Trendar: Bokrecensioner Kändisar Musik Film och tv Litteratur Teater Se ''Vad är grejen med?''

Så mår Sveriges kulturliv i dag – egentligen

23 feb, 2023
AvJohanna Lejon
FotografTT
Kulturministern Sverige 2023
Filmer, serier, ljudböcker och pod­dar. Svenskarna tycks konsumera kultur som aldrig förr. Men stämmer det verkligen? Och hur mår kulturen – egentligen? I en artikelserie i sex delar tar ­Femina tempen på Sveriges ­kulturliv.
Hur viktig är kulturen för demokratin och hur påverkas kulturen av statsskicket?
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Vad är grejen med Brillobox-skandalen?Brand logo
Vad är grejen med Brillobox-skandalen?

Den finns omkring oss hela tiden: i våra hem, i våra städer – över hela vårt land. Den roar och oroar, berör och upprör. Kulturen genomsyrar oss människor och det vi gör, varje dag. Den betyder också olika saker för de flesta av oss. Vissa kopplar den till Melodifestivalen, Allsång på Skansen eller Svensktoppen, andra till lokala teaterscener. En tredje hör ordet kultur och tänker på Sveriges kultur, vår identitet samt våra seder och normer, i stort.

Alla tolkningar är rätt. Kultur är både kreativitet och estetik men också något socialvetenskapligt eller antropologiskt. Ett samhälles, ett lands, kultur består av både underhållning och värderingar. Dessa kan antingen verka var för sig, hand i hand, eller, som det brukar vara: ibland på det ena sättet, ibland på det andra.

Moderna museet i Malmö
Moderna museet i Malmö är ett av de museer som till och med förra året hade fri entré.

Kulturen är viktig för oss människor, så långt är nog alla överens. Men exakt hur viktig är den och av vem ska kulturen bekostas? Trots att man ofta talar om att en armslängds avstånd (eller mer!) bör hållas mellan kultur och politik – för att kulturen ska få vara så fri som det bara går – står det klart att dessa två ändå hänger samman. Inte minst ekonomiskt. Kulturen verkar i ett slags samspel med staten, vårt civilsamhälle och, inte minst, marknaden. Den är därmed, ofta, beroende av statligt stöd.

Annons

Detta blev tydligt i höstas, då den nytillträdda regeringens kulturbudget presenterades, en budget som mottog en del kritik då den minskades med en miljard kronor, från 2022. Att budgeten minskar handlar delvis om att tillfälliga pandemistöd till kulturverksamheter antingen har blivit mindre – eller upphört helt. Beskedet väckte känslor.

–Jag är bekymrad både över den offentligt finansierade och den privata scenkonstens framtid, och verksamheternas möjlighet att komma igen efter krisen. Är det någon gång man verkligen skulle behöva göra satsningar på kulturlivet så är det nu, slog Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst, fast i ett officiellt uttalande.

Hur mår Sveriges kultur 2023?

Men hur mår då Sveriges kultur och vad har den för förutsättningar 2023? Budgeten presenterades i november och det stod, som sagt, klart att den var mindre än både förra året och 2021. Det som uppmärksammades lite extra var beslutet att slopa den fria entrén på statliga museer samt det minskade stödet till kulturskolorna.

I talarstolen för att presentera kulturbudgeten stod Parisa Liljestrand, Sveriges kulturminister.

–Kulturen är en omistlig del av det demokratiska samhället, sa kulturminister Parisa Liljestrand, då.

Annons

Att Parisa Liljestrand kopplade samman kulturen med demokratin är inte förvånande. Hur ett lands kultur utvecklas går ofta hand i hand med landets statsskick. Det märks inte minst om man ställer in siktet på andra delar av Europa.

–Jag tror att vi alla måste slå vakt om vår demokrati. Blickar man ut i vårt närområde ser man hur krig och kris skapar en otroligt trängd situation för många kulturarbetare som inte längre kan utöva eller uttrycka sig fritt, har Parisa Liljestrand sagt i en intervju med Dagens Nyheter.

Kultur­budgeten i siffror

2019: 8,231 miljarder kronor

2020: 8,523 miljarder kronor

2021: 10,016 miljarder kronor

2022: 10,133 miljarder kronor

2023: 9,033 miljarder kronor

(Till kulturbudgeten räknas kulturområdesövergripande verksamhet, teater, dans och musik, litteraturen, läsandet och språket, bildkonst, arkitektur, form och design, konstnärernas villkor, arkiv, kulturmiljö, museer och utställningar samt film.)

För att ta ett exempel: i december skrev den ryske presidenten Vladimir Putin under en lag som gör det olagligt att sprida ”hbtq-propaganda”. Lagen innebär, bland annat, att allt från informationsmaterial om sexuella läggningar, utöver den heterosexuella, till filmer, böcker samt reklam rörande hbtq är bannlyst i landet.

Annons

I slutet av december 2022 kom en rapport från facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor, DIK. I enkätsvaren som ligger till grund för rapporten märks en genomgående oro för hur stabil principen om en armslängds avstånd är. Av de offentliganställda DIK-medlemmar som svarat på enkäten uppger cirka 200 personer att de blivit uppvaktade av politiker eller tjänstemän, vid sidan av ordinarie beslutsvägar, med krav eller önskemål om förändringar i verksamheten. Och det finns ett aktuellt exempel på något liknande detta, direkt från verkligheten. Nyligen stoppades ett arrangemang på ett bibliotek i Trelleborg, där dragshowartister skulle berätta sagor för ortens barn, av en ledande SD-politiker i kommunen.

DIK presenterar, i ett pressmeddelande, fem förslag för framtiden. Bland annat att den offentliga grundfinansieringen måste stärkas.

Det är viktigt att hålla i tanken att kulturen med ett annat statsskick kan spela en helt annan roll än den gör i Sverige, i dag. I icke- och antidemokratiska styrelseskick kan kulturen i stället bli ett slags vapen.

Annons

–En liberal demokrati med yttrandefrihet och skydd av minoriteter är en förutsättning för att konst och kultur ska kunna utvecklas fritt. De politiska partierna i Sveriges riksdag har stött tanken om att offentligt finansierad kultur behövs så att kultur med hög konstnärlig kvalitet ska kunna överleva och möta en publik, säger Kajsa Ravin, Kulturrådets generaldirektör, till Femina.

Kajsa Ravin

Hon fortsätter:

–Konst och kultur bidrar till ett fritt och kritiskt tänkande samt till att skapa engagemang som stärker demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter. De kulturpolitiska mål som riksdagen har beslutat om sätter yttrandefriheten i centrum, främjar kulturell mångfald och stipulerar att alla invånare ska kunna ta del av konst och kultur av hög kvalitet. Konstnärlig frihet, principen om armslängds avstånd mellan politiken och det konstnärliga innehållet och att alla ska ha rätt att vara delaktiga i kulturlivet är särskilt viktiga demokratiska processer.

Clownen Manne
Clownen Manne är en av dem som har så kallad konstnärslön …
Lena Cronqvist
… en annan är konstnären Lena Cronqvist. Här är hennes staty Girl making a face.

Reformen om fri entré

• För 19 år sedan, 2004, infördes reformen om fri entré på 3 statliga museer. 2005 lades 18 statliga museer, samt Nordiska museet, till listan. Syftet med reformen var att ge allmänheten tillgång till det gemensamma kulturarvet.

• När Alliansregeringen senare vann valet avskaffades fri entré för samtliga besökare på de statliga museerna, från 2007 (barn upp till 19 år fick dock fortfarande gå gratis).

• 9 år senare, 1 februari 2016, infördes reformen på nytt av Stefan Löfvens regering. Den gällde då för samtliga besökare på statliga museer.

• I Riksrevisionens rapport om den fria entrén konstaterar man att fri entré har ökat musei­besöken. När Sjö­historiska museet 2012, med hjälp av sin vänförening, ­slopade entréavgiften ökade besöken med 40 procent, jämfört med 2011.

• 1 januari 2023 avskaffas reformen ännu en gång, för vuxna besökare. I och med detta beräknas statskassan spara nära 100 miljoner ­kronor, årligen.

Källa: Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Bidrag till ­kultur­skolan

Det statliga stödet till kulturskolan kommer att halveras under 2023: från 200 till 100 miljoner kronor. Stödet infördes första gången 2016. Då handlade det om 100 miljoner kronor, därefter ökade anslaget till 200 miljoner, innan det under en tid försvann helt (under Mode­rat­ernas och Kristdemo­kraternas budget som Socialdemokrater­na och Miljö­partiet fick regera på 2019).

Bidraget fördelas av Kultur­rådets Kulturskolecentrum och kan sökas av alla kommuner som har kulturskola. I dag söks det av 90 procent av dessa kommuner. En rapport från Kultur­rådet visar att 33 000 nya barn och ungdomar hittade till kommunernas kulturskolor tack vare bidraget läsåret 2020/2021. Detta trots den då på­gående pandemin.

Konstnärslön

Statens inkomstgaranti för konstnärer, den så kallade konstnärslönen, delas i dag ut till drygt 90 personer, livet ut. Inga nya personer tilldelas dock inkomstgarantin, detta beslutade riks­dagen 2010. Pengarna skulle i stället gå till ansökningsbara långtids­stipendier.

Det högsta belopp som årligen kan betalas ut från inkomstgarantin är fem prisbasbelopp, för år 2022 innebar det 241 500 kronor. Beloppet minskas med andra inkomster konstnären har haft under det senaste beskattningsåret. Garantin faller bort helt om konstnären har haft en egen inkomst på 305 900 kronor eller mer. Bland dem som får Statens inkomstgaranti för konstnärer märks, bland andra, konstnären Lena Cronqvist, poeten Bruno K Öijer och ­clownen Manne.

Annons