Forskaren om debatten kring dödshjälp.

Stefan Zimmerman/TT/Shutterstock
1:9

Efter reklamen: Björn Natthiko Lindeblad död 60 år gammal

(1:9)

Vi vill inte tänka på det. Men det händer att människor som blir obotligt sjuka ligger länge i både ångest och svåra plågor innan de slutligen dör.

För många av dessa människor kan tanken på en snabb och smärtfri död vara den enda ljuspunkten.

Men det är inte ett fritt val. I Sverige har vi inte rätt att själva bestämma över när och hur vi ska dö. Inte när det gått så långt att vi på egen hand inte längre kan utföra den där sista handlingen. För även om det inte är straffbart att hjälpa en person att ta sitt liv, är det inte tillåtet för en läkare att hjälpa en människa att avsluta livet. En sådan gärning kan innebära att läkarlegitimationen dras tillbaka.

Niklas Juth.

Niklas Juth forskar om de etiska ­frågorna kring människors rätt att bestämma över sin egen kropp.

Stefan Zimmerman

– Dödshjälp är en svår och brännande fråga, just för att det handlar om liv eller död, konstaterarar ­Niklas Juth, universitetslektor och docent i medicinsk etik på Karolinska Institutet.

Niklas Juth har under många år forskat om de etiska frågor som rör människors rätt att bestämma över sin egen kropp när det gäller sjukvården och vård i livets slutskede.

Enkelt uttryckt finns det tre sätt att hjälpa en människa att dö på: ­Avbrytande av livsuppehållande ­behandling, som att stänga av respiratorn under vissa omständigheter, läkarassisterad suicid, där läkaren skriver ut läkemedel i syfte att begå självmord, men där patienten själv intar medlet, samt eutanasi, där läkaren hjälper patienten att få i sig läkemedlet.

Morfadern gör dockor till barn med samma hudsjukdom som han själv

”Opinionen kring dödshjälp har svängt”

Diskussionen om dödshjälp har pågått i decennier. När ALS-sjuke Björn Natthiko Lindeblad i mitten av januari fick hjälp att avsluta sitt liv blossade den upp igen.

Björn Natthiko Lindeblad.

Debatten om dödshjälp tog fart igen efter Björn Natthiko Lindeblads död.

Claudio Bresciani/TT

I vår kommer också relationskomedin Dag för dag där Felix Herngren valt att ta sig an ämnet. Där är det Sven Wollter som gör en sista resa genom Europa, med en självmordsklinik i Schweiz som slut­destination. Också författaren Jojo Moyes behandlar ämnet i sin bestseller Livet efter dig där den unga Lou får jobb som personlig assisten hos den förlamade Will, som bokat tid på en självmordsklinik.

Nej, det är inget lätt ämne. Under de senaste åren har bland andra professor Agnes Wold och Björn Ulvaeus gått ut offentligt och talat för dödshjälp.

– På Karolinska Institutet har vi tittat på läkarkårens inställning till dödshjälp, och här har opinionen svängt. 2007 var en tredjedel för dödshjälp, i dag är nära hälften av de tillfrågade läkarna för. Och fler och fler riksdagspartier vill att frågan ska utredas. Vi ser också att fler länder ute i världen svänger i frågan, säger Niklas Juth.

Argumenten för är det så kallade autonomiargumentet, att männis­kor ska få ökad kontroll över sin egen vård. Ett annat argument som talar för dödshjälp är det humana i att avbryta ett outhärdligt lidande om det inte finns några andra alternativ.

– Förespråkare menar också att eftersom det är tillåtet att avbryta livsuppehållande vård, något som Socialstyrelsen tillåtit sedan 2011, borde man kunna tillåta dödshjälp också, säger Niklas Juth.

Bilden på cancersjuka pojken spreds – så ser hans liv ut idag

Argumenten mot är dels de moraliska, att det alltid skulle vara fel att förkorta någons liv och att det skulle vara emot läkarens yrkesroll att hjälpa någon att avsluta sitt liv.

– Det finns också en farhåga att samhället skulle bli mindre benäget att hjälpa en svårt sjuk människa om alternativet dödshjälp finns, och att en person skulle välja detta alternativ av rädsla för att ligga närstående till last.

Klart är att det är en viktig fråga att debattera kring.

– Ju bättre läkarvetenskapen blir på att hålla oss vid liv, desto mer ­relevant blir den här frågan.