Alexandra Pascalidou: ”Min kalender gapar tom till hösten”
– Min räddning är mitt skrivande, säger författaren och journalisten Alexandra Pascalidou.
Hur har dina planer och ditt jobb förändrats av coronakrisen?
– Alla mina jobb och uppdrag avbokades från en dag till en annan. Både i Sverige och även utomlands. Så nu har jag en kalender som gapar tom ända fram till hösten. Men räkningar måste ändå betalas och maten ställas på bordet. Mest hoppas jag att någon eller några ska ringa och beställa artiklar, krönikor, program, poddar och annat som kan genomföras isolerat och socialt distanserat.
– Lyckligtvis kommer jag från krig, kriser och katastrofer och är både luttrad och härdad. Jag försöker vända på perspektivet och se detta som ett gyllene tillfälle, en nödvändig tvärnit och omvärdering av världen och villkoren. Jag försöker fylla min ofrivilliga tid med allt jag aldrig hann göra.
Hur orolig är du för viruset och dess konsekvenser?
– Jag sörjer varenda en som dött i vårt land och vår värld. Varenda människa som förlorat kampen mot corona är en förlust för sina nära och kära, för sin familj och sitt samhälle. Oavsett ålder. Jag blir provocerad av dem som säger att det ”bara är gamla som dör”. Som om de inte har samma människovärde och rätt till liv. Som om de inte bidragit till vår välfärd och välstånd genom sitt slit.
– Personligen vill jag tro att jag skulle klara det. Jag har satt mig själv i isolering och karantän. Fast det var lätt då jag ändå inte har någonstans att ta vägen. Förutom att jag ska leda Ring P1 nästa vecka. Det är också ett hårt slag för mina kollegor kulturarbetarna och hela mediabranschen. I synnerhet oss frilansare som inte har någon trygghet alls.
Vad kan man som konsument göra för att stötta kulturlivet i det här läget?
– Köpa, låna, läsa och lyssna på våra böcker! Detsamma gäller alla sorters konst och kultur. De som har råd kan ju passa på att köpa kulturalster av författare, musiker, konstnärer, artister som de anser bör överleva. Sprida ordet om den konst och kultur man konsumerar. Rekommendera flera och skapa medvetenhet. Samtidigt smärtar det mig att det finns så många andra som står helt utan löner i samhället. Städare, taxiförare, servicepersonal – så många utan buffertar och med många munnar att mätta. Trångbodda utan möjlighet att isolera sig och utan lyxen att ha rum och datorer åt alla ungar. De som haft det svårast kommer nu att få det om möjligt ännu svårare.
Hur tar du själv till dig kultur under krisen?
– Jag läser böcker och tidningar. Försöker rekommendera läsning. Läser med och för min lilla dotter för att lära henne älska böcker. Lyssnar på mina favoritartister på Spotify så kanske de får en slant. Så mycket mer har jag inte råd med.
Vilket är ditt bästa kulturtips i karantäntider?
– Jag lyssnar på radiokanaler i olika länder. Från svensk till grekisk och brittisk, amerikansk och fransk. Mest för att jag knarkar Corona-nyheter. Jag läser fackböcker och romaner och jag tittar på dokumentärer på Netflix som jag aldrig annars har tid med.
Vilken kulturpersonlighet skulle du vilja lyfta särskilt?
– Susanna Alakoski och Theodor Kallifatides för sina litterära gärningar på teman som klass och kultur.
Vilka är dina planer för framtiden?
– Min räddning är mitt skrivande. Aldrig förr har jag haft så stor nytta och så stort nöje av mitt skrivande. Det är antidepressivt och håller paniken stången. Det ger lust, mål och mening åt mitt i övrigt temporärt innehållslösa eremitliv.
– Mina planer för framtiden är som vanligt storslagna. Det kommer en dag när vi kommer blicka tillbaka mot Corona-krisen och fråga varandra vad vi gjorde av detta. Vad vi lärde oss. Hur vi utvecklades och förädlades av denna pandemi som paralyserat världen. Så mina planer kretsar kring en dokumentär, en teaterföreställning och en bok. Och mer kvalitetstid med och för dem som verkligen betyder något. Förutsättningen för allt är givetvis att vi överlever detta.
Foto: TT
–––––––––––––––––––
KULTURSVERIGE I KARANTÄN – ALLA DELAR: