fullständigt. Grät när kroppen inte bar mig. Hur skulle jag kunna visa övningar när jag hade använt all kraft till att ta mig ur sängen och lämna hemmet? Vi tog några bilder där jag kunde använda pilatesboll som stöd. Tårarna brände bakom ögonlocken.
Vi hade tänkt träna när vi ändå var där. Omöjligt så klart, så det blev raka vägen hem för att sova i timmar. Trots att jag då varit sjukskriven i några månader fattade jag ännu inte allvaret. Trodde nog fortfarande att jag orkade och klarade allt som innan. Att ta in allvaret – att jag som nyss var ung och frisk nu var så sjuk att ens ta sig ur lägenheten ibland var en omöjlig uppgift – var alldeles för skrämmande.
Öva på att låta folk hjälpa dig
Våga vara öppen. Visa när du är arg. Gråt när du är ledsen, ring en vän och släpp in. Öva på att vara i olika känslor och stadier. Be någon ta ut dig på en promenad eller bädda ner dig på kvällen. Det är viktigt att tillåta sig att bli omhändertagen ibland. Öva på att släppa fram dem som vill hjälpa dig, även om det kan kännas läskigt.
GÅ UT minst en gång varje dag
Det är bra att vara inne, ensam och möta allt det jobbiga men till slut sätter sig ångesten i väggarna. Försök att få ut dig i vart fall en gång om dagen för att hämta ny luft i lungorna och få andas. Det hjälper på så många sätt och jag kan inte nog säga det. Gå ut. Sätt dig i skogen, vila på en bänk, gå runt huset, ställ dig på balkongen eller bara ligg i gräset. Huvudsaken är att du kommer utomhus en liten stund varje dag.
LÅT DET TA (MER) TID
Depression och utmattning tar – och behöver få ta – tid. Det är sjukdomar som kräver omstrukturering av vardagen, enorma mängder vila och sömn, terapi-timmar och ibland djupa svackor. Det kommer att vara ett steg fram och fyra bak i början och det är en del av processen. Det behövs för att du ska ta dig ur detta och lära känna nya delar av dig själv inför framtiden. Låt det ta tid.
