Aishe Saarshad och Eleni Stavrinidou får pris av L'Oreal Foundation för sin forskning
För att främja mer kvinnor inom forskning delar L’Oreal Foundation ut priset L’Oréal-Unesco For Women in Science som stöttar två lovande kvinnliga forskare som är i början av sin karriär. Studier har visat att jämställdhet inom forskning inte ökar av sig själv – utan det behövs aktiva insatser – som att synliggöra kvinnor i branschen.
Sedan priset börjades dela ut 2001 har det stöttat mer än 2700 kvinnliga forskare världen över, två av dessa pristagare har sedan fått Nobelpris för sin forskning.
– L’Oréal brinner för jämställdhet och For women in science-programmet och erkännande behövs tyvärr fortsatt i Sverige idag. Akademin har mycket kvar för att nå jämställdhet inom toppskiktet, 2017 var endast 19 respektive 16 procent av professorerna inom natur- och teknikvetenskaperna kvinnor, säger Beatrice Fahlkvist, ansvarig för vetenskapliga och regulatoriska frågor på L’Oréal Sverige.
L’Oreal är ett av världens största skönhetsbolag med en omsättning på hundratals miljarder varje år. Men det många inte vet är att bakom alla succéprodukter ligger åratals av forskning, varje år satsar L’Oreal 850 miljarder euro på forskning och utveckling och de har nära 4000 personer som jobbar i deras egna forskningslaboratorier.
Aishe Sarshad forskar på stamceller
Priset delas ut i Sverige ut med stöd av Sveriges unga akademi och Svenska Unescorådet sedan 2016. I år går priset till Eleni Stavrinidou, som forskar kring hur man kan kombinera elektroniska material med växter vid Linköpings Universitet och Aishe Sarshad, som forskar kring stamceller vid Sahlgrenska Akademien och Göteborgs universitet. Femina fick en kort pratstund med dem båda.
Gemensamt för dem är att de båda har drömt om att bli forskare sedan de var små.
– Sedan min barndom har jag velat jobba inom forskning. När jag var 8 år visste jag att det var det här jag ville göra. Jag ville antingen forska eller bli läkaren i vit rock. Men jag gillade idéen med att sitta i ett labb och pipettera bättre även om jag inte riktigt förstod vad det innebar, säger Aishe Sarshad.
Aishe Sarshad, 37, pluggade först biologi i USA och som tog sin master på Karolinska institutet i Stockholm där hon även doktorerade. Hon har även hunnit med en post-dok vid National Institutes of Health i USA och sedan i höstas är Aishe Sarshad verksam vid Sahlgrenska Akademien och Göteborgs universitet.
– Jag sysslar med grundläggande forskning, jag är intresserad av hur molekyler fungerar i cellen, dess mekanismer och vad vissa proteiner, framförallt ribonukeinsyra, RNA, gör. Jag är intresserad av ett protein som heter argonaute som vi nyligen upptäckte går in i cellens kärna, det trodde vi inte förut. Den går in i stamceller, och stamceller är de som ger upphov till alla celler i en organism. Nu försöker jag förstå varför den är där, vad är syftet och om man kan använda det i behandlingar vid till exempel cancer, säger Aishe Sarshad.
”Viktigt att ha ett stödsystem”
Hon är hon är tacksam för att hon tagit hjälp av mentorer som har hjälpt henne längs vägen, något som hon råder andra unga kvinnor i början av sin akademiska karriär att också göra.
– Jag tycker att det är viktigt att unga människor har ett nätverk av supporters som är äldre och mer etablerade, det är väldigt jobbigt att komma in i denna branschen helt själv. Jag pratar väldigt mycket om sådant jag har svårt för och så får jag mycket stöd med det.
Som exempel nämner Aishe Sarshad att hon har fått stöd och hjälp och inför föredrag som hon skulle hålla, eller att hon enkelt kan få hjälp med att ta reda på vilka alternativ som finns för att ansöka om forskningsanslag.
– Men också att man kan låna saker som man behöver till ett experiment. Det är viktigt att ha ett stödsystem, det är bra att man hänger på någon som är etablerad och utnyttja deras gästfrihet, säger Aishe Sarshad.
Eleni Stavrinidou integrerar elektronik med växter
Eleni Stavrinidou,32, är biträdande professor och är forskningsledare för Elektroniska växter på Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.
– I min forskningsgrupp så är målsättningen att integrera växter med elektronik. På lång sikt kan denna teknik användas för att producera mat och reglera klimatet. Biotroniken låter oss att kontrollera växternas funktion, dessa kan användas som ett verktyg för att optimera tillväxten.
Konceptet med elektroniska växter är att i framtiden kunna använda dessa för att utveckla tekniker för att utvinna och lagra energi, producera nya material och koncept för miljöövervakning och biohybridsystem, säger Eleni Stavrinidou.
Hon växte upp på Cypern och hon tog sin kandidat- och mastersexamen i fysik vid Aristoteles universitetet i Thessaloniki, Grekland. Sin doktorsexamen tog hon 2014 i Frankrike vid Nationale Supérieure des Mines de Saint-Étienne. Eleni Stavrinidou har sedan dess gjort sin post-doktorala forskning vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet, där hon 2017 utsågs till biträdande professor i organisk elektronik.
Få kvinnor på höga positioner
Hon är stolt och glad över att få vara en av två L’Oréal-Unesco For Women in Science-pristagare.
– Det känns fantastiskt, av flera anledningar, dels så är det ett slags erkännande av mina vetenskapliga prestationer men det är också viktigt eftersom det ger mig ett nytt sätt att krossa ojämlikheten inom vetenskapen. Att jag kan vara en förebild för tjejer och kvinnor som vill satsa på en karriär inom forskning, säger hon.
Eleni Stavrinidou berättar att hon har kommit dit hon är i dag för att hon har haft manliga professorer som stöttat henne under karriären, hon berättar att det är en ojämställd bransch.
– Tittar man på de högre positionerna så är det få kvinnor som har dessa positioner. När det är konferenser är det få kvinnor som bjuds in som talare, eftersom det oftare är män som bjuds in som talare.
– Jag ser ofta att kvinnor behöver bevisa sig själva, män anses ofta vara duktiga från början medan kvinnor behöver jobba hårdare för att bevisa det.