Bokredaktören: Så bra är Ann–Helén Laestadius nya roman Straff
”Stöld” var Ann–Helén Laestadius debut som vuxenförfattare, den utsågs 2021 till Årets bok av landets läsare och har hittills översatts till tjugotvå språk. Där blir nioåriga renskötardottern Elsa vittne till hur en man dödar en av hennes renar, den hon tycker bäst om, hon hotas till tystnad och berättelsen som följer blir till en storslagen hyllning av renskötarliv och en skildring av spänningar mellan samer och andra bybor som följt i generationer.
Ann–Helén Laestadius nya roman Straff
Nya romanen ”Straff”, som kom ut för någon dag sedan, tar upp ett annat samiskt trauma som gått i arv i generationer. Där vi möter renskötarbarnen Jon-Ante, Else-Maj, Nilsa, Marge och Anne-Risten som sju år gamla (året 1955) tvingas gå i nomadskola, ett slags internat där de hålls borta från tryggheten i familjen månader i sträck. Det är en skrämmande tillvaro där det är förbjudet att tala samiska, där det är syndigt att jojka och en ondskefull husmor härskar med våld och straff.
Ur boken: ”Syndiga människor jojkar. De som har gett sin själ till djävulen jojkar” mässade husmor med en röst som blev alltmer aggressiv. ”Men en dag vänder djävulen mot er och då ska ni få se vad som händer”.”
Det är husmodern Rita Olsson som uttalar orden, en ondskefull människa som hatar allt som är samiskt och som på olika sätt straffar barnen när hon kommer på dem med att prata samiska.
Berättelsen växlar mellan åren 1955 (då barnen går på skolan) och 1985 då de vuxit upp. Samtliga bär på djupa ärr från skoltiden, som på olika sätt påverkar dem i vuxenlivet. En av huvudkaraktärerna, Jon–Ante, som drabbats extra hårt av husmoderns vrede och blivit svårt misshandlad i skolan, har i vuxen ålder lämnat samebyn och renskötseln, tagit jobb i gruvan och blivit raggare. Jon–Ante lägger ner all sin tid på att meka med gammal amerikansk bil, en Lincoln, har svårt för nära relationer. Anne-Risten blir hemmafru, kallar sig bara Anne, och tiger när grannfruarna föraktfullt pratar om ”lapparna” när de fikar tillsammans. Där finns en ständig oro för att bli avslöjad som same, en känsla hon i sin tur för över på sina egna barn.
Straff är en bok om barn som far illa, men lika mycket en historia om relationer, en bok om vuxna, ett stycke samisk kulturhistoria lyhört gestaltad genom starka, inkännande personporträtt. Den samiska kulturen står inför stora hot, gruvbolag och skogsbolagen vill exploatera allt mer – inte minst de stora fyndigheter av sällsynta jordartsmineraler som upptäckts på marker där renskötsel bedrivits i tusentals år –för att tillverka batterier, och uran som bränsle till kärnkraftverk.
”Straff” är en roman som berör på djupet – läs den!
