Coronaviruset kan ge långvariga skador
Det finns mycket vi fortfarande inte vet om det härjande coronaviruset, som vi först fick höra talas om kring årsskiftet. En av de saker vi av förklarliga skäl vet allra minst om är hur de långvariga effekterna av covid-19 kommer att se ut. Det har trots allt bara gått tre månader sedan de första kinesiska patienterna friskförklarades.
Men forskare världen över börjar allt eftersom att se tecken på hur kroppen drabbas av sjukdomen även efter att ha tillfrisknat.
Covid-19 skadar lungorna
De allra flesta blir inte allvarligt sjuka av coronaviruset och tillfrisknar efter en-två veckor och dessa tros inte få några bestående men alls. Men bland de som blir allvarligt sjuka är bilden en annan.
Sedan tidigare har man kunnat se ett specifikt mönster på röntgenplåtar av svårt coronasjukas lungor, med vita fläckar på utkanterna av bägge lungorna, och vissa har även visat ärrbildning i lungorna efter en svår infektion, vilket kan försämra lungkapaciteten.
– 30 procent kan få långvariga lungproblem, säger läkare Saad Aballi på sjukhuset i Østfold till norska NRK.
Men det tycks inte bara vara lungorna som drabbas på längre sikt av covid-19:
– Covid-19 är inte bara en lungsjukdom. Det kan påverka hjärtat, levern, njurarna, hjärnan, hormonproducerande körtlarna och blodomloppet, säger kardiolog Harlan Krumholtz vid Yale University till Los Angeles Times.
Coronaviruset och hjärtat
Efter hand som det har kommit in siffror från Kina, Italien och städer som New York och Washington, har hjärtläkare blivit allt mer övertygade om att coronaviruset även infekterar hjärtmuskeln.
I en pågående studie har 1 av 5 patienter med covid-19 skador på hjärtat som kan leda till infarkt. Även personer som inte har någon påverkan på lungorna kan ha en infektion i hjärtmuskeln, visar studien.
Även om hjärtat kan återfå mycket av sin styrka med mediciner och livsstilsförändringar, tror forskare att viruset kommer att skapa många framtida hjärtpatienter. Men Stefan James, kardiolog vid Uppsala universitet håller inte med:
– Det tycker jag inte att man behöver oroa sig för. Jag har inte sett eller läst något som tyder på en bestående påverkan på hjärtmuskeln. Chansen till tillfrisknande är väldigt stor, de allra flesta läker ut. Enstaka patienter kan dö av att hjärtat angrips, med det är väldigt få, säger han till Aftonbladet.
Corona påverkar njurarna
20-25 procent av svårt sjuka covid-19-patienter har visat abnormaliteter på njurarna, enligt amerikanska International Society of Nephrology. Man har sett att dessa patienter har högre nivåer av protein och röda blodceller, samt försämrad filtreringsfunktion.
Man har i flera svåra fall sett att patienter drabbats av sepsis till följd av infektionen, vilket kan ge akuta skador på njurarna.
Hjärnan påverkas av intensivvård
Akut sjuka covid-19-patienter kan behöva sövas ner och få hjälp av en respirator för att får syrgas ner i lungorna, och de behöver i många fall ligga sövda längre än personer som blir sjuka av en vanlig influensa. Och ju längre man ligger sövd desto hårdare kan det slå mot hjärnan och den mentala hälsan.
Det är inte ovanligt att patienter som väcks efter en tid i respirator känner sig desorienterade och rädda, och drabbas av en sorts posttraumatisk stress.
– Många patienter som legat på intensivvården kan ha problem att tänka lika klart som innan, säger Amy Bellinghausen, som forskar på lungmedicin, intensivvård och sömnmedicin vid University of California i San Diego, till NBC News.
Hon räknar med att detta drabbar två tredjedelar av respiratorpatienterna, och kan bero på syrebrist till hjärnan.
Svårt att avgöra
Ett av problemen med att dra slutsatser kring de långvariga effekterna av covid-19 är att väldigt många av de som blir allvarligt sjuka också har underliggande sjukdomar som påverkar hjärta, lever, kärl och lungor.
Därför är det svårt för läkarna att veta om långtidseffekterna kommer sig av coronainfektionen eller av patienternas tidigare sjukdomar.
Vi vet heller inte om coronaviruset finns kvar latent i kroppen och kan leda till helt oanade följder flera år senare, som viruset bakom vattkoppor kan orsaka bältros, och hepatit B kan ge levercancer.
Enda sättet vi kommer få fler svar är genom vidare forskning på tillfrisknade patienter och insamlad data från pandemitiden efter att det här är över – vilket vi hoppas är inom en överskådlig framtid!
Källa: NRK, Today, SVT, Aftonbladet Foto: TT
Läs mer: