Tvingades ge upp sin dotter – 80 år senare återförenades de
80 år senare kunde hon återförenas med dottern – något hon aldrig hade vågar hoppas på.
– Jag kunde bara inte tro det, säger Gerda Cole till CBC.
Det var mitt under brinnande andra världskriget som då 18-åriga Gerda Cole upptäckte att hon var gravid. Hon var en judisk flicka på flykt, och insåg att hon aldrig skulle kunna ta hand om bebisen i sin mage med de levnadsförhållandena hon hade. Därför tvingades hon bestämma sig för att adoptera bort sin nyfödda dotter Sonya, och när hon lämnade bort henne trodde Gerda att hon aldrig skulle få se henne igen.
– Jag hade väldigt begränsad utbildning och det, kombinerat med krigstider, gav mig inget annat val än att adoptera bort Sonya, på inrådan av flyktkommittén. Men kravet var att jag inte skulle ha någon vidare kontakt med mitt barn, berättar Gerda Cole för CBC.
80 år skulle det komma att dröja innan de två återförenades igen – och hade det inte varit för Gerdas okända barnbarn hade hon aldrig fått återse sin dotter igen.
Kunde återförenas efter upptäckten
Efter att ha adopterats bort av sin mamma växte Sonya upp i England, och fick så småningom egna barn. Det var när Sonyas son Stephen började gräva i familjens historia som han upptäckte att hans biologiska mormor fortfarande levde, och nu var 98 år gammal.
– Det chockade mig. Idén att hennes mamma skulle leva fortfarande och att hon skulle kunna få möjligheten att träffa henne var så spännande att vi inte visste vart vi skulle ta vägen. När jag sa till min mamma att Gerda fortfarande levde sa hon bara ”jag vill sätta mig på ett plan till Kanada med en gång och ge henne en stor kram”.
Och det var precis vad hon gjorde efter ett tag. Tillsammans med Stephen flög Sonya från England till Kanada och fick träffa sin biologiska mamma för första gången på 80 år.
– För mindre än ett år sedan visste jag inte att min mamma fortfarande levde. Jag visste väldigt lite. Jag vet fortfarande inte så mycket och det finns tusen frågor jag vill ställa, sa Sonya till CBC före återföreningen.
När mor och dotter äntligen fick träffas kramade de om varandra, och känslorna stormade.
– Det måste vara... ett mirakel. Det betyder så mycket att få leva och vara med om detta.
