Stora svenska kulturbråket – detta har hänt: Kallades för könsord

  • FotografFoto: Staffan Löwstedt/Fredrika Eriksson
Stora svenska kulturbråket – detta har hänt: Kallades för könsord
Har du inte riktigt hängt med i det senaste bråket i kulturvärlden? Ingen fara! Vi guidar dig igenom den så kallade ”lilla f*ttan”-debatten.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

Vad är grejen med? #4 – Sommaren med Monika

Brand logo
Vad är grejen med? #4 – Sommaren med Monika

Diskussionen döptes till lilla f*ttan-debatten av Dagens Nyheters litteraturredaktör Malin Ullgren, och eftersom vi har regler att förhålla oss till kommer ordet att censureras i den här artikeln.

Det hela blossade upp efter en text i Dagens ETC där Selma Brodrej noterade att poeten Aase Berg kallat henne för ”liten f*tta” flera gånger i sin senaste bok, den litterära dagboken Vi är framme snart.

I boken beskrivs Selma också som en snorunge och snorvalp, och i sin artikel kallar hon därför bland annat Aase och hennes vänner för ”vita kärringar utan verklighetsförankring.”

Varför kallades någon för f*tta från första början, kanske ni undrar?

Jo, för att Selma 2024 skrev en kritisk recension om hennes förra bok Jag är aldrig hemma. I DN skrev Selma att boken var ”obekväm” och ”rörig”, och att Aase verkade sakna ”storkukslugn”.

Selma Brodrej är författare och kulturskribent på Dagens ETC.
Selma Brodrej är författare och kulturskribent på Dagens ETC.Foto: Fredrika Eriksson

Bakgrunden till kulturbråket

Litteraturbråket startade alltså egentligen redan förra året. Selma Brodrej var inte den enda som skrev en sval recension om Jag är aldrig hemma. Johannes Klenell på Arbetet, gjorde också det, och i den nya boken fick även han en rejäl känga.

Efter de tråkiga orden gick Marianne Lindberg De Geer ut i Expressen och kallade recensenterna för ett ”B-lag av mobbare” – något som stämplades som ”vänskapskorruption” eftersom de två kulturkvinnorna känner varandra.

Några av turerna i lilla f*ittan-debatten

Tillbaka till hösten 2025. Veckorna efter utgivningen har kulturdebattörer från näst intill varenda tidning gått ut och sagt sin mening i lilla f*ttan-debatten.

Av allt att döma är det fler som anser att man inte bör kalla recensenter för fula ord – men det finns också några som försvarar rätten att göra det.

Aase Berg är poet och har även skrivit romanen Haggan.
Aase Berg är poet och har även skrivit romanen Haggan.Janerik Henriksson/TT

I Göteborgs Posten backar Martina Montelius upp Aase med argumentet att boken är en litterär dagbok, och att kommentarerna i den inte ska tas för personligt.

Annie Croona skriver i Dagens ETC att det är ”pinsamt” och ”sorgligt” att Aase kallar en yngre kvinna för f*tta i något som ska vara ett feministiskt bokprojekt.

Aftonbladets Anna Andersson ställer sig bakom Selma, men påpekar samtidigt att det var onödigt av henne att skriva att ”Aase åtminstone en gång varit en skicklig skribent med intressanta tankar.” Anna menar alltså att poeten är så mycket mer än bara en skicklig skribent, och att formuleringen är förminskande.

Och på Expressens debattsida kritiserar Joel Halldorf Aase och andra författare som reagerar med hämndlystenhet på dåliga recensioner.

Svar på kritiken

Aase Berg skriver själv i DN att man såklart inte får kalla folk för f*tta, men att personangrepp i dagböcker inte är personliga. Hon skriver också att den intensiva debatten gjort henne rädd på riktigt.

Svensk Bokhandel frågade Aase om hon kan förstå varför kritikerna inte tycker att hon kan kalla sina böcker för feministiska, samtidigt som hon beskriver någon annan som en f*tta.

– Jag förstår hur de tänker. Men jag tycker att de kan tänka ett steg längre. Kritikern som jag kallade för f*tta skrev i sin recension att jag ”saknade storkukslugn”. I normala fall så använder jag inte könsord, men det här är en metagrej. Det är jättebarnsligt, men jag svarar bara med hennes språk i en direkt replik, säger hon.

Det sista ordet är troligtvis inte sagt än. Debatten kring litterära dagböcker, dåliga recensioner och vad man får och inte får kalla andra kvinnor lär fortsätta, och vi får helt enkelt se vart diskussionen tar vägen.